Välkommen! Barn och skilsmässa – Hur synliggöra och se barnet vid föräldrarnas separation Kati Sell och Nina Isometsä Sakkunniga inom barn- och familjearbete Barnavårdsföreningen i Finland r.f.

Skilmässa som ett samhälleligt fenomen och som en kris i familjens liv Föräldraskapet och barnet vid separationen Lunch Skilsmässa i familjen, en utmaning för professionella. Konkreta verktyg och redskap i att möta barn vars föräldrar separerat Kaffe Fortsättning på föregående och avslutning Program

Barnavårdsföreningen i Finland (BF) är Finlands äldsta barnskyddsorganisation, grundad Vi arbetar för en bättre barndom, ett stärkt föräldraskap och ett barnvänligare samhälle. Vi jobbar professionellt på både svenska och finska med en personlastyrka på omkring 120 fastanställda. Stärkt föräldraskap – bättre barndom

Vi är en av grundarorganisationerna bakom Stiftelsen Barnens Dag som upprätthåller Borgbacken. Vi betonar vikten av förebyggande åtgärder och vill stödja barn och föräldrar i ett så tidigt skede som möjligt. Som Finlands enda svenska barnskyddsorganisation har vi ett särskilt ansvar att producera svenskspråkig service till barn och familjer. Dessutom fortbildar vi personal inom branschen. Stärkt föräldraskap – bättre barndom

Tölö barnhem Svenskspråkiga daghem och eftisar i Helsingfors. Familjeenheterna Familjelinjen, Familjecentret, Familjehörnan och Adhd-center ger stöd och råd till barn och familjer som upplever vardagen som utmanande, exempelvis på grund av skilsmässa eller neuropsykiatriska problem. Ferie- och kurscentret Högsand i Hangö. Till Barnavårdsföreningen hör

Skriv upp tankar och förväntningar samt frågor ni har och får under dagen och lämna in dem före lunch.  Vi diskuterar dem på eftermiddagen Egna tankar och förväntningar

SKILSMÄSSA SOM ETT SAMHÄLLELIGT FENOMEN OCH SOM EN KRIS I FAMILJENS LIV

Äktenskap: Skilsmässor: Barnfamiljer: Svenskpråkiga äktenskap med barn: Svenskspråkiga sambon med barn: Svenskspråkiga mammor och barn: Svenskspråkiga pappor med barn: Personer i svenskspråkiga familjer sammanlagt: Statistik gällande skilsmässa år 2014

Statistik 2014 Äktenskapen och skilsmässor

Kärnfamilj: En man och en kvinna med barn. Nyfamilj: Familj där flera av medlemmarna i familjen har biologiska band med varandra. Ensamfamilj eller singelfamilj: Ensamstående förälder med barn. Storfamilj eller utvidgad familj: En familj som är större än en kärnfamilj. Den kan vara utvidgad med släktingar eller sammansatt av två eller flera kärnfamiljer. Vad är en familj?

Regnbågsfamilj: Oftast en familj med föräldrar av samma kön. Kan också inkludera familjer där en eller flera av föräldrarna är HBT-person (homosexuell, bisexuell eller transperson) eller om ett samkönat par skaffar barn med en eller flera andra. Självvald familj: En familj där man själv väljer vilka man vill kalla för sin familj.

Gift par men barn Gift par utan barn Sambo med barn Sambo utan barn Registrerat samkönat par med barn Registrerat samkönat par utan barn Mamma med barn Pappa med barn Statistikcentralens familjetyper:

Bra att själv fundera på hurudana värderingar man har gällande hur en familj ser och ska se ut. Barn kan växa upp och må bra i många olika familjeformer. Det är inte familjeformen som avgör om ett barn får en bra uppväxt eller inte. Det är bra att prata med barn om att en familj kan se ut på olika sätt.

Man skall hålla ihop för barnens skull Gräset är / är inte grönare på andra sidan... Alla barn far väldigt illa av att deras föräldrar skiljer sig Stereotypier om skilsmässa

Man skiljer sig alldeles för lätt nu förtiden Barn förstår sällan vad som pågår mellan föräldrarna före skilsmässan Den som en gång skilt sig kommer också att misslyckas i sitt nästa parförhållande

parrelation skilsmässobarn skild ex-partner förälder total ensamförsörjare distansförälder mamma närförälder mammas hem pappa pappas hem föräldraskap gemensam vårdnad skilt föräldraskap gemensamt föräldraskap bonus barn nyfamilj kärnfamilj förälder som träffar sitt barn skilsmässofamilj regnbågsfamilj bonusmamma bonuspappa Hur skulle du vilja bli definierad som? (Ensi- ja turvakotien liitto, Neuvokeskus)

