Viktiga tillknytningspersoner i barnehagen Småbarnsdagarna i Østfold Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik

ALMA – en samverkan i Malmö Styrgrupp Chefer från: Barn och vuxenpsykiatri Socialtjänst MHV och BHV VC Utvecklingsgrupp Praktiker från: Socialtjänst Barn och vuxenpsykiatri MHV och BHV Vuxenhabilitering Barnombuds- grupp Vuxenpsykiatri

Innehåll  Vad säger forskningen?  Vad är anknytning?  Vardagen på förskolan  Sköra barn i förskolans vardag

Förskolan kan få en positiv betydelse dels för alla barn och dels för utsatta barn  Ca 80 % av Norges barn mellan 1-2 år är på förskola.  Omsorg och lärande  Barn kan vara på förskolan i fem år, fem dagar i veckan!

Förskolan måste planeras utifrån att:  Det är en skillnad mellan förskola för små barn (0-3 år) och för äldre barn  Det är en skillnad med förskola för barn som får sina omsorgsbehov tillgodosedda i hemmet och för barn som inte får det Ur ett anknytningsperspektiv är pedagogen en ersättare för föräldern under dagen

Vad påverkar barn på förskolan (Phillips & Lowenstein, 2011)  Kvantitet – hur mycket tid är barnet på förskolan  Strukturell kvalitet – t.ex. hur stor barngrupp, antal barn/vuxen, stabilitet i vuxengruppen, lokaler  Process kvalitet – vuxen barn relationen, relationen till andra barn, vuxen-vuxenrelationen, innehåll

Viktiga personer inom anknytningsforskningen  John Bowlby vad betyder separationer  Mary Ainsworth olika anknytningsmönster  Mary Main representationer av anknytningserfarenheter + Många, många samtida forskare

Anknytning- en viktig uppgift under de första åren  Anknytningssystemet är ett grundläggande skydd och aktiveras vid fara eller hot om fara  Utifrån återkommande situationer av hur väl föräldern kan förstå och svara på det barnet uttrycker etableras successivt det vi kallar för anknytningsmönster  Anknytningen är relationsspecifik och ett litet barn kan knyta an till mellan 3-5 personer som för barnet är hierarkiskt ordnade  De anknytningsmönster som succesivt bildas har betydelse för barnets tillit och kontakt med andra vuxna och barn

Barnet bär med sig sina tidigare erfarenheter in i förskolan

Av barnets många återkommande erfarenheter av fysisk närhet, skydd och tröst bildas så kallade anknytningsmönster  Trygg anknytning – barnet söker närhet vid fara och väljer lek och utforskande när det är lugnt  Otrygg/undvikande anknytning -barnet söker inte närhet trots att fara hotar. Ibland betraktas barnen (olyckligt nog) som självständiga.  Otrygg ambivalent anknytning - barnet söker närhet trots att ingen fara hotar. Ibland betraktas barnen (olyckligt nog) som osjälvständiga.  Desorganiserad anknytning- föräldern är skrämmande för barnet och kan även bli skrämd av barnet. Dessa barn kan vara svåra att förutsäga och förstå.

Alla små barn (och även många äldre) behöver hjälp att reglera de känslor som väcks  Tillskriver barnet en vilja/mening med sitt agerande  Visar vad barnet känner med hjälp av mimik, gester, ord och röstläge Via återkommande situationer då barnet får hjälp att förstå de känslor som väcks tränar de sig på att själv handskas med dem och att successivt förstå andras känslor Vad rör sig i ditt lilla huvud?

Inre arbetsmodeller Inre arbetsmodeller utvecklas utifrån barnets faktiska erfarenheter tillsammans med föräldern/pedagogen och får betydelse i kontakt och relation med andra Anknytningen påverkar föreställningar om oss själva och om relationer till andra T.ex. Vad kan jag förvänta mig av andra när jag är rädd? Vad kan jag förvänta mig av andra när jag behöver hjälp? Är jag en person värd att älskas?

