NVF 21 Seminarium 20.-21.4.2005, Tytti Viinikainen 1 NVF-Temagrupp B: Handikappfrågor.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
LRF LRF är en intresse- och företagarorganisation för alla om äger eller brukar jord, skog och trädgård och för deras gemensamma företag inom lantbrukskooperationen.
Advertisements

Vilken riktning och hurudana tjänster ?
8 700 invånare 900 km2 Centralort: Charlottenberg
Planering – samhällskunskap C
Affärsplaner för samhällsentreprenörer?
Parkeringspolicy för Göteborgs Stad antagen av KF
LAG & RÄTT.
Ett utvecklingsprojekt för hela Ulricehamns kommuns nya organisation och dess medarbetare. Projektägare: Ulricehamns kommun Projektperiod: –
Brukarinflytande Skövde 16 april. Innehållet idag  Vad är brukarinflytande?  Hur kan vi göra? Skövde 16 april.
Ett samarbete mellan Helsingborgs lasarett och Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Design vetenskaper LTH ” Att bygga kylskåp och bilar …”
SKL:s återrapportering 6 december 2012 Överenskommelsen inom det sociala området Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
KVALITET & STYRNING I VARA KOMMUN
Vad innebär ett barnperspektiv
Handikappolitikens två kungsvägar  Stärka den enskilda människan (Hälso- och sjukvårdens aktörer och handikappförvaltningen)  Skapa tillgänglighet i.
Affärsmodell för att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel
Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län
1 Om regionala systemanalyser Varför Viktiga principer Exempel på hur Önskvärda resultat DIALOG OM FRAMTIDENS TRANSPORTSYSTEM OCH INFRASTRUKTUR I VÄSTRA.
Räta Linjen och Räta Linjen Gruppen
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Nationellt centrum för flexibelt lärande, CFL CFL är en statlig myndighet med uppgift att främja livslångt lärande för alla, genom att stärka och stimulera.
Tillsammans räddar vi liv
”0-vision” Miljöutskottet Transporter ska inte leda till allvarlig skada på människor eller miljö (Nasjonal transportplan , norske transportetatenes.
Trafik och infrastruktur ch 2050 Synpunkter från Kalmar län Helena Ervenius, Regionförbundet i Kalmar län
Norrstyrelsens styrgrupp för infrastruktur 2009 BILD 1 Infrastruktur i Region Norrland – vision, mål och verksamhetsidé.
Delaktighet.
Hållbar utveckling – Vad betyder det för Ängelholm
Gäster med funktionshinder - rörlighet och nödsituationer.
Bakgrund Samhällsstöd till olika trafikformer såsom linjetrafik, färdtjänst, sjukresor och skolskjuts Olika lagar och olika organisationer Påverkar.
Tillsammans gör vi det hållbara möjligt!
Tillsammans fördubblar vi kollektivtrafiken
- aktiva och delaktiga medborgare Det goda livet.
 Vad innebär jämställdhet?  Jämställdhet i regionala systemanalyser  Jämställdhet i åtgärdsplaneringen Jämställdhet och investeringsplaneringen.
Region Norrland Vision och mål för kollektivtrafiken Arbetsmaterial för Norrstyrelsens trafikarbetsgrupp.
Överenskommelsen inom integrationsområdet Uppsala 30 september 2014 Julio Fuentes Organisationsrepresentant Styrgruppen.
Affärsplaner för samhällsentreprenörer? Distanskurs i SHE 4 april 2011 Fredrik Björk, Malmö högskola.
Företagsam vardag i Blekinge Integrerade offentliga e-tjänster för företag och blivande företagare Med fokus på företagens vardag Och på offentliganställdas.
Demografi - Befolkningsutveckling
Internationella avdelningen (IA) Energimarknadsrådet 6 maj 2015 Petra Lindmark, Internationell samordnare och analytiker Caroline Törnqvist, Avdelningschef.
1 NVF-Temagrupp B: Handikappfrågor. 2 Vad är Temagrupp B?
Nordiskt vägforum NVF Kompetens utan gränser Juli /23.
NVF 23 Transport i städer Reykjavik Björn Silfverberg ordf. Marek Salermo sekr. Finland.
STADSUTVECKLINGSPROJEKTET LIDINGÖ CENTRUM ETT VARIERAT SMÅSTADSCENTRUM FÖR ALLA STADSUTVECKLINGSPROJEKTET LIDINGÖ CENTRUM ETT VARIERAT SMÅSTADSCENTRUM.
KFR:s undersökning 2009 Våldsarbete i parrelationer på familjerådgivningar.
1:a advent 2006 Vision Gotland 2025 Tre minuter om Gotlands framtid.
Udvalg 51 Miljø Dagsorden for første møde i det danske udvalg: Velkomst NVF generelt Præsentationsrunde af medlemmerne (10 min. pr. person) Virksomhedsplan.
Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design SOU 2015:88 Överlämnande.
Måste det ta så lång tid med stadsutvecklingsfrågor och att starta ny bebyggelse? Vad kan andra kommuner lära av Kiruna? Medverkande: Göran Cars och Börje.
Pirkanmaan ELY-keskus, tekijän nimi Tillgänglighet för alla NVF Drift och Underhåll, Sommarmöte/ Nådendal, Erika Helin, Närings-, trafik- och.
Säkerhet på väg vid vägarbete Presentation av deltagarna SVERIGEFINLANDNORGEDANMARKISLAND Jan SalkertAnders ÖstergårdMarita BirkelandLars BoletÁsbjörn.
Samordnad utveckling för god och nära vård
Dagordning Arbetsområdena Genomgång av mötesplan Leveranser Tidplan.
Lärdommar från tidigare NVF arbete Forsätt utnyttja delegaternas gigantiska kontaktnät Fortsätt med spännande seminarier Förbättra reklamen för de.
Utskott Utformning av vägar och gator
Arbetsområde: Utvecklande av ett miljövänligt vägtrafiksystem.
Hur bygger man in trygghet och säkerhet i livsmiljön?
NVF ”kick off” möte i Reykjavik 4-5 september 2008
Samrådsförslag.
Finland, Sverige, Danmark, Norge och Island
Svenska Fotbollförbundets arbete med landsbygd
Heby kommuns kvalitetspolicy
Regionala handlingsplaner
Design i kollektivtrafiken
En workshopmall från Länsstyrelsen Jämtlands län
Tisdag – “Nya” aspekter som dyker upp med anledning av Agendan.
Gränsöverskridande infrastrukturplanering - äntligen verkstad?
VÄRDEGRUND/ SÄKERHET/ BEMÖTANDE
Lärdommar från tidigare NVF arbete Forsätt utnyttja delegaternas gigantiska kontaktnät Fortsätt med spännande seminarier Förbättra reklamen för de.
Länsstyrelsens roll i funktionshinderpolitiken
Nästa steg mot en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats
Socialtjänstens medverkan i samhällsplanering
Presentationens avskrift:

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen 1 NVF-Temagrupp B: Handikappfrågor

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen 2 Vad är Temagrupp B?

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen 3 Medlemmar från Sverige (ordförande Margitta Schelin & sekreterare Wolfgang Liepack) från Finland från Norge 2 från Danmark 1 från Island 1 från Färöarna Representerar vägmyndigheter, konsulter, kollektiv- trafiken, högskola, kommuner, hjälpmedelsråd- givning, handikapporganisationer

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen 4 NVF:s vision: Kompetens utan gränser Temagrupp B:s vision: Alla skall komma fram! Mål: Senast år 2008 arbetar alla nordiska utskott med handikappfrågor

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen 5 Arbetsområden Tydliggöra handikappfrågorna och integrera dem i samtliga utskotts arbeten Verka för att öka intresset för arbetet med handikappfrågor i de nordiska länderna Temagruppen skall avvecklas när handikappfrågorna är integrerade, dock senast 2008

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen 6 Koordineringsansvar för utskotten 12 Wolfgang Liepack SE 13 Tytti Viinikainen FI 21 Tytti Viinikainen FI 22 Åsa Enberg FI 23 Jan Moberg SE, Roger Johansson SE 31 Jan Moberg SE 32 Jan Moberg SE 33 Björn Kåre Steinset NO 41 Jens Pedersen DK, Mogens Möller DK 51 Astrid Eide NO 52 Roger Johansson SE, Bente Skjetne NO 53 Jens Pedersen DK Tema A Åsa Enberg FI

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen 7 Temagrupp B är en Värderingsgrupp! - resurser INSIKT - vilja åtgärd - KUNSKAP

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen 8 Varför handikappfrågor?