Undersökning på samband mellan boendeformen och barns välbefinnande, utveckling och sociala liv liksom föräldrars erfarenheter. Studien visar på att barn som bor växelvis mellan två föräldrar rapporterar mindre psykosomatiska symptom och bättre välbefinnande än jämnåriga än de som bara bor med en förälder. Malin Bergströms forskning 2015

Växelvisboende i Sverige

FÖRÄLDRASKAPET OCH BARNET VID SEPARATION

Parförhållandet tar slut men föräldraskapet fortsätter (Ensi- ja turvakotien liitto) man kvinna pappamamma

Sirpa Salo 2011 Alla grälar någongång, inte farligt i sig MEN Grälets stämning och ton är de avgörande faktorerna väcker det rädsla eller ångest? om grälet känns ofarligt behöver barnet inte ta en roll, vet att föräldrarna klarar det Föräldrars gräl och problem i parförhållandet

I bästa fall lär sig barnet hur man löser konflikter Barnen lär sig sociala modeller av föräldrarnas gräl Barnen kan också ta olika roller och visa olika beteendemönster i grälsituationerna (t.ex. medlaren, den aktiva, den tillbakadragne, den som oroar sig osv.)

Allvarliga problem i parförhållandet påverkar starkt familjedynamiken och barnens välmående Sirpa Salo (2011) undersökte barns psykiska mående då föräldrarna har problem i parförhållandet

av 207 barn hade över hälften psykiska symtom 35% av barnen hade allvarliga symtom

Exempel på symtom som kom fram var: (värdering av föräldrarna och barnet självt) depression, sömnlöshet, somatiska symtom, ångest, självmordstankar, hyperaktivitet, anorexi, vill inte vara med kompisar

Viktigt att hjälpa föräldrarna med problem i parföhållandet då de ber om hjälp, möta dem där de är. Vi vet att barnen påverkas mycket av hur föräldrarna mår. Viktigt att inte glömma barnen, föräldrarnas resurser kanske inte räcker till just då.

Inget annat har så långvarig betydelse för barnets personlighetsutveckling som hans/hennes upplevelser av familjens interaktionsrelationer (Bowlby, 1940)

När det blir separation…

Enligt lagen har barnet rätt att träffa båda föräldrarna Föräldrarna kommer överens om barnets vårdnad, hos vem barnet bor och har sin adress, hur barnen träffar den andra föräldern samt hur kostnaderna fördelas mellan föräldrarna Hur och hos vem barnet bor inverkar inte på barnets rättigheter att träffa den andra föräldern eller andra förälderns skyldighet att sköta barnets underhåll Vårdnadshavaren har rättigheten att få från myndigheterna de uppgifter som gäller barnet Barnens vårdnad

Ett medvetet beslut om att sköta samarbetet gällande barnens saker väl Att kunna skilja parförhållandet och föräldraskapet från varandra Att kunna vara flexibel när det gäller barnens saker Att alltid gå ifrån barnets bästa Hur kan det gemensamma föräldraskapet fortsätta att fungera?

Fungerande samarbete i föräldraskapet samt hur man klarat av separationen hänger ihop (Kauppinen, 2013) Hur man separerar påverkar på vilket sätt det fortsätta gemensamma föräldrskapet byggs upp (Kääriäinen, 2008)

Föräldrarna sluter gräla Det blir tryggare hemma Det sociala livet blir mer aktivt Vissa nära förhållanden blir starkare Vad kan vara bra med separationen?

Ekonomiska svårigheter Problemen med självkänsla Minskande sociala nätverker Svårigheter men skolgången Emotionell ensamhet Vrede, sorg, räddsla, skuldkänslor, saknad Att hamna ta ansvar Lojalitetsfrågor Vad kan vara dåligt med separation:

Vad händer nu? Är det mitt fel? Var kommer jag att bo och med vem? Kommer jag att alls träffa mamma/pappa längre? Älskar mamma/pappa mej ännu? Måste jag byta skola  vad händer med mina vänner? Vad tänker alla andra? Får jag prata om separationen med någon? Hur kan jag få allt tillbaka som det var? Vad funderar barnen på?

Att man berättar för barnen i god tid - tillsammans Att man förklarar för barnen hur vardagen förändras Att man uppmuntrar barnet att prata om sina känslor och tankar Att man svarar på frågor – gång efter gång Vad stöder barnen?

