1 Ersta Vändpunkten Mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Året var 2004, i en liten stad som heter Laholm, blev en trygghet totalt omkullkastad. En liten brun nallebjörn blev helt utkastad i kylan! Och blev liggande.
FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Inom Al-Anon är vi alla lekmän...
Barnanpassad utredning
BILD
Vi vill sända denna lilla saga som en extra tanke till julen
Ann-Charlotte Roupé, Lerbäckskolan, Lund –
Hälsa och Kondition.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
- Konsten att ge feed-back
Konsten att leda sig själv
Plug In riktar sig till elever som avbrutit eller riskerar att av bryta gymnasieskolan. Nationellt är frånvaron hög, närmare 30 %, för Västerbotten ligger.
SkolPlus Skol- Positivt Lärande Utifrån Samarbete.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Agneta Hellne Anhöriga kastas många gånger brutalt mellan glädje och den yttersta förtvivlan.
Askersunds kommun
Kan vi sluta skjutsa våra barn?
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
En metod som ger jobb IPS ökar aktivitetsförmågan hos psykiskt sjuka. Det visar sig genom att fler får jobb, de har längre anställningstid och fler arbetade.
Vilket stöd kan IPS-modellen erbjuda
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Informationsmöte Furulidsskolan VÄLKOMNA! Furulidsskolan - med målet i sikte -
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Självbild, självkänsla & Självförtroende
Ur Fem gånger mer kärlek av Martin Forster
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Vad är en depression? Nedstämdhet eller minskat intresse eller glädje måste föreligga. Dessutom har man minst fem av följande symtom under samma tvåveckorsperiod:
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
”Hur samverkar vi kring tidig upptäckt av demens?
Dina rättigheter Du har rättigheter som ung i Sverige!
Hälsoteket ska förbättra hälsa och välbefinnande hos de boende i Angered genom att: skapa möjligheter för människor att ta ett större eget ansvar.
Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?
Kaktusen är taggig, har en mjuk insida, och är en riktig överlevare. Alla kaktusar kan blomma om förutsättningarna är de rätta!
Caroline Hansson, Pilbäckskolan
Barn och stress.
Förvaltning/avdelning/enhet Socialförvaltningen/ Barn och familjeverksamheten.
Föräldrakraft oktober 2006 Föräldrakraft. ”Moderna familjen” – dagens föräldrar har sällan tillgång till andra vuxna.
Personas Att använda vid PCP – personcentrerad processkartläggning.
 Prata om två former av demokrati.  Prata om vad ett parti har för uppgift och hur de jobbar.  Diskutera begreppet lycka och uttrycket ”största möjliga.
Värdegrund. Presentation Syfte Värdegrund Presentation av workshop Utvärderingar Framtiden Summering Frågor Kontakt.
- Hur ser stress ut bland barn och ungdomar i jämförelse med vuxna? - Hur många drabbas av stressrelaterad ohälsa och varför? - Hur kan skola och hem samarbeta.
Beardslees familjeintervention Lisa Wallander Linusson
Svårt att tala om? 19 april 2012 Inga Tidefors
Alexandra Andersson Falkenbergs kommun Maria Bäcklund Varbergs Kommun.
Jämställdhet Vad är det?.
Presentationsteknik Tips och råd Would you like to take a bite ?
Jämställdhet Vad är det?.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Lära för livet!.
Familjeliv Att leva med barn.
För mer information, kontakta:
Tänker och känner? Hör? Ser? Säger och gör? Svårigheter Framgångar.
Trivselregler P07-Furulund
ETT VIKTIGT MÖTE OM DITT BARNS IDROTTANDE
Psykiskt funktionsnedsättning
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Hur olika funktionalitet framställs i media
Barn som närstående.
Team förebygg Samverkan mellan skola och socialtjänst
Barnkonventionen.
Storken – och andra sätt att tala om sexualitet med barn
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID
Ungdomsenkäten Om mig hälsa och livsstil bland ungdomar i Östergötland
För föräldrar till barn 6-12 år
Anpassad för barn till den som drabbats av en hjärnskakning
Anhörigstödet i Falkenberg
Hur skapar man ett bra samhälle med hjälp av civilsamhället?
Tonåren är en väldigt speciell 
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Presentationens avskrift:

1 Ersta Vändpunkten Mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende

Ersta Vändpunkten – mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende  Gruppverksamhet/pedagogiska program  Krisstöd  Psykoterapi  Rådgivning  Utbildning  Sommarläger  Upplysning/opinion 2

De anhöriga i centrum  Organiserad kring de anhörigas behov – inte kring missbruksvård.  Att kunna återvända i olika skeden i livet.  Olika insatser beroende på behov och livssituation.  Ser barnet som en egen individ med rätt till stöd och hjälp oavsett hur vilken behandling familjen får i övrigt. 3

Program för olika åldrar  Barn 4 – 6 år  Barn 7 – 9 år  Barn 10 – 12 år  Tonår 13 – 16 år  Unga Vuxna 17 – 25 år  Föräldraprogram, parallella med barnprogrammen  Vuxna 4

Barnens vardag  För barn som lever i en familj med alkoholproblem är risken för självmordsförsök av föräldrarna 32 gånger högre.  Risken för våld i familjen är 19 gånger högre.  Risken för sexuella övergrepp är 3 gånger högre. Lindgaard et al,

