Äldres psykiska ohälsa Att fånga upp psykisk ohälsa hos äldre i handläggningsprocessen 26 maj 2016 Äldreomsorgs/Hälso- och sjukvårdschefsnätverket Sammanställt.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
FREDA – bedömningsmetoder i arbetet mot våld i nära relationer
Advertisements

Kriser Traumatiska kriser Utvecklingskriser.
FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Individuppföljning inom äldreomsorgen.
Inom Al-Anon är vi alla lekmän...
ARBETSGIVAREN                                        Som arbetsgivare har du ett lagstadgat ansvar för att ta tillvara dina medarbetares arbetsförmåga.
Mellan äldreomsorg och psykiatri
Vuxna barn som vårdar och hjälper sjuka föräldrar
En utbildningssatsning i samproduktion mellan
Vad innebär val av vårdenhet?
Hälsa och Kondition.
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Plug In riktar sig till elever som avbrutit eller riskerar att av bryta gymnasieskolan. Nationellt är frånvaron hög, närmare 30 %, för Västerbotten ligger.
Kriser.
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Mellan äldreomsorg och psykiatri
Agneta Hellne Anhöriga kastas många gånger brutalt mellan glädje och den yttersta förtvivlan.
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Uppsökande och förebyggande arbete
Vara brottsoffer eller vittne
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hammarö Särskilt boende.
Anhörigstödets verksamhet Nacka kommun
Sagal Consulting Vägen till behandlingsarbete går via Ullared Somaliernas syn på psykisk ohälsa Yassin Ekdahl Sagal Consulting.
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Hälsa och Kondition.
Barn och stress.
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mora Särskilt boende.
Vad är våld i nära relationer, statistik och begrepp Haninge kommun.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
”Sockerdricka trädet”
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Våga prata om psykisk ohälsa!
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Lektion 1:1 Vad är våld Hur kan våldet benämnas
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID
Häsokunskap 1 hösten 2008 Emelie Åhlberg.
Hur står det till med det sexuella välbefinnandet bland personer som lever med hiv? Lena Nilsson Schönnesson.
KPR april 2018.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
VÅRDPLANERING UTIFRÅN PATIENTENS PERSPEKTIV
Anhörigstödet i Falkenberg
Tips för bättre kommunikation
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
Presentationens avskrift:

Äldres psykiska ohälsa Att fånga upp psykisk ohälsa hos äldre i handläggningsprocessen 26 maj 2016 Äldreomsorgs/Hälso- och sjukvårdschefsnätverket Sammanställt av Linda Macke

Definition av psykisk ohälsa Övergripande beskrivning av alla typer av psykiska besvär, både självupplevda besvär och psykisk sjukdom/diagnos som en läkare har ställt

Psykisk ohälsa 12-15% av befolkningen över 65 år är drabbade av en depressionssjukdom, motsvarande för hela befolkningen är 4-10% Det finns en förhöjd risk för suicid, framförallt bland män över 85 år Äldre personer använder psykofarmaka i högre utsträckning än andra Det finns effektiva metoder att behandla psykisk ohälsa hos äldre personer

Faktorer som påverkar i mötet Könsparadoxer Stora skillnader mellan hur kvinnor respektive män bemöts vid psykisk ohälsa och främst depression Mäns behov och problem somatiseras och kvinnors psykatriseras Det är vanligare att män över 85 år tar livet av sig Det är vanligare att kvinnor dör i tumörsjukdomar

Faktorer som påverkar i mötet Våld i nära relationer Förutom svåra kroppsskador – kraftigt samband mellan våldsutsatthet och psykisk ohälsa Depression, ångest, posttraumatisk stressyndrom och sömnsvårigheter är vanligt förekommande hos personer som utsatts för våld av närstående

Faktorer som påverkar i mötet Äldre från andra länder En del kommer från fruktansvärda förhållanden och har upplevt trauman i forma av våld, förföljerser, krig, tortyr etc När äldre personers olika roller förändras tex vid pensionen eller vid förluster av olika slag, finns risk att minnen av traumat återkommer

