Lotta Ljungwall Ergonom, Sjukgymnast……. Det är enkelt att komma till oss Vi har företagshälsovårdmot- tagningar i Karlstad, Arvika och Torsby Vi har träningslokaler.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Tips när du planerar måltider
Advertisements

PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Hur mycket äter vi? Bara vart femte barn får i sig så mycket frukt och grönt som kroppen behöver för att må bra. Vi borde äta dubbelt så mycket jämfört.
Näringslära Energiintag för olika energibehov
Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna
Det svenska kulturarvet
Kost Internationella Hälsokommunikatörer.
Hockey och Kost! Hallsberg Hockey Team 96/97
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Mat och hälsa åk 8.
-Betydelsen av vad du äter och när du äter
kunskap och inspiration
Näring och individuella behov åk 8
Näringsämnen i kroppen
Från frukost till kvällsmål.
Sammanfattning mat och hälsa
Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället.
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Hem- och konsumentkunskap
Mat och hälsa åk 6.
Du är vad du äter Höstterminen 2011.
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
-Betydelsen av vad du äter och när du äter
Johanna Olausson, Norrängsskolan, Huskvarna –
Kroppen Träning Hälsa och kost Allemansrätten
Ladda för Lidingöloppet 10 bästa tipsen på bra löparmat!
Februari 2014 Kristina Yondt arlandagymnastiet
Hur ska man planera upp sina måltider?
Kost för idrottare.
Teori Träningscamp 7 maj
Sveriges matkultur.
Vad finns i maten?.
Kost och Hälsa Då är det två timmar med kost och hälsa, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor när det gäller kosten, patientfall, Dietistens.
Träningslära ÅK8.
Weight Loss Challenge – viktutmaning. Välkommen! Ha mobilen avstängd Skriv ner alla frågor.
ATT BLI EN IDROTTARE.
Vegetariskt.
Den viktiga måltids- ordningen. Vad är regelbunden måltidsordning? Att vi äter på relativt fasta tider Att det inte går för lång tid mellan måltiderna.
Näringslära Är man vad man äter?. Näringslära = Maten vi äter ska vara god samtidigt som den ska ge oss näringsämnen och den energi vi behöver för att.
Fotboll kräver mycket energi Vad ska man äta och dricka för att orka prestera på topp? Hur mycket ska man äta? När ska man äta?
Kost för prestation VästergötlandsFF Örjan Jonsson Västergötlands FF.
Bra mat för unga idrottare Erik Hellmén Ansvarig Nutrition/ANDT Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Örebro Universitet & Restaurang Högskolan.
Repetition av näringslära
Diskussionsfrågor Har du bra balans mellan träning, vila och mat?
SYFTE: Fördjupa er i näringslära/hälsa. Resonera/utvärdera måltider?  Lunch: Pannkaka?  Sammanfattande test lektion 47  Det som vi främst kommer att.
Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:
MÅLTIDER - Hur jag ger min kropp bränsle och byggstenar!
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
Ät mat du tycker om Utgå ifrån din aktuella kostvana och försök att förbättra den Hitta alternativ som passar dig Man kan äta allt, men inte alltid och.
Den bästa förutsättningen för att prestera bra får du om du äter 2-3 timmar före träningen Den bästa återhämtningen och den optimala effekten av träningen.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Kost och Prestation Kost Träning Vila Inställning.
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Kostråd Här följer några kosttips. Kom ihåg att äta varierat, mycket grönsaker som rotfrukter, broccoli och frukt samt lasta i er kolhydrater och proteiner.
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Kost, vila och uppladdning för ökad prestation samt minskad skaderisk
Kost 2 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Kost 1 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Lektion 2 Orka från morgon till kväll
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
- Personlig Tränare - Kostrådgivare - Integrativ Coach
Energi och Näringsämnen
Lektion 3 Frukost Paula Frösell, leg dietist och Brand manager Mat & Måltider och hälsa.
Leg Dietist ”Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått” Pernilla Larsson Leg Dietist
Kost för prestation.
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Presentationens avskrift:

