Sida 1 Låneläget 2007 Så ser svensken på sina bolån Synovate för Nordea Ingela Gabrielsson

Sida 2 Var man bor har störst betydelse när det gäller bolånens storlek. I likhet med föregående år har de som bor i storstadsregionerna och därnäst de yngre i åldern år högst bolån. I Stockholmsområdet är det genomsnittliga beloppet högst med kronor. Lägst bolån har glesbygdsborna och de äldre (56-65 år). Storstadsbornas bolån är tre gånger högre än i glesbygd Ungefär hur stort är hushållets bostadslån? kronor

Sida 3 Färre i riskzonen Hur stora är bolånen totalt sett i procent på ett ungefär i förhållande till priset på bostaden? Tre procent uppskattar att hushållets bolån är i stort sett lika med marknadsvärdet på bostaden. Halvering jfrt med procent uppger att bolånen är mellan procent av marknadsvärdet.17 % jfrt med 2005.

Sida 4 Drygt 40 procent har tagit nya bostadslån senaste 3 åren Förutom det lån som togs i samband med köp av bostaden, har du under de senaste tre åren (2004, 2005, 2006) tagit ytterligare lån med din bostad som säkerhet? Det genomsnittliga beloppet på de ytterligare lånen är i snitt kronor per år. Det är betydligt färre bland de yngre i åldern och bland singelhushåll som har tagit ytterligare lån under de senaste 3 åren. En förklaring är troligtvis att de ganska nyligen tagit det ”primära” bostadslånet. Uppdelat på undergrupper TotaltMänKvin- nor år36-45 år46-55 år56-65 år Sth/Gbg /Mlm StäderGles- bygd Andel som har tagit ytterligare lån 43%44%41%27%48% 44% 42%43%46% Andel som inte har tagit ytterligare lån 57%55%59%72%52% 56% 58%56%54%

Sida 5 Man renoverar eller köper bil eller båt. Vad användes detta lån till? (Frågan gäller det senaste lånet som togs under de ). Fler svar möjliga. De äldre (56-65 år) har angivit alternativet ”gåva eller lån till barn” (sex procent). Totalt är det endast en procent som anger detta.

Sida TOPBOX =Mycket+ ganska stor betydelse i procent Vilken betydelse hade följande faktorer för ditt beslut att ta lån? Förbättrad ränta och bostadens värde viktigast Värdeökningen är en mycket eller ganska viktig faktor för 55 procent i åldersgruppen Amorteringsvillkoren hade stor betydelse för 36 procent i åldersgruppen procent av glesbygdsborna anser att förbättrat ränteläge hade en mycket eller ganska stor betydelse för deras beslut att ta ytterligare lån. 25 procent av låginkomsttagarna anser att önskan att samla andra lån på ett ställe är en mycket viktig faktor och 37 procent av dem anser att ökad inkomst är en viktig faktor som påverkade deras beslut att ta ytterligare lån.

Sida 7 Storstadsbor amorterar minst Cirka 80 % amorterar i snitt cirka kronor per år sett till senaste treårsperioden. Bland glesbygdsborna är det fler som amorterar.

Sida 8 3 av 10 skulle kunna tänka sig öka belåningen inom närmaste tre åren Skulle du kunna tänka dig att inom de närmaste tre åren (2007, 2008, 2009) belåna eller öka belåningen på bostaden? De i yngre medelåldern (36-45) och större hushåll (4+) är i högre grad benägna att belåna eller öka belåningen under de närmaste tre åren. Man kan i lika hög grad tänka sig att öka belåningen i framtiden, oavsett om man de senaste året ökat eller inte ökat belåningen Uppdelat på undergrupperTotaltMänKvin- nor år36-45 år46-55 år56-65 år Sth/Gb g /Mlm StäderGles- bygd Har ökat belån. Senaste tre åren Har inte ökat belån. Senaste tre åren Andel som skulle kunna tänka sig öka belåningen 33%36%30% 41%33%25% 34% 29%33%34% Andel som inte skulle kunna tänka sig öka belåningen 53%50%56%61%45%52%57% 52% 56%50%54% Vet ej 14%13%15%9%14%15%18% 14% 15%18%125

Sida 9 Renovering viktig del av planeringen Vad tror du lånet/ lånen skulle kunna användas till? (Fler svar möjliga) På framtidsfrågan svarar man mer varierat, vilket delvis avspeglar drömmarna om framtida konsumtion. Renovering och bil/båt är fortfarande populärast. Fler kan tänka sig att öka belåningen för att köpa möbler/inventarier. Yngre (25-35) skulle i större utsträckning kunna tänka sig att använda den ökade belåningen för att betala av andra lån (19 procent). De som äger sin lägenhet, glesbygdsborna samt de i åldern har i högre grad planer att använda den ökade belåningen för att köpa fritidshus i Sverige. (65%) (42%) (4%) (7%) (4%) (2%) (X%)=Det man faktiskt har använt den ökade belåningen till

Sida 10 Hur tror du marknadsvärdet på din bostad kommer att utvecklas under det kommande året jämfört med år 2006? Vad tror du om ränteutvecklingen i Sverige inom det kommande året jämfört med år 2006? De flesta tror på stigande marknadsvärde och räntor

