- Labour migrants from Central and Eastern Europe in the Nordic countries: Patterns of migration, working conditions and recruitment practices Frida Thorarins.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Cykelplanering – en fråga om makt Till Koglin FM i Kulturgeografi och doktorand i Trafik och väg.
Advertisements

SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället
Hur lärande på arbetsplats går till på Island i dag. Utmaningar - projekt Nordisk Mötesplats om lärande på arbetsplats i Stockholm 13 november 2013 Helen.
Immigrant-institutet ¤ Immigrant-institutet är en frivillig organisation med syfte att vara ett nationellt forsknings- och dokumentationscentrum om invandrare,
NORDINFOlit – ett nordiskt forum för samarbete inom området informationskompetens Nina Ström Administratör NORDINFOlit.
Immigrant-institutet ¤ Immigrant-institutet är en frivillig organisation med syfte att vara ett nationellt forsknings- och dokumentationscentrum om invandrare,
BEFOLKNING Johannes Olsson, Annan, Övriga skolor –
Nationalitet, etnicitet, klass & kön
Migration Den globala migrationen och dess följder hör till vår tids stora frågor. Sverige är ett av de länder i Europa som tagit emot flest flyktingar.
En JoKhaMoshyamexandra Presentation
Utvandring och invandring
22 augusti 2014 Slide N° 1 8 april 2009 Bild nr 1 Urbact-sekretariatet URBACT II 2007–2013 EU-program för territoriellt samarbete om integrerad och hållbar.
Betydelsen av sociala jämförelser för anställdas stress och hälsa Tomas Berglund Sociologiska institutionen Göteborgs universitet.
Mixprojektet i Göteborg Fastighetskontoret 2020 Centrala Älvstaden.
© Jerry Engström Campus Västervik
Mervärden av internationellt samarbete Vär(l)den i Västerbotten 24 januari 2013 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio.
Joint Master of Leadership in LIS - läget 9/08 Evighetsprojektet Nordisk magister i biblioteksledarskap Gunilla Widén-Wulff Informationsförvaltning / ÅA.
Internationellt i Nacka kommun Policyn Nätverken Vänorterna EU-projekt.
De valda och de smorda: eliter, kön och den nordiska moderniteten Anita Göransson, Linköpings universitet Kön och makt-konferensen, Reykjavik, november.
Immigration Integration & Segregation
0 EU / Norden och arbetslöshetsförsäkringen – generella utgångspunkter EU:s regelverk och nationella regelverk är inte fullt ut anpassade till hur rörligheten.
Prostitution i Norden. Uppdragsgivare och organisatorisk hemvist Nordiska ministerrådet Nordiskt Institut för Kunskap om Kön.
Stöd till Svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning Christian Hansen Europaprogrammen, VINNOVA.
TIMBRO 20 september 2011 TIMBRO Timbro Economic Freedom of the World Index – Sverige.
Om upphandling och arbete i EU-rätt och svensk rätt
Europass och de gemensamma europeiska verktygen
Ladfors, mars 2015 Induktion 13e Mars Ladfors, mars 2015 Reklampaus: Jönköping augusti 2015 Bl.a. Induktions symposium.
Övergång skola - och sen?. Ny nordisk definition dövblindhet Dövblindhet är ett särskilt funktionshinder. Dövblindhet är en kombination av funktionsnedsättningarna.
Hur bra är den nordiska modellen? Lars Calmfors Nordiska Ministerrådet Almedalen 30/
POWERPOINTMALL DET HÄR ÄR MALMÖ HÖGSKOLA Grundad studenter medarbetare Fem flervetenskapliga fakulteter: Fakulteten för hälsa.
Workshops Finsam maj 2012 Per Skoog Strateg
CIRCLE, Lund University, Sweden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Företagande på Landsbygden Martin Andersson Lund.
Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län 2014 Lena Hertzberg, arbetsförmedlingschef Ann Mannerstedt, utredare.
ERASMUS+ EMREX Field trial on the impact of enabling Easy Mobility on Recognition of External studies Pamela Henriksson.
Norra Europa.
Utsatta EU-medborgare i Trollhättan. Dagens regelverk är utformade utifrån grundtanken med fri rörlighet och att de personer som kommer hit förutsätts.
studenter 575 medarbetare Högskolan Väst 2.
Hur kan arbetsmarknadspolitiken bidra till att förbättra ramvillkoren för tillväxtbranscher? Annika Rosing, Nordiska ministerrådet Nordisk Ministerråd.
Ny sacorapport: Akademikers arbetsmarknad. Bakgrund och syfte Begränsad information om akademikernas arbetsmarknad Inte en målgrupp för arbetsmarknadspolitiken.
Nya möjligheter med hemagenter Christian Hultén, Transcom.
Hur kan integrationen bli bättre? Patrick Joyce, WSP.
BEFOLKNINGS GEOGRAFI Var i världen bor vi? Varför flyttar vi? Konsekvenser för samhälle och natur. Dåtid – nutid - framtid.
Marin communication. Arbetsledning Alla med befälsställning är också arbetsledare. Detta medför ansvar även i arbetsmiljöfrågor. Varje arbetsledare är.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden i Västmanlands län 2016 Marcus Löwing Analysavdelningen.
Studie om yrkes- och lärlingssystemen i Norden Johanna Enberg och Göran Melin Reykjavik den 22 maj 2014.
Migrationsrätt RV 12 / VT 2011 JL Ida Staffans Svenska social- och kommunalhögskolan.
Skolledardagen Platsen var Birger Jarl i Stockholm Jag var där och Eva-Lis Sirén Men även Ann-Marie Begler, GD Skolinspektionen Hennes råd till.
Migrationsrätt: Legal immigration JL Ida Staffans.
BEFOLKNINGS GEOGRAFI Var i världen bor vi? Varför flyttar vi? Konsekvenser för samhälle och natur. Dåtid – nutid - framtid.
Types of Business Consulting Services Cornerstoneorg.com.
Per-Åke Andersson Globalisering och utveckling Karlstad Universitet, HT2010 F1: Introduktion Per-Åke Andersson.
Nordiska rådets insatser på transportområdet
GDPR - General Data Protection Regulation
Hur går det på arbetsmarknaden?
Tennis as they see it Research on attitudes to tennis of junior tennis players through gender perspective.
Per-Åke Andersson Globalisering och utveckling Karlstad Universitet, HT2010 F3: Heckscher-Ohlin Per-Åke.
Kvalitetskriterier och forskningsetik
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015
KONJUNKTURINSTITUTET
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Rud Pedersen – Vad, vem, varför?
Arbetet med den nya kvalitetsdeklarationen AKU
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017
Upplevd tillgänglighet kontra objektivt baserade mått på tillgänglighet i stadsmiljö – därför bör vi bredda vårt fokus Katrin Lättman Margareta Friman.