Lotta Ljungwall Ergonom, Sjukgymnast……

Det är enkelt att komma till oss Vi har företagshälsovårdmot- tagningar i Karlstad, Arvika och Torsby Vi har träningslokaler i Karlstad, Arvika och Kristinehamn Karlstad Kristinehamn Torsby Arvika

Din egen företagshälsovård Till största delen en kostnadsfri resurs för Landstingsanställda Inga patientavgifter Vissa utbildningsinsatser debiteras /chjo07

Friska medarbetare gör ett bra jobb Främja Förebygga Efterhjälpa

Skräddarsydd företagshälsovård FÖRETAGSLÄKARE FÖRETAGSSKÖTERSKA ERGONOM SJUKGYMNAST ARBETSMILJÖINGENJÖR BETEENDEVETARE LÄKARSEKRETERARE FRISKVÅRDSKONSULENT PSYKOLOG INSTRUKTÖR EN FULLVÄRDIG FÖRETAGSHÄLSOVÅRD

Välkommen till oss

Så här kontaktar du oss Tel Mer information på LiVs intranät under Medarbetare / Företagshälsovård Verksamheter / Stöd / Landstingshälsan Prenumerera på vårt nyhetsbrev!! /chjo07

KOSTENS BETYDELSE

Dieter på modet…

Du äter 50 ton mat under din livstid

Fallgropar vi ofta hamnar i när vi vill äta ”nyttigt” Lyssnar för mycket på alla tips och råd vi får via media Hoppar på olika dieter Äter för sällan eller för lite Äter inget fett Äter bra/nyttiga fetter men kanske för mycket Äter för mycket socker Äter för fort så vi inte hinner känna mättnad Lurar oss själva…

Det gäller att hitta energibalans Intag – Förbrukning Ät den mängd du förbrukar för att hålla vikten Ät 500 kcal mindre/dag för att gå ner i vikt Ät 500 kcal mer/dag för att gå upp i vikt

Energibalans/behov Ämnesomsättningen bygger på: Basalomsättning (omsättningen i total vila). Bygger i sin tur på ålder, kön, kroppssammansättning, kroppsstorlek, hälsoläge Fysisk aktivitet, mängd och fördelning mellan olika aktiviteter Värmeproduktion Alla har alltså olika energibehov!

Pigg Trött J ä mn energitillf ö rsel

Pigg Trött … annars blir du tr ö tt och orkesl ö s

Viktigt äta regelbundet

Studier om Medelhavsmat

Du kan ä ta h ä lsosamt genom att Ä ta mycket frukt och b ä r, g ä rna 500 gram varje dag, vilket motsvarar 2-3 frukter eller b ä rportioner och 2 portioner grönsaker. Ä t minst 3 f ä rger varje dag.

Mera grönsaker!

Grönsaker (med mycket näring och fibrer): Morötter och andra rotfrukter Blomkål, vitkål, brysselkål Broccoli Spenat Ärtor och bönor! Paprikor i olika färger Rädisor Mörkgröna bladgrönsaker OBS! Det går lika bra med frysta grönsaker som färska!

Rek.intag = 500 g frukt & grönt/dag Frukost 1 grapefrukt 1 tomat Mellanmål 1 äpple Lunch 2 dl vitkålssallad Mellanmål 1 apelsin 2-3 paprikaringar (på en smörgås) Middag 100 g wokade grönsaker (ex. broccoli, blomkål, morötter, paprika, bönor)

Varför olika färger frukt och grönt? Ger en bra dos vitaminer! Vitamin C… Paprika, kiwi, apelsin, nypon, svarta vinbär, broccoli, till viss del potatis

Antioxidanter… När du tränar, får i dig föroreningar eller t.o.m andas bildas ämnen som kallas fria syreradikaler Vi behöver fria radikaler bl.a för att bekämpa bakterier och för kommunikation mellan cellerna – men de flesta människor har lite för mycket fria radikaler och för lite antioxidanter i kroppen Bekämpa fria radikaler med antioxidanter!