Sida 11 Vad tror du om förändringen i din och ditt hushålls ekonomi jämfört med år 2006? åringar är mest positiva till sin framtida ekonomi 29 procent av glesbygdsborna tror att hushållets ekonomi kommer att bli mycket eller lite bättre jämfört med procent av låginkomsttagare tror att hushållets ekonomi kommer att vara mycket eller lite sämre. 58 procent av de äldre (56-65 år) tror att deras hushålls ekonomi kommer att vara oförändrad och endast 29 procent av de tror att den kommer att vara mycket eller lite bättre. Höginkomsttagare är väldigt positiva i sin uppskattning av sitt hushålls framtida ekonomi. 55 procent av de tror att den blir mycket eller lite bättre och 49 procent tror att den blir oförändrad Signifikant skillnad TOPBOX =Mycket+ lite bättre i procent

Sida 12 Du kommer nu att få se ett antal påståenden som gäller bostadslån. För varje påstående vill jag att du säger i vilken grad du instämmer eller inte instämmer med påståendet. Hälften har räknat på en ränteuppgång och många tror andra har lånat för mycket 46 procent av glesbygdsborna instämmer inte eller instämmer delvis inte i påståendet att de har räknat ut hur stor ränteuppgång deras hushåll klarar av. Majoriteten (81 procent) instämmer helt eller delvis i påståendet att andra hushåll har lånat för mycket pengar. Kvinnor ser i större utsträckning bostaden som en del av den framtida tryggheten. 88 procent av dem instämmer helt eller delvis i påståendet jämfört med 77procent män. 51(45) 82 (61) 81 (76) TOPBOX =Instämmer helt + delvis i procent (X)=mätningen 2005

Sida 13 I likhet med föregående år har de som bor i storstadsregionerna och de yngre i åldern år högst bolån. I Stockholmsområdet är det genomsnittliga beloppet högst med cirka kronor. Lägst bolån har glesbygdsbor och äldre (56-65 år). På frågan hur stora bolånen är i förhållande till marknadsvärdet, svarar 16 procent att bolånen motsvarar mellan procent av marknadsvärdet på bostaden. 45 procent svarar 40 procent eller lägre. Drygt 40 procent av dem som har bolån på sin bostad har tagit nya bostadslån under de senaste tre åren (utöver det bolån som togs vid köpet av bostaden). Det genomsnittliga beloppet på de ytterligare lånen är i snitt kronor per år. Renovering/ ombyggnad av bostaden är den främsta användningen av det lånet. Sedan kommer köp av bil eller båt. Hälften av alla i åldern år anser att förbättrat ränteläge och bostadens värdeökning var de viktigaste faktorerna som påverkade deras beslutet att ta nya lån under de senaste tre åren. Runt 80 procent av samtliga amorterar på sina lån. Det genomsnittliga beloppet på dessa amorteringar är cirka kronor per år. Vid en uppräkning till 1,4 miljoner hushåll så är den årliga ökningen av belåningen ca 91 miljarder och amorteringarna ca 23 miljarder. 30 procent skulle kunna tänka sig öka belåningen de närmaste tre åren. Pengarna planeras att först och främst användas till renovering/ombyggnad av bostaden samt till köp av bil/båt. Att köpa möbler funderar 12 procent att göra och 8 procent planerar att betala av andra lån. Sammanfattning av resultaten 1(2)

Sida procent tror att marknadsvärdet på bostaden kommer att öka och 94 procent tror att räntan kommer bli mycket eller lite högre. De i yngre medelåldern (36-45) är mer positiva i sin uppskattning av hushållets framtida ekonomi. Höginkomsttagare är en annan grupp som är väldigt positiva till sin framtida ekonomi. Drygt hälften av dessa tror att den blir mycket eller lite bättre. Glesbygdsborna och låginkomsttagarna är grupper som är mindre positiva i sin uppskattning av hushållets ekonomi. Hälften av respondenterna har räknat ut hur stor ränteuppgång hushållet klarar av (lika stor andel som vid mätningen 2005). Nästan alla med bolån ser sin bostad som en del av den framtida tryggheten (80 procent). Många tror att andra hushåll har lånat för mycket pengar (82 procent). Sammanfattning av resultaten 2 (2)

Sida 15 Om undersökningen –Fakta Målgrupp:Personer i åldern år, som äger sitt boende (ägd lägenhet, villa/radhus eller jordbruksfastighet/gård). Denna åldersgrupp utgör cirka 4,9 miljoner människor. Tidigare studie från 2005 har visat att cirka 2,4 miljoner av dessa har bolån. Undersökningen kan därför approximeras till att representera denna grupp. Är man sammanboende eller gift så kan vi anta att bolånen är gemensamma. I undersökningen bor det i genomsnitt 1,7 personer per hushåll, vilket då omräknat motsvarar cirka 1,4 miljoner hushåll. Metod:Undersökningen har genomförts via Synovates Internetpanel som idag har ca panelister. Dessa är rekryterade via våra riksrepresentativa omnibussar och representerar ett s k ”mail-Sverige”. Eftersom Internetpenetrationen är mycket hög i målgruppen barnfamijer så har ändå vissa jämförelser gjort med tidigare mätning där annan metod har använts. Antal intervjuer:534 intervjuer har genomförts.

Sida 16 Om undersökningen -Målgruppsbeskrivning i denna undersökning KÖN Män56% Kvinnor44% ÅLDER år20% år34% år26% år20% HÖGST AVSLUTAD UTBILDNING Grundskola 6% Gymnasium 51% Högre utbildning 42% PERSONER I HUSHÅLLET 1 person13% 2 personer31% 3 personer19% 4 personer25% 5 eller fler13% REGION Sth/Gbg/Mlm38% Städer53% Glesbygd9%