Språksystemet, gång 1, nivåer i språket Institutionen för svenska språket Lars-Gunnar Andersson

Vad kan man när man kan ett språk? Språk = grammatik + ordförråd + språkbruksregler

Språkbruksregler, pragmatik (lite artighetsstrategier) Det offentliga språket informaliseras, gäller både talspråk och skriftspråk. Politiker och tjänstemän talar som grannen. Soffprogrammen i TV är den eftersträvade modellen, tycks det. Hälsningsfraser, artighetsfraser. Några exempel: Hej – det neutrala alternativet Du ersätter Ni och titel (Nytt niande utvecklas) Tant Aina och farbror Bertil blir Aina och Bertil (och du) Förnamnstilltal, förnamnspresentation Jag först: Olle och jag (Jag och Olle) var på Ullevi i går. God dag, jag skulle vilja be att få … (handla över disk)

Var finns den svenska grammatiken? Var finns det svenska ordförrådet? Svar: i bokhyllan och i huvudet!!!! Med grammatik kan vi mena dels den där boken som heter svensk grammatik, dels den där förmågan i våra hjärnor (och talapparat) som gör att vi nästan alltid får ur oss rätt ord i rätt ordning med rätt betydelse och med rätt uttal. Preskriptiv (föreskrivande) och deskriptiv (beskrivande) grammatik. En del har ett lexikon i bokhyllan, men alla har ett ordförråd i hjärnan. I Svenska Akademiens ordlista (SAOL) finns cirka ord. Hur många har vi i huvudet?

Det observerbara är språkanvändningen. Den språkförmåga som sitter i våra välfyllda skallar får vi sluta oss till utifrån språkbruket. SpråkförmåganSpråkanvändningen Det finns ord (med betydelse och uttal) i hjärnan liksom en packe regler för hur yttranden ska konstrueras på svenska. Vi säger Igår var jag på bio, inte Igår jag var på bio, och det är hjärnans grammatik-regler som ser till att orden kommer i rätt ordning. Vi kan reglerna på så vis att vi följer dem, men vi kan inte redogöra för dem. Förklara omvänd ordföljd! Under en dag hinner vi med att säga tusentals ord och meningar. Liksom vi hör massor av ord. Vi läser en hel del, och de flesta skriver en del varje dag också.

En grammatisk beskrivning vill fånga hur språk- förmågan ser ut men måste baseras på språkbruket. Språkanvändningen kommer först, språkbeskrivningen sedan. Språkbeskrivningen baseras på språkanvändningen, men är den svenska grammatikboken baserad på alla nio miljoner svenskars språkbruk, eller på några utvalda människors språkbruk? Det är lätt att inse att den grammatiska beskrivningen kräver abstraktioner och idealiseringar. Och finns det någon enda svensk som till punkt och pricka följer grammatikboken? Och i så fall vilken grammatikbok?

Nivåer i språket text mening sats fras ord morfem fonem

Fonem, fonologi Fonem = språkljud Fonem = minsta betydelseskiljande enhet i språket /p/ och /b/ och /s/ är tre olika fonem i svenskan eftersom pil, bil, sil betyder tre olika saker; betydelseskiljande, alltså. Korta och långa vokaler borde följaktligen vara olika fonem, eftersom tal och tall, sil och sill, ful och full betyder olika saker, men så brukar man inte räkna. Bil och pil, sil och sill osv. kallas minimala par eftersom de just bara skiljer sig på en punkt.

Fonem, fonologi Fonem (språkljud) är inte detsamma som grafem (bokstav) Hur många fonem har du i ordet stjärna? Sju bokstäver men.. De flesta har fyra: sje-ljud, ä-ljud, rn-ljud, a-ljud. Om man har bakre r, så blir svaret fem fonem eftersom rn-ljudet uttalas som ett r följt av ett n. Detta gäller, för övrigt, även finlandssvenskan. Olika sje-ljud (allofoner (i fri variation)) Olika ö-ljud: Har du samma ö-ljud i hö och höra, sjö och skör? Hur gör västgötar och östgötar? Allofoner i komplementär distribution.

Fonem – grafem Tanken bakom ett alfabetiskt teckensystem är ju att varje fonem (språkljud) ska representeras av ett grafem (skrivtecken). Grafem som inte har något motsvarande fonem: c, q, z, x, w(?), (onödiga bokstäver, alltså) Fonem för vilka det saknas ett grafem: sje-, tje- och ng-ljud (inte onödiga ljud, väl?)

