Antibiotic stewardship i svensk slutenvård Fredrik Resman
Varför antibiotic stewardship? Vilken roll bör infektionsläkare ha avseende antibiotikabehandling som sker utanför infektionsklinik i svensk slutenvård? Inom öppenvård har det länge pågått ett systematisk arbete kring rationell antibiotikaanvändning Rimligt att diskutera hur vi systematiskt använder antibiotika rationellt på sjukhus Hur ska resurser från infektionsklinik användas?
Vad säger evidensen?
Evidens – nya IDSA guidelines Barlam et al. Clin Inf Dis 2016: 62(10); e51-77 Lokala PM för specifika infektioner Elektroniska övervakningsinstrument Selektiv rapportering av resistens Snabbdiagnostik rekommenderas Stewardship på äldreboende Enbart Utbildningar / utbildningsmaterial Systematiskt växelbruk Pre-authorization – bäst evidens Prospective audit/feedback - alternativ Ska ingå!!! Möjliga komplement!! Saknar evidens
Antaganden, Malmö En stor del av antibiotika på sjukhus ordineras av kollegor utan specialintresse för infektioner Vi misstänker att en del av denna antibiotika ges suboptimalt En betydande del av antibiotikabehandling på sjukhus ges till internmedicinska / geriatriska patienter, främst via akutmottagningen
Antibiotikastyrning på SUS innan 2013 PM för infektionsbehandling Mer eller mindre regelbunden utbildning Konsultservice tillgänglig 24 timmar per dygn
Hur närmar vi oss detta? Alternativ 1: Restriktion av möjligheten att använda vissa antibiotika för icke-infektionister Alternativ 2: Alla antibiotikaordinationer på akutmottagningen via infektionsspecialist Alternativ 3: Uppsökande konsult på inneliggande patienter på alla infektioner
Hur säkerställa att vi når alla? ATC-kodsbaserad insamling från meliordatabas av alla på avdelningarna som ordinerats antibiotika enligt melior under given period Täckningsgrad med upplägget: 85%
Deskriptiva data Variabel Kontrollgrupp (n=886) Intervention (n=781) Skillnad mellan någon grupp Ålder (median) 8382nej Kön (% kvinnor) 58%56%nej Ej eget boende 17%16%nej njursvikt 11%12%nej hjärtsjukdom 56% nej lungsjukdom 30%28%nej Aktiv tumörsjukdom 11%12%nej
Semideskriptiva data Variabel Kontrollgrupp (n=886) Intervention (n=781) Skillnad mellan någon grupp Max CRP (median) 9095ja Max vita (median) 12,312,2nej Positiv blododling % 6%7%nej
Mortalitet och återinläggningar Variabel Kontrollgrupp (n=886) Intervention (n=781) Skillnad mellan någon grupp Död inom 28 dagar 13% (n= 117) 14% (n=108) nej Återinläggning inom 28 dagar 23% (n=203) 22% (n=170) nej pga behandlings-svikt av infektion 7,2%4,8% ja
Antibiotika Totala dygn antibiotika Kontrollgruppen: median 10 dygn Interventionen: median 8 dygn (p< 0.001)
Total intravenös antibiotika
Specifika antibiotika, antal dygn använda per sjukhussäng och månad. Totalt 2300 färre dygn antibiotika under interventionen
Resultat, sammanfattning Mindre antibiotika (trots högre CRP) Kortare tid intravenös antibiotika ”Bättre” antibiotikaprofil Neutral effekt på mortalitet och vårdtid Färre återinläggningar på grund av infektion?
Utveckling sedan 2013 Nu audit på 10 vårdavdelningar på SUS - samt start i Helsingborg o Kristianstad Aktiv ändring vid c:a 50% av konsultationer på SUS Konsultlinjen del av ordinarie schema på infektionskliniken, SUS sedan 1/1 2015
Fungerar det alltid? Erfarenhet från ortopedkliniken, SUS Erfarenheter från Urologkliniken, SUS Det krävs tid, öppenhet och intresse från båda parter för att det ska fungera!!!
Alternativa strategier och utmaningar Pre-authorization i Sverige PM som komplement för systematik Nyttja elektroniska övervakningsinstrument Alternativa och kompletterande strategier Hur fördelar vi våra resurser? Kan vi ”lämna över” igen i framtiden? ”Dansa” fram en utveckling Utmaningar
Tack till: Hannah Nilholm Linnea Holmstrand Eva Melander samt övriga STRAMA Skåne Jonas Ahl Fredrik Månsson Inga Odenholt Johan Tham Peter Wiksell Peter Lanbeck Övriga kollegor på infektionskliniken och medicinkliniken, SUS
Ursprunglig fråga Vilken roll bör infektionsläkare ha avseende antibiotikabehandling som sker utanför infektionsklinik i svensk slutenvård?