Äldre från andra länder ”Rainer är 85 år och bor på ett särskilt boende med inriktning demens. I samband med en bråckoperation blir Rainer panikslagen när han ska bedövas och drar ut kanylen. När personalen försöker lugna honom och hålla fast honom tappar han nästan fattningen. Personalen är helt oförstående och förkrossad – så har Rainer aldrig varit förut. När anhöriga kontaktas berättar de att Rainer flydde från hemska förhållanden i sitt hemland Ungern” (Rolfner-Suvanto, 2013).

Faktorer som påverkar i mötet Substansrelaterat bruk Äldre dricker allt mer alkohol, vilket är ett växande problem, framförallt bland äldre kvinnor 23% av kvinnorna och 34% av männen i åldrarna är riskkonsumenter (Stockholms län 2013) Det finns olika typer av beroenden och ofta bottnar de i någon form av psykisk ohälsa

Substansrelaterat bruk ”Astrid ligger till synes livlös på golvet. Talet är påverkat och hon kan inte resa sig själv från golvet. Den ansvariga sjuksköterskan bedömer att det kan handla om en stroke och beställer ambulans. Astrid kommer snabbt tillbaka från sjukhuset och på remissen står det ”full”. Sjuksköterskan funderar länge över hur hon kunde missa det – samtidigt var det så svårt att tänka sig att den gamla kvinnan var alkoholist. Men efter att ha pratat med anhöriga visar det sig att Astrid haft stora problem med alkoholen tidigare i livet. Sjuksköterskan kan nu bättre förstå varför Astrids humör och hälsa kan variera så snabbt.” (Rolfner-Suvanto 2013).

Myndighetsutövningens möjlighet att förebygga psykisk ohälsa Ensamhet kan leda till psykisk ohälsa Bygg ett socialt kapital: internetanvändning, reminicensgrupper, träffpunkter, sysselsättning och/eller restauranger som primärt vänder sig till äldre är exempel på fungerande åtgärder. Bryta ensamheten och bli sedd Ha något att göra och se fram emot Äta sund mat Fysisk aktivitet Bättre sömn

Myndighetsutövningens möjlighet att förebygga psykisk ohälsa - Handläggningsprocessen Äldres behov i centrum (ÄBIC) Fokus flyttas från insats – till behovsstyrd äldreomsorg Behovet och inte åldern ska avgöra typen av biståndsbeslut, tex bör boendestöd oftare övervägas för att möta komplexa behov hos den äldre

Myndighetsutövningens möjlighet att förebygga psykisk ohälsa - Handläggningsprocessen Makt Personen som har ett hjälpbehov står i kraftigt underläge gentemot den som kan hjälpa Att vara hjälpare, och därmed viktig, är att ha makt De värderingar vi har blir avgörande för hur maktobalansen hanteras och vilka konsekvenser den får i form av attityder och bemötande

Makt ”Greta har ansökt om hjälp i hemmet efter att ha ramlat och brutit lårbens-halsen. Greta har sedan hennes make gick bort känt att livet inte är så roligt längre. Hon skulle önska att hon kunde få komma ut lite mer än vad hon nu orkar med eller vågar men hon är orolig för vad handläggaren på kommunen ska tycka. Hon har hört att om man begär för mycket så är det lätt att få avslag och det skulle Greta inte klara av. Hon har varit med om tillräckligt många motgångar under den senaste tiden”.