Att man håller fast i rutiner och rytm Att man stöder också den andra föräldern i sitt föräldraskap Att man ger tid för barnet när han/hon kommer från den andra föräldern ATT MAN INTE SVARTMÅLAR DEN ANDRA FÖRÄLDERN!

Vad gör barnen då? Vissa barn tar någondera förälderns parti, antingen självmant eller blir givna den rollen  det är en tung roll för barnet eftersom barnet är del av båda sina föräldrar

Hur kan barnet reagera? (Kelly & Wallerstein 1996) 2-4 år: Irritation Rädsla Gråtfärdig Svårare att lära sig nya saker Sömnproblem Separationsångest När föräldrarna separerar

4-5 år: Regrediera Gråtig Rädsla Separationsångest Agression Ilska

Vissa barn visar inga känslor alls Vissa barn kämpar och är extra snälla och hjälpsamma Vissa barn blir nedstämda, stökiga eller drar sig undan Vissa barn aktiverar sig med allt annat Vissa barn beter sig vanligt, utan att det är tillkämpat!

VIKTIGT ATT BARNETS KÄNSLOR, TANKAR OCH BEHOV BLIR HÖRDA!

Viktigt att minnas att alla ändå gör sitt bästa med de resurser de har tillgängliga

VARFÖR FLYTTAR MAMMA OCH PAPPA ISÄR?

Mycket gräl Gräl om pengar Den ena föräldern har blivit kär i någon annan De grälar om barnens saker Barnens tankar om varför föräldrar skiljer sig

Den ena förälderna dricker för mycket Den ena föräldern jobbar för mycket och hjälper inte till med hemarbetet och barnen Den ena föräldern är våldsam mot den andra

Vanliga men komplicerade Alla olika men ändå lika  Den som lämnar och den som blir lämnad har delvis olika processer Barnens process är ungefär de samma som de vuxnas utgående från ålder och utvecklingsnivå. Skilsmässor är...

En stor förändring som påverkar många människor och livsområden för alltid Tar tid att bearbeta (1-3 år)

Tidigare upplevelser av t.ex. övergivenhet, sorg och tillit aktiveras Barnen börjar ofta bearbeta sina upplevelser först när de märker att föräldrarna mår bättre

Psykolog Bruce Fishers forskning tar upp 19 olika områden som påverkas hos personer som skiljer sig:

FÖRNEKANDE Detta händer inte mig/oss Det onda kommer att gå förbi

Det goda med förnekelsen är att den reglerar mängden smärta man just då kan stå ut med På längre sikt är det dock bara det man känner som man kan läka

ANPASSNING Något som lärs tidigt i livet Vilka beteenden, roller mm. använder man sig av för att få sina behov tillfredställda? Kan vara stark längtan att hjälpa andra, att vara till lags, kontrollbehov osv.

Anpassningsmönstren och beteenden både på gott och ont ligger till grund för många viktiga val i livet och är värda att fundera över Har betydelse vid val av partner

Vad var det som gjorde att jag valde henne/honom till min partner?!

Barn utvecklar anpassade beteenden av olika orsaker, t.ex. när de inte får sina behov tillfredsställda, när de känner sig rädda, när de behöver mer uppmärksamhet och kärlek.

Detta blir mer framträdande i.o.m. en skilsmässa (barnen får ev. nya roller med föräldrarna, ”jag är en kameleont”)  viktigt att vara uppmärksam på vems behov som tillfredssställs

SORGEN - En sund reaktion Känsla av overklighet, trötthet, humörväxlingar, koncentrationssvårigheter Sorg över förlusten av många andra saker än kärleksförhållandet

Sorg och depression är två olika saker  Depression är en medicinsk diagnos och skall utfärdas av en läkare Kan kännas lockande för någon att tillfälligt döva sorgen med t.ex. rusmedel

Självmordstankar är inte ovanliga hos personer som går igenom en skilsmässa Handlar ofta mer om rädsla för att inte orka ta sig igenom processen än en längtan efter att dö

Det finns hjälp och stöd att få och det är viktigt att lyssna, stöda och hänvisa en person som uttrycker rädsla för att orka leva vidare till professionell vård.

VREDE – styrkan i känslan kan vara överraskande, stark och primitiv Hjälplöshet, förtvivlan Vreden en hjälp då det gäller att släppa taget och få emotionell distans till expartnern

Obearbetad sorg kan ta sig uttryck i vrede och obearbetad ilska kan ta sig uttryck i sorg och nedstämdehet.