Ekspertutvalget om kjønnsforskjeller i skoleprestasjoner Oslo 5 april 2018 Hvorfor er gutter overrepresentert i spesialundervisningen? Bengt Persson.
Varför är jämställdhet social dynamit? Kvinnor, män och välfärdsstaten
Patrik Lindfors kommunikationsdirektör Finsk-svenska handelskammaren
FAKTA OM MALMÖ Demografi Arbetsmarknad Stadsutveckling.
Prognospresentation Västernorrland.
Presentationens avskrift:

- Labour migrants from Central and Eastern Europe in the Nordic countries: Patterns of migration, working conditions and recruitment practices Frida Thorarins Jubileumkonference Nordisk arbetsmarknad 60 år Nordisk Ministerråd, Reykjavik,

s/publikationer/

Organisation av projektet Projektet genomförs i samarbete med flera forskargrupper: Danmark: FAOS - Forskningscenter for Arbejdsmarkeds- og Organisationsstudier - er tilknyttet Sociologisk Institut, Københavns Universitet (Søren Kaj Andersen, Jens Arnholtz Hansen, Nana Wesley Hansen, Klaus Pedersen, Ingvill Stuvøy) Island: CIRRA – Center for Immigration Research Reykjavik Academy (Frida Thorarins, Anna Wojtynska) Norge: Fafo Institutt for arbeids- og velferdsforskning (Line Eldring, Jon Horgen Friberg, Kristian Rose Tronstad, Kristin Alsos) Sverige: SOFI - Institutet för social forskning, Stockholms universitet (Eskil Wadensjö, Pernilla Andersson Joona) Polen: CMR - Centre of Migration Research, Universitetet i Warszawa (Pawel Kaczmarczyk, Joanna Napierala)

Syftet med projektet Projektet kommer att generera ny jämförande kunskap om: – arbetskraftsinvandring från Östeuropa till Norden – faktorer som påverkar arbetsförhållandena för migranterna i mottagarländerna – omfattningen av olika typer av social dumpning, – bemanningsföretagens roller när det gäller rekrytering av migrerande arbetstagare Kunskapen från projektet kommer att gynna ländernas ansträngningar för att förhindra social dumpning och förbättra invandrarnas arbetsvillkor, vilket i sin tur kommer att förbättra rekryteringen av utländsk arbetskraft.