Anknytning är inte allt -barn möter världen på olika sätt Temperament har betydelse och beskriver HUR barnet reagerar.  Barn med lättsamt temperament  Barn med svårt temperament  Barn som är svåruppvärmda

Att börja på förskola  Under inskolningen ska barnet lära känna: Den fysiska miljön Den sociala miljön Den psykologiska miljön Den pedagogiska miljön  Barnet ska lära känna sin anknytningspedagog och pedagogen ska lära känna barnet  Barnet ska få erfarenhet av att föräldern ”lämnar och kommer tillbaka”

Överlämning och Hämtning  Vem tar emot?  På vilket sätt?  Hur ser det ut för barn som kommer innan den egna avdelningen öppnar?  Hur kan man stödja föräldrarna utan att förlora fokus på barnet?  På vilket vis kan barn behöva hjälp att återknyta kontakten med sina kamrater?  Hur förbereds barnen?  Vad gör de barn som hämtas senare?  Hur förbereds barn som ska till annan avdelning?  Hur hjälper man barnet att återknyta kontakten med föräldern?  Hur säger personalen ”hej då” till barnet?

Rutiner som utgår från att anknytningssystemet ska hållas i viloläge, gör att barnet inte behöver ”passa på” den vuxne Maten (ur ett anknytningsperspektiv) Skillnaden på frukost, middag och mellanmål Fasta platser för både barn och personal Tydliggör förändringar vid t.ex. sjukdom Hur sker övergången till vila? Vilan (ur ett anknytningsperspektiv) Fasta sovplatser och egna gosedjur Största möjliga kontinuitet t.ex. kan en och samma pedagog ha vilan under en hel vecka Hur gör ni för att skapa trygghet under vilan? Vad är vila för lite äldre barn?

Under leken (inne och ute) är pedagogens närvaro central Pedagogen som en trygg bas och säker hamn d.v.s. fysiskt och känslomässigt på plats  Skapa lekro  Finnas som stöd om något blir ”fel” eller om barnet behöver känslomässig ”påfyllning”  Inspirera och sätta igång leken  Hålla ihop och värna om barnens koncentration

Samling – har anknytningen betydelse? Tillräckligt trygg för enskilda barn och tillräckligt intressant för alla Markerad plats i gruppen Samma pedagog ansvarar för samlingen under längre tid. För små barn kan flera kortare samlingsstunder vara att föredra

För att kunna tillgodose barnets behov av trygghet behöver pedagogen  Vara förutsägbar i sina reaktioner  Förstå det känslomässiga språket  Kunna ta barnets perspektiv  Kunna reflektera över sitt eget bidrag i samspelet med barnet  Samarbeta med barnets förälder  Glädjas och ha roligt tillsammans med barnet

 Förskola – en möjlig väg för långvarigt stöd

Sköra barn i förskolans vardag Vissa barn behöver mer än andra!  För att innehållet i verksamheten (förskolan) skall kunna anpassas till olika barns behov krävs kunskap hos personalen, medvetet arbetssätt och en ändamålsenlig organisation av verksamheten. En allmänt hög standard räcker dock inte alltid utan utöver detta behövs särskilda insatser. (SOU 1998:31, s. 184)

Konsultation Mödrahälsovård Barnpsykiatri Vuxenpsykiatri Socialtjänst Vuxenhabilitering Barnhälsovård

En del barn behöver särskilda insatser över lång tid  Tillräckligt god omsorg över tid för att utveckla en trygg anknytning till en pedagog på förskolan  Hjälp med den känslomässiga regleringen över lång tid  Hjälp att etablera kontakt, samspel och relationer med vuxna och med barn  Stöd i lek med andra barn

Leken - för att leka behöver barnet förstå lekens grunder I kontakt och samspel med föräldrar/pedagoger lär sig barnet:  Turtagning  Tolka ansiktsuttryck  Förstå andras avsikter  Dela tankar om lekens innehåll