Myndighetsutövningens möjlighet att förebygga psykisk ohälsa - Handläggningsprocessen Mötet Medvetenhet om att psykisk ohälsa är vanligt hos äldre och att gruppen ofta är osynliggjord Skapa en förtroendefull och respektfull grund Skapa en allians där den äldre kan känna sig sedd, respekterad och trygg Ålderism Könsroller /civilstånd Könsparadoxer Synen på ohälsa /somatisk hälsa Orsaker till psykisk ohälsa

Myndighetsutövningens möjlighet att förebygga psykisk ohälsa - Handläggningsprocessen Tillräckligt med tid och direkta frågor om hela människan Vara följsam, lyssna aktivt - ställa raka och direkta frågor om hälsotillståndet Tidigare obearbetade trauman kan finnas Genom att lyssna och kanske förstå behovet kan rätt hjälp sättas in direkt ÄBIC – ett stöd för att beskriva hela hjälpbehovet

Myndighetsutövningens möjlighet att förebygga psykisk ohälsa - Handläggningsprocessen Viktiga områden att undersöka och kunna erbjuda stöd kring Hur fungerar sömnen Kost – både över och underkonsumtion kan vara tecken på psykisk ohälsa Vad har personen för aktiviteter och hur ser kontaktnätet ut – i syfte att undvika isolering

Myndighetsutövningens möjlighet att förebygga psykisk ohälsa - Handläggningsprocessen Kommun och region kan erbjuda stödinsatser Handläggare behöver kunna berätta om vilket stöd personen kan förvänta sig få från både kommun och region Samverkan - förutsättning för att nå bra resultat SIP (samordnad individuell plan)

Myndighetsutövningens möjlighet att förebygga psykisk ohälsa - Handläggningsprocessen Anhöriga Tar ofta stort ansvar för den drabbades liv, hälsa och ekonomi Betydelsefulla för återhämtningsprocessen Känner oro och kan se tidiga tecken Finnas med i myndighetsprocessen och bekräfta deras insatser - om den sökande vill Kan också vara i behov av stöd och hjälp

Myndighetsutövningens möjlighet att förebygga psykisk ohälsa - Handläggningsprocessen Återhämtning/uppföljning Bygger på individens egna resurser - hitta ett konstruktivt förhållningssätt till sin situation Definiera sin återhämtning - återföra makten till personen Uppföljning av beslut – fokus på individen själv definierar sin situation – skattningsskalor välbefinnande före/efter

Tecken på psykisk sjukdom Ångest Hjärtklappning Andnöd Yrsel Torrhet i mun Magsmärtor, illamående Muskelvärk Rädsla för att förlora förståndet Rädsla för att dö

Tecken på psykisk sjukdom Depression Nedstämdhet Minskat intresse/glädje Viktförändring Sömnstörning Minskad tanke eller koncentrationsförmåga Känslor av värdelöshet/skuldkänslor Självmordstankar

Tecken på psykisk sjukdom Psykos Social isolering Ändrad uppfattning om sig själv eller andra Ändrad verklighetsuppfattning och oförmåga att skilja på fantasi eller verklighet Svårbegripliga känsloutbrott eller udda framtoning Ökad känslighet för sinnesintryck Ändrad dygnsrytm eller sömnlängd

Allt för många människor tar sina liv som en konsekvens av psykisk ohälsa i dess mest brutala form. Om vi skulle börja se att obehandlad psykisk ohälsa leder till döden, på samma sätt som andra somatiska tillstånd gör, så skulle kanske synsättet kring psykisk ohälsa förändras. !

Lär dig mer! Första hjälpen till psykisk hälsa, utbildning på beställning Första hjälpen till psykisk hälsa MI-utbildning, anordnas löpande på GR MI-utbildning SIP webbutbildning och material, gratis och alltid tillgängligt SIP webbutbildning Tematidning Psykisk ohälsa och missbruk bland äldrePsykisk ohälsa och missbruk bland äldre Innehållet i detta bildspel hämtades ifrån: Äldres psykiska ohälsa. Att fånga upp psykisk ohälsa hos äldre i handläggningsprocessen. SKL 2015.Äldres psykiska ohälsa. Att fånga upp psykisk ohälsa hos äldre i handläggningsprocessen. SKL 2015.