Tillåt barnen sörja och vara arga Barnen kan visa känslorna på sätt man inte alltid förstår

Kan vara svårt för föräldern att se och ta emot barnets känslor då han/hon själv är mitt i sin egen process Viktigt att föräldern visar hur man skall sörja istället för att tala om för barnet hur det skall sörja

SJÄLVKÄNSLAN – tar ofta mycket stryk under skilsmässoprocessen Man rivs upp med rötterna och behöver hitta sig själv på nytt

Funderingar kring den egna personligheten Hurudana relationer har jag till andra människor? Konstruktiva? Destruktiva? Att duga som jag är!

Barnens självkänsla är utsatt då föräldrarna skiljer sig (kan känna sig ensamma, bortstötta, skyldiga) Självkänslan påverkas också av barnets utvecklingsstadium vid skilsmässan (t.ex. puberteten – förändringar i kropp och själ)

ÖVERGÅNGSSTADIUM – ett skede då man mer och mer ser på sig själv med avsikt att bryta gamla mönster och hitta nya strategier för hur man vill leva sitt liv i framtiden En tid av förändring

Barnet bygger nya relationer med den livserfarenhet de har av förhållandet till föräldrarna Behöver hjälp för att kunna behandla de gamla känslorna och bryta mönster

ÖPPENHET - ett skede då man igen börjar vända sig utåt och vågar söka närhet och kontakt Att våga släppa olika roller och masker man haft för att skydda sig

Barnen bör uppmuntras att berätta vad de verkligen tänker och känner även om det är svårt för den som lyssnar att höra Föräldern är upptagen av sin egen smärta, kan bli sårad av det barnet säger

En öppen och ärlig kommunikation med vuxna hjälper barnen att känna att de är en del av lösningen istället för att ta på sig skulden.

KÄRLEK – tar tid att bygga upp tron på kärleken igen Vad är egentligen kärlek? Hur skall jag kunna lita på en partner igen?

Respekt, glädje, vänskap, villkorslös kärlek, kommunikation, trygghet, humor, sex, ömhet, värme, ärlighet, gemenskap, tillit, bryr sig på riktigt, stöd, skratt, att kunna vara sig själv...

Hur skall jag kunna lita på att jag inte väljer fel igen? Gäller att hitta tilliten till sig själv, bygga upp sin självkänsla

Viktigt för barnen att känna sig älskade, kan tex vara rädda att förlora även den andra föräldern.

Kritisk tidpunkt eftersom föräldern är mitt uppe i sin egen upplevelse och kan ha svårt att se barnens behov Viktigt för föräldrarna att vara medvetna om det här

TILLIT Barnet kan ha svårt att lita på föräldrarna, i synnerhet om det varit ovetande om vad som pågått före skilsmässan Barn behöver och klarar av en hel del direkt kommunikation och möten med verkligheten

FÖRHÅLLANDEN - en del väljer att snabbt gå in i nya förhållanden medan andra inte kan tänka sig ett kärleksförhållande inom överskådlig framtid alls Konstruktiva relationer av alla slag är viktiga och höjer självkänslan

Barnet får också nya viktiga förhållanden Viktigt att föräldrarna funderar noggrant på i vilket skede de vill involvera sina barn i sitt nya förhållande Viktigt att föräldern tillåter barnet att tycka om mammas/pappas nya partner

SEXUALITET En del ger sig in i sexuella förhållanden med många olika partners Andra kan inte se sig själva i en intim relation överhuvudtaget

Kan vara förvirrande för barnen då föräldrarna inleder nya kärleksförhållanden.

Då man kommit så långt i läkningsprocessen efter skilsmässan att man kan fatta beslut och göra val utifrån det man verkligen vill och som är bäst för barnen och en själv.

Val som inte utgår till exempel ifrån att göra andra till lags, ensamhet, rädsla eller brist på tillit.

FRIHET Viktigt att låta barnet vara barn och att den vuxna är vuxen Barnet skall inte behöva ta för stort ansvar

Alla barn är unika och har olika behov Viktigt för barnen att bli respekterade och accepterade som de är

SKILSMÄSSA I FAMILJEN, EN UTMANING FÖR PROFESSIONELLA

För att kunna bemöta barnet och föräldrarna på bästa sätt är det bra att fundera på sitt egna förhållningsätt.