Ramar  Fyra pedagoger (med pedagoger avses både bsk. och fsk.)  11 barn från ordinarie kö och fyra så kallade anknytningsbarn  Barnen föreslås av en grupp med företrädare för: Barn- och vuxenpsykiatrin Barn- och ungdom Barnhälsovården Individ- och familjeomsorg och erbjöds en plats i samråd med föräldern

Barn i behov av ett långsiktigt stöd på förskolan  Kalle, tre år och tio månaderStina  Anna, tretton månaderCarin  Per, tre årLilly  Anja, 14 månaderLisa

Föräldern – barnet - pedagogen Inskolningen anpassades till familjen Vid överlämning försökte pedagogen återknyta kontakten med barnet och vid hämtning tog pedagogen ”ett steg tillbaka” Förälderns egna svårigheter hänvisades till andra personer På avdelningen fanns ingen strävan efter föräldrarnas medverkan i förskolans dagliga verksamhet Viktiga samtal kring barnen planerades tillsammans med föräldern Bild: Happy Children, Chaim Gross, 1973

Pedagogernas fortbildning År ett : Anknytningsteori, Sterns teori om barnets självutveckling Studiecirkel en gång/månad År två: Affektteori, ”Barn som inte leker” Studiecirkel en gång/månad År tre : Affektteori – en fördjupning kring skammen Studiecirkel en gång/månad Dessutom hade pedagogerna grupphandledning varannan alt. var tredje vecka.

Modell för dagligt arbete – att vara fysiskt och känslomässigt på plats  En tydlig och återkommande dagsrytm  Barnen är indelade i smågrupper utifrån utvecklingsnivå  En primär och en sekundär anknytningspedagog  En tydlig övergång när pedagogerna går på rast och återkommer  Vara uppmärksam på speciellt känsliga situationer som mat och vila  Vara uppmärksam på och försöka förstå de känslor barnet uttrycker och reglera de känslor som väcks  Lyhörd för barnets behov av trygghet och utforskande  Vara stödjande i kontakt, samspel och lek

Pedagogernas utveckling  Från viljan att göra gott till målinriktat arbete  Från tyckande till förståelse  Lärande över tid med kollegor - yrkesstolthet  Ökad förmåga att ta barnens perspektiv – Hur är det för dig?  En ökad förståelse av barnets livssituation  En anpassning av miljön för att främja trygghet och lärande  En ökad förmåga till självreflektion och att se sitt eget bidrag i samspelet

Områden som var betydelsefulla i barnets utveckling  Kontinuitet och struktur  Omsorg och sensitivitet  Vändpunkter  En långsamt växande tillit  Utveckling av kontakt, samspel och relation  Lek med andra barn  Att säga nej  Separation  Relationen mellan barnets förälder och pedagogen

Hur gick det sedan?  Kalle, tredje klass  Anna, första klass  Per, tredje klass  Anja, första klass

Avdelningen som en trygg bas  Pedagogerna förmår stödja varandra istället för att ”sabotera”  Har ungefär samma värderingar vad avser ”barnuppfostran”  Delar upp ansvaret så att alla är tillräckligt nöjda  Förmår att lösa interna konflikter utan att dra in barnen

ALHVAs förskolor – vad säger pedagoger och föräldrar  Pedagogerna Är positiva till att ta emot barnen Anpassar inskolningen Positiva till fortbildning och handledning Kan använda kunskapen till alla barn Ser sig i ett sammanhang Vill gärna fortsätta samarbetet med ALHVA  Föräldrarna Bra att ALHVAs personal var med vid inskolning Upplever pedagogerna som vänliga Har en positiv inställning till förskolan Lämnar sin barn regelbundet

Allföräldraskap – historien visar på betydelsen av stödjande nätverk. t.ex. Kärnfamiljen Storfamiljen Matriarkatet Den utvidgade familjen – vänner - BHV och förskola. Speciellt viktigt när omsorgsförmågan brister

Tack för att ni lyssnade