Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent (Jo 2005:05) Lars Andersson

Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent (Jo 2005:05) Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Direktiv 2005:85 Ordförande: Lars Andersson, f.d. VD Huvudsekreterare: doc. Anders Lundin Utredningssekreterare: agronom Annika Atterwall Utredningssekreterare: agronom Bengt Johnsson

Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Expertgrupp Jordbruksdepartementet Miljö- och samhällsby.dep Finansdep. Näringsdep. Jordbruksverket Energimyndigheten Vägverket Verket för näringslivsutveckl. FORMAS Vinnova SLU Referensgrupp 1 -stationära bränslen Eddie Johansson- Ena kraft LRF Skogsägarna LRF Lantmännen Agrobränsle Energimyndigheten Jordbruksverket Svensk Fjärrvärme Skogsindustrierna Svensk Energi Svebio Svenska Biogasför. Naturvårdsverket Pål Börjesson, LTH Referensgrupp 2 -biodrivmedel Svenska Biogasför. Energimyndigheten Olle Hådell- Vägverket Jordbruksverket Svenska Ecobränsle AB Agroetanol BAFF Bil Sweden SPI Svebio Lantmännen Pål Börjesson, LTH

Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Jordbruket som bioenergiproducent Uppdraget Uppgift 1: Analysera det svenska jordbrukets förutsättningar som producent av bioenergi Uppgift 2: Tydliggöra den roll som jordbruket bör ha som producent av bioenergi  långsiktiga inriktningen av omställningsarbetet  få igång investeringar på området  driva på en ökad användning av bioenergi  initiera nödvändig forskning på området

Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Utredarens uppgifter Analysera 1. Vilka förutsättningar krävs för att utveckla ett jordbruk som är konkurrenskraftigt som producent av bioenergi. 2. Bioenergins möjligheter att bidra till att uppfylla miljömål skall särskilt uppmärksammas 3. Hushållningsprincipen skall beaktas (råvaror och energi skall användas så effektivt som möjligt) 4.Med utgångspunkt från pkt 1 – 3 skall utredaren göra en bedömning av olika produktionsalternativ

Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Utredarens uppgifter forts. 5. Forskningen skall belysas och eventuella nya forskningsområden föreslås

Sveriges energitillförsel 1970–2004 exkl. nettoelexport 1) Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september ) Under år 2005 visade utrikeshandeln med el ett nettoöverskott på cirka 8 TWh

Energitillförseln 2004 Totalt 647 TWh Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: Energimyndigheten

Energianvändningen sektorsvis 2004 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006

Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Tillförd energi i svensk fjärrvärme 1970–2002 (TWh)

Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006

Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006

Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006

Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006

Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: SCB och Jordbruksverket Världsproduktionen av bioetanol Etanolproduktion2005 (miljarder liter)2004 (miljarder liter) Brasilien16,714,7 USA16,614,3 EU2,92,6 Asien6,66,4 Kina3,83,7 Indien1,7 Afrika0,6 Världen46,041,2 Källa: F.O Licht, World Ethanol and Biofuels Report, nr 4 oktober 2005, egen bearbetning

Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: SCB och Jordbruksverket Källa: F.O. Licht’s World Ethanol and Biofuel Report nr 16, 26 april 2006 Världsproduktionen av biodiesel

Källa: Bil Sweden Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006

Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: BAFF Källa: SCB och Jordbruksverket År sålda etanolbilar tankställen Antalet sålda etanolbilar och tankställen med E 85 i Sverige

Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: SCB och Jordbruksverket Ökning av råvarubehovet för produktion av biobränsle mellan åren 2004 och 2014 (givet att nationella mål uppfylls) Källa: OECD 2005, AGR/CA/APM (2005)24

Vad bidrar jordbruket med? Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 RåvaraAreal, haEnergiproduktion- kvantitet Spannmål, etanol ,3 TWh Spannmål, eldning ,06-0,09 TWh Halm, eldning30 000*0,4-0,5 TWh Oljeväxter, RME2 0000,1 TWh Salix, eldning ,15 TWh Rörflen, eldning600** Vall, biogas300** *Biprodukter från spannmålsodling **saknas uppgifter Källa: SJV, 2006:1, SOU 2003:144, Bernesson och Nilsson 2005, egna beräkningar Odling och produktion av biobränsle från jordbrukssektorn år 2005