Fonologiska processer Två motstridiga processer Vi vill vara begripliga och därför talar vi tydligt Vi är lata (vill vara snabba) och därför sneddar vi i kurvorna Assimilationer (två intilliggande ljud blir mer lika): Nasalassimilation: em bil, en dalahäst, eng kaka Tonassimilation: gräft, hökt, hafstrand. Lespisk Bortfall av ljud: Brö(d), rö(d), dö(d), post(st)ation, tydli(g)t, vänli(g)t, va(r)mt,

Fonologiska processer Förenkling (ungefär: enklare uttal, mindre energi) Flicker, gater, matter Sammansmältning (två ljud blir ett) Fors, fort, bord, barn, kärl Strykning (ljud försvinner) Brö/bröd, rö/röd, taga/ta, lade/la, kasta/kastade Ibland är vi ordentligare, och då kanske vi ändrar röa till röda och blåa till blåda (hyperkorrektion)

Morfem, morfologi Enkel definition: orddel Ordentlig definition: minsta betydelsebärande enhet i språket Kornas (ett ord men hur många morfem?) Ko + r + na + s rot+flertal+bestämdhet+tillhörighet I morfemet ko finns två fonem (/k/ och /o/) liksom två innehålls- komponenter (’nötkreatur’ och ’femininum’), men där finns ingen relation innehållssida och uttalssida, /k/ betyder inte ’nöt’).

Ord När man talar om ordens böjning, sysslar man med morfologi. När man talar om ordens betydelse, sysslar man med lexikologi/lexikografi. Hur ska man definiera ord? Ett eller flera ord?: i dag, i morgon, i övermorgon, i stället, på grund av, tack vare, köpa grisen i säcken Vad ska in i ett lexikon? Telefon, försäljare, telefonförsäljare, bilförsäljare, overheadprojektorförsäljare

Ord Hur många ord kan du? Hur många ord finns det i SAOL (Svenska Akademiens ordlista)? När bildade du ett nytt ord senast? Klippromenad, lektionsfobi, grammatikälskare … Ordbetydelse: Vad betyder patetisk? Är den gamla betydelsen alltid den rätta betydelsen? Hur många betydelser kan ett ord ha?

Ord, förändringar i ordförrådet Orv ut och app in. Eftersom livet och samhället förändras, så förändras också ordförrådet: miljö-, -samordnare (narkotikasamordnare), appar, Facebook, twitter, coach, curator, whistle blower osv. tjej-flicka-tös; kille-pojk(e)-gosse Tjej och kille är på väg att bli de neutrala termerna. Det är lätt att inse att läraren och eleven (med nödvändighet?) har olika stilkänsla. Jobba-arbeta, dissa-kritisera (diss/hiss), tillbringa- spendera,

Morfem, morfologi Allomorfer: varianter av ett morfem Det finns t.ex. flera pluralallomorfer Flicka, ros-or Pojke, stol-ar Sko, skatt-r/-er Äpple, piano-n Hus, träd-0 Plural på reporter, gangster, container, partner, order En igloo, flera ? Heter det ett tennisrack eller ett tennisracket?

Fraser Den lille pojken ville köpa en glass i den nyöppnade affären. En mening och 11 ord, men hur många fraser? Flyttningstest (det som flyttar tillsamman utgör en fras): Det var _______ som ________________ Det var en glass som den lille pojken ville köpa i den nyöppnade affären Det var i den nyöppnade affären som den lille pojken … Det var den lille pojken som vill köpa en glass … *Det var glass i den som den lille pojken ville köpa en nyöppnade affären.

Satser och meningar Hur sysselsättningen utvecklar sig i USA de närmaste månaderna kommer att ha betydelse såväl för förtroendet för den långsiktiga återhämtningen i världsekonomin som inrikespolitiskt för president Obama, eftersom det är kongressval i november. (Hur sysselsättningen utvecklar sig i USA de närmaste månaderna) kommer att ha betydelse såväl för förtroendet för den långsiktiga återhämtningen i världsekonomin som inrikespolitiskt för president Obama, (eftersom det är kongressval i november).

Texter, en textövning När den nya terminen nu inleds är över tio procent av landets dryga en miljon grundskoleelever inskrivna vid en friskola. Uppgifterna var knappa, men anklagelserna blev en världsnyhet. Margot Wallström må ha levt som EU- kommissionär i Bryssel i tio år. Rädslan fanns ständigt där, även under torrperioderna. Ändå betyder inte det att Sverige nära tio procent arbetslösa kan andas ut. Vad är fel?

Nivåerna igen. Hur många meningar finns det i svenskan? ”Oändligt bruk av ändliga medel.” text mening sats fras ord morfem fonem

Vilka ordklasser har vi i svenskan? Nämn en och ge ett exempel! Subst antiv VerbAdjek tiv Ad- verb Pro- nome n Pre- positi on Kon- junkti on Sub- junkti on Räkn eord Inter- jektio n Infini tvmä rke Stolar kärlek snus Hönö Ting- ord Sing- plur Subj- obj Se älska kan varit Handl ing Temp us predi kat Glad tysta Lurad avig Egen- skap Komp aratt attrib ut Inte sällan ut trolig en ? adver bial Vi, ni oss ingen Man Er- sätter nome n Subj- obj På i under På tal om Relati oner Del av... Och men ty för Binde r ihop staser och fraser Att om som fastän Inled er bisats er Ett första elva tusen Anger antal och ordni ng Ja nej usch tusan Uttry cker känsl år, står självs tändi gt Att Står före verb i infinit iv