Naturen på hösten Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

Kunskapskrav  Centralt innehåll  Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband, t.ex. nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft, och vilken betydelse kunskaper om detta har.  Namn på vanligt förekommande arter, samband mellan olika organismer samt ekosystem i närmiljön. Samband mellan organismer och den icke levande miljön, som betydelsen av solljus.  Livets utveckling och organismers anpassning till olika livsmiljöer

ECAMina kommentarer Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med vissanpassning till sammanhanget. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget. Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp. Eleven har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt godanvändning av biologins begrepp. Eleven kan också beskriva och ge exempel på människors beroende av och påverkan på naturen och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Dessutom berättar eleven om livets utveckling och ger exempel på organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Eleven kan också förklara och visa på samband mellan människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på samband kring organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

Vet du….?  Varför fäller träden sina löv på hösten?  Vad händer med löven som hamnat på marken?  Vart tar svalorna vägen på hösten?  Varför är kardborrens frukter taggiga?

Uppgift  Arbetsblad 1 – rita och skriv om naturen på hösten  Klä en gren – gruppen går ut i skogen och hämtar in en mindre gren. Den ska sedan fyllas med små kort som innehåller bilder och text till det vi arbetar med

Uppslaget s. 24 – 25 Reflekterande frågor till text och bild – vi tittar gemensamt i grundboken  Vilka färger har du sett höstlöven ha?  Hur får träd i sig vatten?  Varför tappar träden löven på vintern? Varför tappar inte barrträden sina barr?  Vad menas med tjäle?  Uppgift: Rita av höstblad  Lägg ett blad under ett papper och gnugga med en mjuk blyertspenna över så att nerverna och bladets form träder fram. Färglägg bladen i olika höstfärger och häng upp i din grupps gren.

Träden på hösten  Trädets rötter suger upp vatten från marken. Vattnets sprids ut i hela trädet och avdunstas ut genom löven. Vattnet innehåller näring vilket gör att trädet kan leva och växa. På vintern fryser vattnet i marken, det blir tjäle i marken. Då kan inte trädet suga upp vatten och näring. Trädet fäller då sina löv så att vattnet kan tas upp av trädet för att inte torka ut och dö. Man kan säga att trädet vilar, det växer inte under vintern.  Gran och tall löser problemet på ett annat sätt På vintern bildas ett vax på barren så att vattnet inte kan avdunsta Därför behöver de inte fälla sina barr.

Höstlövens färger Lövets gröna färg som syns på våren och sommaren sitter ytterst på lövet. Under den finns den gula och orangeröda färgen. Den gröna färger innehåller ämnet KLOROFYLL. Klorofyll är viktigt för trädet, det är den som gör att träden kan ta upp energi från solen. För att spara på klorofyllet, bryter löven ner det och gömmer delarna inne i trädet, och återanvänder det sedan nästa år till de nya löven. När klorofyllet försvinner kommer de gula och orangeröda färgerna fram.

Permafrost   Filmen visar bilder av växer och djur som är helt nerfrusna   Filmen visar frusen jord och vad  som händer när den tinar (eng)

Uppslaget s. 26 – 27 Reflekterande frågor till text och bild – vi tittar gemensamt i grundboken  Vad har hänt med lövet på s. 26 i grundboken?  Har du sett någon av nedbrytarna på bilden på s. 26 eller 34?  Vad har svampen med nedbrytning att göra?  Vad kan man lägga i en kompost? Vad kan man inte lägga i en kompost?  Vad händer med det som man lägger i en kompost?  Arbetsblad från arbetsboken sidan 18

 Kompost Fältstudie – vi tillverkar en kompost och följer den under fyra veckor  Naturen tar hand om sitt eget avfall. Grenar, löv och kvistar bryts ner och döda djur äts upp av nedbrytare. Det blir näringsrik jord.  Vi människor kan härma naturen och kompostera en del av vårat avfall.  I en kompost kan man lägga trädgårdsavfall och en del köksavfall.  Viktigt är att man bara lägger sådant som kan brytas ner i komposten.

Nedbrytning Alla som äter på lövet är nedbrytare. Tillsammans gör de näringsrik jord av gamla växtdelar  Först angrips lövet av små svampar och bakterier som gör lövet mjukare, Man säger att lövet förmultnar. Sedan kommer hoppstjärtar, små sländor och fluglarver och börjar äta på lövet tillsammans med gråsuggor, tvestjärtar och tusenfotingar.  De äter det mesta mjuka i lövet.  Till slut är det bara rester av lövet kvar, som ett lövskelett. Även det förmultnar med tiden.

Tusenfoting, tordyvel, gråsugga, tvestjärt

Daggmasken  Daggmasken hör till gruppen ringmaskar. Daggmasken har ett nervsystem med en mycket primitiv hjärna som mer kan liknas vid en nervknut. Den saknar ögon men har ljuskänsliga celler i huden. I huden finns också celler som reagerar på beröring, smärta, och på kemiska ämnen.  Daggmaskar andas med huden och är väldigt känsliga for uttorkning. De kan även andas i vatten och därför drunknar aldrig maskar. Anledningen till att man ser så många döda maskar uppe på markytan efter regn ar att de passat på att förflytta sig nar det är fuktigare.  Daggmaskar är hermafroditer, vilket betyder att de är både hona och hane samtidigt. De parar sig ömsesidigt.  Daggmaskar gräver gångar genom att äta sig genom jorden. Gångarna underlättar för växter att få syre till rötterna och dessutom blir vattendräneringen bättre.  Daggmaskar har stor ekologisk betydelse som nedbrytare. Man har länge känt till daggmaskens betydelse och haft komposter och maskodlingar. På detta sätt kunde man få fram riktigt bra jord och kompostera avfall.  Film på sli.se