Jordbruksmarkens användning Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Tabell 3.1 Åkerarealens användning , hektar Gröda (prel) Spannmål därav vete därav korn därav havre Baljväxter Vall och grönfoder- växter Potatis Sockerbetor Raps och rybs Övriga växtslag Träda Ej utnyttjad åkermark Summa åkermark Källa: SCB och Jordbruksverket

Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Tabell 3.1 Åkerarealens användning , hektar Vad händer med den nedlagda åkermarken? 10 % av åkerarealen har tagits ur produktion på 25 år Skogsmark, plantering och självföryngring Vägbyggen Tomtmark

Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Tabell 3.1 Åkerarealens användning , hektar Träda- uttagen areal, varför ökar den? > hektar träda totalt i Sverige EU:s trädeskrav, 5-10 % för enheter större än 20 hektar Cirka hektar obligatorisk träda i Sverige, över hektar frivillig Minskar: spannmål, potatis, sockerbetor Ökar: oljeväxter, vall

Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: SCB och Jordbruksverket Pris Kvantitet Jordbrukets utbudskurva ”Beslutsfattarekonomisk” Samhällsekonomisk ”utbudskurva” Skillnad i bedömd marginalkostnad p.g.a: 1.Ofullständig information 2.Externa effekter 3.Skillnader i riskbenägenhet => styrmedel Beslutsfattande under risk/osäkerhet

Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: SCB och Jordbruksverket Källa: Peter Helby et.al. Market development problems for sustainable bio-energy 2004 Salix i Sverige: Scenarier jämfört med verkligheten

Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: SCB och Jordbruksverket Källa: Roos, A. and Rosenqvist, H Varför satsar man på Salix? Minska arbetsbördan på gården Bra priser på Salixflis Ekonomiskt stöd och förväntningar om framtida politik Marken lämpar sig bättre för Salix än för spannmål

Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: SCB och Jordbruksverket Hur vissa egenskaper hos jordbruksföretaget påverkar investeringar i Salix Positiv påverkanNegativ påverkan Storleken på gården Skogsmark Arrenderar ut mark Ägarens ålder år Ägaren juridisk person Bevattning Mekanisering Betesmark Arrenderar mark Ägaren mycket ung eller mycket gammal Animalieproduktion Källa: Helby et al 2004, Market Development Problems for Sustainable Bio-energy Systems in Sweden, Lunds Universitet (egen översättning från engelska).

Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: SCB och Jordbruksverket Frågor till referensgrupperna 1.1. Vilka är de tre främsta hindren för att jordbruket skall bli konkurrenskraftigt som bioenergiproducent? Hur kan dessa hinder överbryggas? 1.2. Vilka tre produktionssystem ser du som mest sannolika att bli kommersiellt gångbara till år 2020?

Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: SCB och Jordbruksverket 1. Övriga energislag 2. Konkurrerande biomassa 3. Övriga jordbruksgrödor Konkurrenskraftigt, gentemot vad?

Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: SCB och Jordbruksverket 1.Höga produktionskostnader 2.Osäkerhet 3.Bristande kunskap och erfarenhet Vilka är de tre främsta hindren?

Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: SCB och Jordbruksverket 1.Långsiktiga, stabila förutsättningar 2.FoU, information 3.Samordning, vertikal integration 4.Effektivisering av energisystemen Hur skall hindren överbryggas?

Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: SCB och Jordbruksverket Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 30 juni 2006 Viktiga drivkrafter för ökad produktion inom jordbruket Minskad lönsamhet för traditionell växtodling (arealstöd, världsmarknadspriser mm) Riktade stöd till energiproduktion (EU-stöd: 45€/ha, nationella stöd: 5000 SEK/ha vid Salixplant.) ” Överskottsareal ” (EU 15 = 0,18 ha/cap ≈ 10% ”överskott” EU 25 = 0,24 ha/cap ≈ 25 % ”överskott”) Källa: Doc Pål Börjesson, LTH