De viktigaste antioxidanterna som finns i maten är vitamin C, vitamin E, beta-karoten, selen och Q10 I frukt och grönsaker finns många fler antioxidanter med ofta specifika egenskaper t.ex i tomater och vattenmelon som skyddar effektivt mot prostatacancer

Fibrer

Bröd kan vara bra mat!

Vilket bröd ska jag välja? Ej över ca 4 g socker / 100 g – helst sockerfritt Fiberhalt runt 6-8 g / 100 g Bröd som innehåller synliga kärnor, hela korn, och frön Grönt nyckelhål Surdeg Mjölsorterna i innehållsförteckningen ska helst börja med fullkorn, eller innehålla en hög andel

Vi ä ter idag 43 kg socker per å r och individ – 8 hg i veckan

Varför vill vi äta sött? Ursprungligen när vi letade föda plockade vi och åt de frukter och grönsaker som smakade sött, de var ätbara och inte giftiga…

Dolt socker… drycker… Frukostflingor, yoghurt, läsk…

Det lönar sig att dricka vatten

Godissug går att minska!

Drycker… vätska… 1-2 liter dagligen Vatten, Mjölk, Juice… Kaffe, Te, Läsk med koffein, Alkohol…

Alkohol – en kalorifälla

Kaffe!

Kaffe, te och cola… och benskörhet… Stora mängder kaffe eller te (mer än 1 liter/dag) ökar utsöndringen av kalcium från dina ben… Coca cola innehåller fosfat som urkalkar benen. Vissa undersökningar har visat att intag av mer än 4 flaskor cola/vecka medför minskande benmassa…

Fisk!

Ät mera fisk!

Fett? Exempel på nyttiga fettkällor: Olivolja, Rapsolja, Fisk, Skaldjur, Fiskolja, Frön, Oliver, Avocado, Nötter, Jättenattljusolja

Omättade hjälper – mättade stjälper

Enkel- och fleromättade fetter

Varje alternativ ger 5 gram mättat fett

Enkla vardagstips för att få i sig de nyttiga fetterna Stek i rapsolja, eller avokadoolja & ringla olivolja på salladen Ät fisk & skaldjur 2-3 ggr/vecka – varav fet fisk minst en gång Ät gärna lite nötter och frön varje dag (på filen/gröten, till mellanmål, i salladen)

Riktlinjer för ändrade matvanor

Praktiska matråd

Vad är en bra frukost? Mat med ”långsamma” kolhydrater, nyttigt fett & fibrer som håller blodsockret i balans under flera timmar (Ex på olika komponenter att kombinera) Gröt (gjord på ex.havre- bovete- rågflingor) Müsli (hemmagjord eller nyckelhålsmärkt), med naturell fil/yoghurt Ägg Omelett Grovt bröd med magert pålägg & grönsaker Frukt/fruktsallad, med keso, nötter Smoothie Som tillägg: frön, nötter

Förslag på bra mellanmål: 1-2 frukter 1-2 frukter + mandlar, nötter Kokt ägg Morotsstavar + nötter 2 dl lättyoghurt/fil + 1 frukt 1-2 dl keso (med ex. frukt/bär och/eller vaniljyoghurt, eller avokado) Grovt bröd med keso, skivad avokado, örtsalt Grovt bröd med kokt ägg, kaviar, strimlad purjolök Grovt bröd med skinka/kalkon, tomat, rödlök Tunnbrödsrulle med skinka, färskost och grönsaker Fruktsallad + keso, nötter eller 1 glas mjölk/yoghurt

Mer om att ändra matvanor

Hur äter Du? Skriv ner för Dig själv, måltidsordning (hur ofta) och innehåll, variation. Diskutera två och två, hur ser det ut i förhållande till rekommendationerna?