Hurdana tankar och känslor väcker ordet skilsmässa hos dej? Vem berättar vanligtvis för dig då föräldrarna har separerat eller funderar på att separera? (föräldern, barnet, ingen…) Hurdana situationer gällande separation i barnfamiljen upplever du som krävande? Hur kan du stöda föräldern i sitt föräldraskap? Diskutera parvis/i små grupper:

Barnen kan behöva mycket stöd då föräldrarna har separerat och ibland kan det hända att föräldrarna inte har kraft med det just då.  Då kan ni vara en viktig del i barnets liv också i denna sak. Barnet behöv stöd

Finns där för barnet - emotionellt Prata med barnet om separationen ifall barnet tar upp det själv  Bekräfta det som barnet säger och korrigera misstolkningar. Lyssna och ge närhet Låt barnet vara ett barn Hur kan jag som professionell stöda barnet?

Barn bearbetar sina upplevelser och känslor på olika sätt t.ex. genom lek, ritningar, sagor, frågor, beteende och samtalsforum på nätet.

Föräldrarna kan vara och är mycket känslomässiga då de är mitt i en separationsprocess  Viktigt att vara förstående men att inte gå med i känslan - vara professionell  Föra en respektfull dialog med föräldern Hur kan jag som professionell stöda föräldrarna?

"Hur talar man så att det hos den andra uppstår en vilja att lyssna och hur lyssnar man, så att det hos den andra uppstår en vilja att tala? ” (Jukka Pyhäjoki)

Villfarelser: För att vara professionell måste jag dölja mina känslor För att vara professionell måste jag vara tuff En professionell vet alltid bäst Jag måste lösa problemet nu! Jag måste kunna svara på alla frågor

Barnets bästa i förgrunden!

Välj inte sidor mellan föräldrarna Bemöta föräldrarna med jämnlikhet För fram barnets synvinkel  Det är lättare att hjälpa då man förstår det som händer känslomässigt vid en separation

Kan du stöda föräldarna i att diskutera med barnen om det som har hänt/kommer att hända? Vet du vad det erbjöds i din kommun för familjer där föräldrarna har separerat?

Arbetshandledning Team möten Planeringsdagar / -kvällar Var kan ni själv få stöd i ert arbete?

BARN HAR RÄTT ATT FÅ STÖD OCH HJÄLP NÄR DE BEHÖVER DET

BARN HAR RÄTT ATT FÅ VARA BARN

BARN HAR RÄTT ATT SÄGA STOPP NÄR EN FÖRÄLDER PRATAR ILLA OM DEN ANDRA FÖRÄLDERN

BARNEN HAR RÄTT ATT TYCKA OM OCH HA KONTAKT MED BÅDA FÖRÄLDRARNA!

BARN HAR RÄTT TILL ALLA SINA KÄNSLOR

KONKRETA VERKTYG SOM KAN ANVÄNDAS MED BARN SOM UPPLEVT SEPARATION

KORT

Var trivs du bäst? Vad gör dig arg? Vad är du bra på? Vad önskar du dig mest av allt? Hur känns det när någon skriker åt dig? Vad gör du helst när du är ensam? Vad har varit bra med skilsmässan? RÄVFRÅGOR

MIN FAMILJ

NÄTVERKSKARTA

Rita/måla din förändringens väg och längs vägen hurdana förändringar som du haft i livet, sådana som du själv kommer ihåg FÖRÄNDRINGENS VÄG

Rita, måla, berätta, klippa ut… MITT FAVORITSTÄLLE HOS MAMMA / HOS PAPPA

MIN FAMILJ HOS MAMMA / PAPPA

RITA HUR DU KÄNNER DIG

TREE PEOPLE

ISBERGET

KÄNSLOGUBBEN

Hurdana känslor väcker följande orden hos dej? (Arg, glad, ledsen, rädd) Sommar Regn Glass Att bo vecka-vecka Vänner KÄNSLOHÖRN

Hur känner du dej när du tänker på att mamma och pappa inte mera bor tillsammans? Ställ dig på linjen… LEDSEN GLAD PÅ LINJE-ÖVNING

KÄNSLOMASKEN KASPER

Hur känns det hemma hos mamma? Hur känns det när du gör något med pappa? Hur känner din hund hemma hos mamma? Hur känner din nalle när den vaknar hos pappa? Känslor i olika hemmen

HOPPETS STEGE

MÅ BRA-SOLEN

-Nätgrupp i samarbete med Väestöliitto (börjar )  Mera information kommer på -Stödgrupper för barn och vuxna -Läger -Stödsamtal BF erbjuder:

TACK! Stärkt föräldraskap - bättre barndom Vahvempi vanhemmuus - parempi lapsuus

bvif.fi facebook.com/bvif.fi