Från risk till diagnos  Barn till alkoholister har fyra gånger högre risk att drabbas av psykisk sjukdom jämfört med kontrollgrupp (depression, fobi, tics mm)  Barn till alkoholister har nio gånger högre risk att misslyckas i skolan jämfört med kontrollgrupp.  Diaz et al,

7

Fråga barnet – han och hon vet  Kan ligga mycket bakom några få ord.  Ingen risk med att fråga.  Den förälder som har ett missbruk eller beroendesjukdom vet oftast inte vad barnet upplever. 8

Skilja på kärlek och förmåga  De allra flesta av oss älskar våra barn och vill dem det bästa i livet. Det fortsätter vi med även om en sjukdom hindrar oss i vår förmåga att vara föräldrar. 9

Främre delen av frontalloben 10

Kognitiva nedsättningar vid alkoholberusning  Nedsatt minnesfunktion  Nedsatt förmåga till uppmärksamhet  Nedsatt förmåga att läsa av ansiktsuttryck  Nedsatt impulskontroll  Nedsatt social kognition  Nedsatt förmåga till självreflektion, korrigering  Nedsatt planerings- och organisationsförmåga  Nedsatt omdöme 11

En missbrukande förälder kan inte bedöma sin förmåga  Den som har ett pågående alkoholmissbruk kan inte själv göra en pålitlig bedömning av sin förmåga att vara förälder, eller av sin kognitiva förmåga.  Den kognitiva funktionsnedsättningen som är symtom på berusning och beroendesjukdomar gör att han/hon inte klara av det. 12

Vad gruppen kan erbjuda den anhörige?  Att träffa andra i liknade situation.  Att få kunskap om beroendet/medberoende och sig själv/andra.  Att få möta andra som ser, visar respekt och lyssnar utan att ge råd.  Att få en fristad där kräkningar inte accepteras, där man kan lägga sina försvar åt sidan.  Att få sätta ord på det som händer.  Att få hjälp att sätta gränser.  Att få möjlighet att leka och ta risker.  Att få hjälp och vägledning att bryta gamla mönster.  Att i en trygg miljö börja träna sig i att våga lita på andra.  Att bygga självkänsla.  Att bygga upp förmågan att fatta egna beslut efter sin egen förmåga. 13

Röster från vår lilla barngrupp 4-6år Barnen:  Det var skönt att vara här.  Roligt att pyssla.  Tråkigt när det tog slut!  Böckerna var bra.  Fikat gott!  Konstigt att det var roligt.  Snälla kompisar.  Jobbigt att prata först men skönt sen.  Viktigt med hemlig klubb.  (Föräldern)…är sjuk. Men det är inte mitt fel  Att …(föräldern).. måste ta hand om den arge inuti.  Att jag är viktig.  Att jag har RÄTT ATT VARA BARN OCH LEKA! Föräldrarna:  Mitt barn är lugnare.  Slår inte sig själv längre.  Slår inte andra längre.  Barnet pratar om känslor.  Mer bestämd: Jag har rätt att…  Använder sig av övningar för att prata hemma.  Förstår sitt barn mer.  Tar med sig sin nalle som de fick överallt.  Förstår sig själv mer.  Det är lättare att släppa relationen med den som dricker/drogar.  Att jag har rättigheter.  Att det finns flera perspektiv än mitt eget. 14

”Mådde dåligt i skolan förut, men inte nu” Utvärdering av Vändpunktens tonårsprogram

50 % presterar bättre i skolan 53 % har en aktivare fritid  Ca 50 procent svarade att deras arbetsprestation i skolan blivit bättre/mkt bättre.  32 procent svarade att deras närvaro i skolan blivit bättre/mkt bättre.  Ca 53 procent svarade när det gäller aktiv fritid att det blivit bättre/mkt bättre  72 procent av de svarande upplevde en förändring till bättre/mkt bättre på något av de tre områdena.  Vändpunkten

Kommentarer kring skolan  ”Jag är mer fokuserad och mer glad att gå i skolan”.  ”Har blivit lyckligare”.  ”Har sagt till flera att farsan drogar och super, så de visar mer …ja, typ förståelse eller hur man ska säga”.  ”Mådde dåligt i skolan förut, men inte nu”.  ”Efter programmet har jag kunnat tänka på annat än den beroende”.  ”Jag har mått bättre och därför haft mer lust”.  ”Bättre betyg : )”  ”Jag får ut mer tankar och svar på frågor här så jag orkar prestera”. 17

Förbättrade relationer i familj och skola 18

Förbättrad självbild 77 procent av deltagarna i tonårsprogrammet svarar att deras självbild, självsäkerhet och självacceptans har blivit bättre eller mycket bättre. 19

Självförverkligande och frihet  68 procent av tonåringarna tycker att deras upplevelse av frihet och självförverkligande har blivit bättre/mycket bättre. 20

Stärker barnens skyddsfaktorer Till de skyddsfaktorer som tonårsprogrammet förstärker hör:  Förbättrade relationer i familjen och med andra viktiga personer  Förbättrad självförtroende  Ökad tro på sig själv och på att kunna styra sitt liv  Ökad förmåga att hantera känslor och reaktioner 21

22 Teckning av deltagare i barn- programmet Ersta Vändpunkten

23

24

25 Teckning av deltagare i barn- programmet Ersta Vändpunkten

”Jag har förstått att jag också betyder någonting”. Pojke, 13 år, som deltagit ett av Vändpunktens program för anhöriga till missbrukare. 26