Kost & arbetsmiljön

Kostens betydelse för arbetsmiljön Ökad trivsel Minskad sjukfrånvaro Bättre arbetsklimat Färre olyckor Mindre stress

Kost vid skift- och nattarbete

Behåll samma mattider TidInnehåll 04-08Litet mellanmål/frukost 09-10Frukost/litet mellanmål 11-14Lunch/frukost 15-16Litet mellanmål 18-20Middag 22-24Måltid på jobbet om nattarbete 24-04Helst ingenting alls

Dag/kvällsarbete KLInnehåll 04-08Frukost 09-10Litet mellanmål 11-14Lunch 15-16Litet mellanmål 18-20Middag

Nattarbete KLInnehåll 04-08Frukost 09-10Sömn 11-14Frukost 15-16Litet mellanmål 18-20Middag 22-24”Lunch” 24-04Helst inget alls, ev. lätt mellanmål

Ät små portioner om Du måste äta under ”vargtimmarna”, Kl Undvik söta produkter nattetid. Nattetid

Praktiska tips! Planera veckan, morgondagen! Liten frysväska Mellanmål: smoothie, fruktsallad, smörgås, yoghurt, frukt, keso, avokado mm Börja tänk sallad vid måltidsplanering, tallriksmodellen, färgglatt!

Receptutbyte på jobbet Frukt och grönsakskorg Kosttävling Fredagsfika Prenumerera på Livsmedelsverkets nyhetsbrev Källa: Livsmedelsverket

Bra/nyttiga basvaror att ha hemma Proteiner: ex. –Kyckling och kalkon –Fisk av alla de slag samt skaldjur –Magert kött ex. fläskfilé, kotletter, nötfärs, nötkött, lamm, vilt –Naturella mejeriprodukter, ex. keso, kesella, mjölk, yoghurt –Ärtor, bönor, linser –Ägg

Kolhydrater Ex. Fullkornsbröd (helst utan socker/sirap) Müsli (välj nyckelhålsmärkt) Havregrynsgröt/Rågflingegröt/Dinkelgröt Pasta (gärna fullkorn) Ris; helst parboiled (långkornigt), råris, fullkornsris Bulgur, Quinoa, Katumvete, Matvete etc. Potatis Rotfrukter

Fett Rapsolja, olivolja, avokadoolja, linfröolja Nötter och mandlar Sojabönor Feta fiskar; Lax, makrill, sill, ål Avokado Solrosfrön, krossade linfrön, pumpafrön

Vilka produkter ska jag välja? Närodlat Kravodlat Ekologiskt Fairtrade Light/”äkta” Mm…… Källa: Livsmedelsverket

N yttig mat som går snabbt att tillaga? Omelett, med grönsaker Grovt bröd med en burk makrillfilé, kesoröra med tonfisk eller grillad kyckling Stekt laxfilé med bönsallad & keso Grillad kyckling/kycklingklubba med avokadosallad och en bit grovt bröd Soppa (färdiglagad i tetra pak) med kräftstjärtar, hackad paprika, knäckebröd Matvete/bulgur/katumvete/quinoa med fetaost, kyckling (stekt i bitar), avokado, gröna bönor (frysta) Färsk pasta/fullkornspasta, pesto, stekt kycklingfilé/parmaskinka/kräftstjärtar, frysta blandgrönsaker/broccoli/ärtor

Sunt f ö rnuft h å ller i l ä ngden

Reflektion…. Diskutera vad som är bra vardagsrutiner vad gäller kost Vad tycker du är ”okej” att äta då och då? Vilka behov fyller maten?