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen 9

10 "Universal design" -principen Temagruppen vill bidra till att vägtransportsystemet får en universell design/utformning Det innebär att - produkter, - kommunikationsmedel, - byggnader - fysiska miljöer utformas på ett sådant sätt att det i största möjliga grad kan användas av alla människor i alla åldrar och med olika färdigheter, utan behov av anpassning eller speciell utformning. Universell design/utformning är till nytta inte bara för funktionshindrade utan för alla.

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen 11 Brukbarhetspyramiden Personlig assistanse/hjelpeteknologi Kan brukes med tilpassing Kan brukes av alle

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen 12 Universal design Personlig assistanse/hjelpeteknologi Kan brukes med tilpassing Kan brukes av alle ”Universell utforming”

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen 13 Handikappfrågor är en del av kundperspektiv Rörlighets- och transportbehov av de äldre, synskadade, hörselskadade, rörelsehindrade... MEN Varje människa är nästan 40% av sitt liv på något sätt "hindrade": som barn, med barnvagn, med bagage, med tillfälliga hinder, som äldre Dialog och samverkan med kunderna själva är viktigt!

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen 14...och en del av trafiksystemsplaneringen Tillgänglighet måste behandlas tillsammans med den övriga samhällsplaneringen, TIDIGT i planeringsprocessen Mål: att skapa ett sådant samhälle där också de "svaga" grupperna har möjlighet att röra sig tillgängligt och säkert till service, arbetsplatser etc. Hela resekedjan är viktig! bostadshus -> gårdar -> närmiljö -> infrastruktur & underhåll -> trafikmedel -> hållplatser / parkering / stationer -> gångförbindelser -> ingång till byggnader (offentiga och kommerciella) Tillgänglighet = kvalitet även de minsta detaljerna spelar en viktig roll

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen 15 Universal design i praktiken i vinterväghållning

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen 16 Design av övergångsställen - hittar man över gatan?

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen och hinner man?

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen och är det möjligt att fara över kantstenet?

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen 19 Tillgänglig ingång - eller inte?

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen 20 Inte bara funktionshindrade och äldre

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen 21 Tillgänglig kollektivtrafik

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen 22 Trygghet och säkerhet påverkar också tillgänglighet

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen 23 Handikappfrågornas status i transportsektorn i Finland

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen 24 Bakgrund, målsättning Kommunikationsministeriet: Tillgänglighetsstrategin "Mot ett tillgängligt transportsystem" Andra regel och mål: - Grundlagen - Markandvändnings- och bygglag

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen 25 Handikappfrågor i Vägförvaltningen: de första stegen Börjat med handikappsfrågor i "Guidelines" för kartläggning av trafikmiljö har publicerats Ingen egen "policy" för handikappsfrågor, men följer ministeriets policy Vad har vägdistrikten gjort - några exempel: - pilotkartläggningar - gått igenom färdiga plan från tillgänglighetssynvinkeln - behandlat tillgänglighet i trafiksystemplanering - samverkan med handikapp- och äldreorganisationer på lokal nivå FoU: "Tillgänglighetsfrågor i kommunala trafiksäkerhetsplaner" Från och med 2004: handikappsfrågorna är en del av vår ny "customer- oriented" utgångspunkt på planeringen

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen 26 Andra aktörer: kommunerna, länsstyrelserna, socialsektorn, handikappsorganisationer De största städerna har gjort kartläggningar av sin trafikmiljö, andra kommuner följer efter - på tillfället 40 kommuner (av alla 444) Några kommuner har tillgänglighetsstrategier, t.ex. Helsingfors SuRaKu-projekt: gemensamma anvisningar för tillgänglig friluftsmiljö (för planering, konstruktion och underhåll)

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen 27 NVF 21 och handikappfrågor?

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen 28 Vilka gemensamma synpunkter emellan Tema B och NVF21? "hela resekedjan" -tänkandet Kundbehov, kundperspektiv -> tillgänglighet är ett exemplel av EN kundperspektiv som måste integreras i all planering - och också samordnas med andra kundgruppernas behov Via Nordica -kongress 2008: en av huvudtemorna "Människan i centrum" annat?

NVF 21 Seminarium , Tytti Viinikainen 29 Grupparbete 8 grupper Frågor: 1) hur kan vi bäst integrera handikappfrågorna i NVF21:s arbete? 2) I allmänhet i våra länder: vilken utländsk exempel ("best practice") kunde vi ta emot från andra länder / själv ge till andra länder, när det gäller handikappfrågor