Tre underprojekter : 1)Ändrade mönster í arbetskraftsinvandring till Norden (Changing patterns of labour migration to the Nordic countries) 2) Social dumpning i spåren av EU-utvidgningen. Arbetsvillkor och arbetsmiljö bland polska invandrare i Oslo, Köpenhamn och Reykjavik (Social dumping in the wake of the EU-enlargement: Working conditions and working environment among Polish migrants in Oslo, Copenhagen and Reykjavik) 3) Rekryterings och bemanningsföretags roller (The role of recruitment and temporary work agencies )

Migration till Norden i sista åren Arbetskraftsinvandring vs. invandring av humanitära skäl EU utvidgningen i 2004 och 2007 ledde till det största folkvandringen i Europa sen slutet av andra världskriget när flera tusend tals människor flyttade från öst Europa – flesta från Polen och Litauen - till Norden Registrerade migranter till Norden i åren äro 330 tusend men siffran dubblast till 600 tusend när alla korttidsarbetare räknas med

Invandringen till Norden från nya EU-länder källa: Nordisk statistikbank

Reykjavík differs:  Distribution between sectors is greater  Gender ratio more even  Much higher percentage of spouses live in Iceland Table : Distribution of characteristics of Polish migrants in Oslo, Copenhagen and Reykjavik in terms of gender, age, educational level, and family situation. N=1500 Oslo Copenhage n Reykjavik GenderM/F64/3660/4055/45 Average ageMen37 y33 y38 y Women35 y31 y34 y Total36 y32 y36 y PartnerNo partner28 %31 % Partner in Poland31 %24 %10 % Partner in host country42 %45 %59 % EducationUnskilled or general secondary20 %21 %22 % Secondary vocational or technical college 62 %60 %58 % Completed university level education17 %20 %. Small differences in the selection and composition of Polish immigrants to the three cities in terms of age, gender, education etc

Utbildningsnivån bland polska invandrare i Reykjavik, Oslo och Köpenhamn

Löner för polska invandrare i Oslo, Köpenhamn och Reykjavik mätt i absoluta löner (zloty), enligt industrin sysselsättning

Lönerna bland polska arbetare i de tre nordiska huvudstäderna absolut och relativa prisjusterade löner Gennomssnitt löner i Polen före emigrationen: Zloty

Andel av dom som har upplevt olika typer av olagliga arbetsförhållanden i de tre nordiska huvudstäderna

Lågkvalificerade servicearbete Låg utbildning och kort uppehållstid ökar risken för låga löner, men har mindre effekt på dåligt arbetsmiljö Sysselsättning i polska bolager (utstationering) ger en hög risk för låg lön Atypisk anställning ökar generellt risken för dåliga arbetsvillkor Risken för både låga löner och dåliga arbetsvillkor ökast både när facklig representation saknas och vid arbete i hushållsmarknaden Faktorer som påverkar risiko för låga löner och dåliga arbetsvillkor

Oslo: Låga löner är särskilt förknippade med utstationering och aktiviteter som syftar till hushållssektorn. Dåliga arbetsförhållanden är särskilt förknippade med atypiska anställningar i allmänhet. Liten kredit för kvalifikationer / utbildning men möjligheter till förbättring i löner över tiden Köpenhamn: O fficiell representation av fackföreningen i företaghet är betydligt mer avgörande för både löner och dåliga arbetsförhållanden i Köpenhamn än i de andra städerna. Utbildning / kompetens har större betydelse här. Men mindre utrymme för intäktstillväxt över tiden. Reykjavik: Arbetsmarknaden är mycket mindre strukturerad i olika segmenter än i andra två byarna. Lite oregelbundenheter, men "alla" hamnar på minste lön långt under den normala genomsnittliga. Lågkvalificerade servicearbetare är särskilt utsatta. Några viktiga skillnader mellan de tre städerna

Oslo : Något mindre robust kollektiva institutioner, ad-hoc-universalism och "sårbar" införlivande i de sociala marginella zoner - men med viss framgång i att etablera ett lönegolv Huvudutmaning: Utnyttja latitud i EES-avtalet för att skapa en mer "vattentät" regelverk Köpenhamn : Robust aktieorienterad kollektivism - men med betydligt tydligare "inside / outside"-problem Huvudutmaning: Inkludera nykomlingar i det organiserade arbetet Reykjavik : Flexibel universalism, med gott om plats för låglönekonkurrens inne i "vanliga" arbete Huvudutmaning: Skapa utrymme för rörlighet genom erkännande / berättigande Olika "regimer" med olika utmaningar

Tack så mycket