Matvanekollen - testa hur du äter Har du koll på dina matvanor? Här kan du testa om du får i dig den näring du behöver. Du får också tips på hur du skulle kunna äta för att förbättra matvanorna. Du kan välja mellan två sätt att testa dina matvanor. Eller varför inte testa båda vägarna? Testerna är anpassade för vuxna. 1. Matvanekollen snabbtest Svara på några snabba frågor och få ett mått på hur väl dina matvanor följer Livsmedelsverkets kostråd. Ju bättre du äter desto högre poäng! Till snabbtestet 2. Matvanekollen matdagbok Registrera vad du äter under en måltid, en dag eller upp till sju dagar. Du får resultaten direkt när du är färdig. Till matdagbok - registrering av en måltid eller en dag Till matdagbok - registreringen av flera dagar Livsmedelsverket

Vad är det första jag bör göra för att förbättra min kosthållning ? Rensa bort allt ”onödigt” i skåpen Köpa in bra livsmedel/råvaror Äta tillräckligt och regelbundet Dra ner på de raffinerade (”vita”) kolhydraterna Undvika kaloririka drycker Äta långsamt (så att hjärnan hinner registrera mättnad)

Övriga tips som förenklar vardagen ex. Stek flera kycklingfiléer/laxfiléer på en gång – gärna i ugnen Gör storkok, när du ändå lagar mat, ex. gör en stor sats köttbullar, lägg i långpanna & stek i ugnen Gör en stor ”vecko-sallad” av vitkål, morötter, vinäger, salt & peppar Ha alltid frysta grönsaker i frysen – bara ta upp & värma eller slänga i matlådan Koka flera ägg på en gång, som du kan ha tillgängligt som mellanmål

Några sammanfattande tips för bättre kosthållning Ät regelbundet! Frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag Ät varierat Välj i första hand vatten som måltidsdryck Drick tillräckligt med vatten under dagen Låt grönsaker bli en naturlig del i varje måltid. 500 g frukt & grönt/dag Försök att laga din egen mat i så hög utsträckning som möjligt – undvik halvfabrikat

Försök få i dig alla sorters färger i en och samma måltid Ät fisk (gärna fet fisk) och skaldjur 2-3 ggr/v – för mineraler & omega - 3 fetter Välj osötade mejeriprodukter Ät ”rätt sorts” fett; rapsolja, olivolja, fet fisk, nötter, mandlar, avokado, linfrö, solrosfrö – men överdriv ej Ät ”rätt sorts” kolhydrater Ät magra proteinkällor; kyckling, fisk, kotlett, fläskfilé, nötfärs 10 %, nötkött, vilt, ägg, bönor, keso, kesella

Ät fiberrikt – fullkorn Inte lägga på mat på gaffeln förrän du tuggat klart Begränsa sötsaker till 1-2 ggr/v – Tänk lördagsgodis! OM du är sötsugen/vill äta något sött – välj gärna en bit mörk choklad och/eller ät det söta i samband med måltid Undvik att ha sötsaker hemma om det är svårt att låta bli Byta vanor – byta ut vissa saker mot nyttigare, bryt mönster (som att äta framför tv:en)

Handla aldrig hungrig! Bli aldrig vrålhungrig! Ät dig mätt/nöjd - aldrig proppmätt! Tag aldrig en gång till – utan ta åt dig det du tänkt äta första gången Tänk på ”tallriksmodellen – upplägget” RÖR PÅ DIG MER - för då kan du äta mer & får bättre insulinkänslighet Till sist: Tillåt dig att äta ALLT du gillar, men inte VARJE DAG och inte i för stora mängder!

Kort sammanfattning ÄT: – Varierat – Regelbundet – Fiberrikt/fullkorn – ”Rätt sorts” fett – Glöm ej omega-3 fettsyror – ”Rätt sorts” kolhydrater – Magra proteiner – Mycket grönsaker och frukt – Sötsaker och snabbmat max 2 ggr/vecka

Börja med att göra EN kostredigering & inte alla på en gång!

Tips att fördjupa sig… Fredrik Paulùn: Ät, träna, prestera Maj-Lis Hellénius: Hälsosam livsstil och det goda livet Broholmer, Leijding m.fl: Ät bäst – kost idrott och hälsoutveckling Ekblom, Bolin m.fl: Kost och idrott

Tack för Ert intresse!