Uppslaget s. 28 – 31 Reflekterande frågor till text och bild – vi tittar gemensamt i grundboken  Vilken blomma är det som sprider sina frön så här ? Har du provat?  Vilka frön har du sett av de här? Bild sidan 28  Varför har växter frön?  Vad är skillnaden mellan frö och frukt?  Vad har haren på pälsen ?  Vad heter fågeln som äter rönnbär?  På vilket sätt kan växter locka till sig djur som sprider deras frön?  Varför är det bra för växter att djur äter deras frukter?  Vad är det för fågel som flyger ? Vad är det den tappar? Bild sidan 31  Vad gör myran ?  Varför är det bra för grobladen om någon trampar på dem?

Fröspridning på hösten De flesta växter får frön som mognar på hösten. I fröet finns reservnäring så att det ska kunna gro. Många växter har ett skydd runt fröet, det kallas för frukt.  För att frön ska kunna växa upp till nya plantor så måste de spridas. Det sker på olika sätt.  Slungas iväg – midsommarblomster har växtdelar som drar ihop sig om de torkar, och då sprätter fröna iväg som en katapult.  Spridas med vatten – alens frö sitter i en kotte som flyter iväg på vattnet.  Spridas med vinden – maskrosens frön sprids iväg när det blåser. Lönnens frö har stora vingar och snurrar iväg i blåsten.  Vinterståndare – när blomman vissnat står stjälken kvar. Fröna ligger då i en kapsel. Kapseln har små hål som fröna slungas ut igenom, och landar i snön nedanför. När snön smälter följer fröna med vattnet som rinner iväg.  Spridas med djuren – fastnar i pälsen, djuren tappar frö som de samlat på.

Under två arbetspass arbetar vi med: gruppen väljer i vilken ordning man gör uppgifterna  Arbetsblad 6 – växternas frukter  Arbetsblad 7 – trädens frukter  Rita en serie om hur frön sprids, 4 rutor (det får du om du viken ett A4 på mitten, och sen mitten igen  Äpplets delar – arbeta i din grupp. Rita av ett äpple, dela det på mitten och rita av det du ser, dela på mitten igen och rita av det du ser. Du ritar i din NO- bok.  Ätliga frön – rita av de frön som finns på de olika faten, smaka, skriv ner hur du upplever smaken. Allergisk?  Arbetsblad - Fröspridning på hösten  Film sli.se – Frön på väg, divisionsdrabbningen (den ser vi gemensamt)

Uppslaget s. 32 – 33 Reflekterande frågor till text och bild – vi tittar gemensamt i grundboken  Vilken av fåglarna på bilden flyttar längst?  Vad har hänt med fågeln ? Bild sidan 33  Har du sett fåglar som flyttar?  Flyttfåglarnas väg  Hämta en Europakarta. Ni ska ta reda på vart flyttfåglarna flyttar, hitta det på kartan och rita ut fåglarnas flyttväg. Förslag på flyttfåglar hittar du i grundboken på sidan 32. Om ni hinner kan ni räkna ut hur långt fåglarna flyger på ett år när de flyttar. Glöm inte att fåglarna flyger hem till Sverige igen.

Fåglar på hösten  Vilka fåglar flyttar? – det som avgör är vilken mat de äter. Äter fågeln frö kan de ofta stanna, äter fågeln insekter och småkryp måste de flytta till varmare trakter.  Vart flyttar fåglarna? – en del flyttar från norra Sverige till södra Sverige, andra flyttar till södra Europa eller Sydafrika.  Hur hittar fåglarna till rätt plats? – man vet inte riktigt helt säkert hur de hittar rätt, men de måste ha ett gott minne för hur landskapet ser ut. Vissa arter har en hjärna som fungerar som en kompass.  Arbetsblad – Fåglar på hösten  Film:

Lär dig känna igen dessa fåglar  Flyttfåglar – sädesärla, svartvit flugsnappare och svala  Stannfåglar – talgoxe, gråsparv, domherre

Kan du det här nu? Sitt tillsammans i er grupp och svara på frågorna, fullständig mening.  Varför fäller inte granen sina barr på hösten?  Hur sprider maskrosen sina frön?  Hur sprider rönnen sina frön?  Varför har grobladen klibbiga frön?  Vad har man en kompost till?  Varför flyttar en del fåglar på hösten?  Ge exempel på en fågel som flyttar och en som stannar kvar på vintern.  När ni är klara arbetar ni med Har du koll på naturen på hösten.

Förhör Ni ska arbeta två och två.  Du ska kunna:  Förklara varför lövträd fäller sina löv på hösten – varför fäller inte barrträden sina barr  Ge exempel på flera olika nedbrytare samt förklara hur vi människor förstår att de finns och verkar i skogen  Veta vad man kan lägga i en kompost och vad man inte kan lägga där  Veta olika sätt som frö sprider sig på  Förklara vad vinterståndare är  Namnge flyttfåglar och stannfåglar samt kunna förklara varför vissa fåglar flyttar medans andra stannar