Patientlagen (2014:821) Förskrivarkonferensen den 10 november 2015

Syftet med lagen Stärka och tydliggöra patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.

SKL:s stöd för att implementera patientlagen 1) Beskrivning av patientlagen 2) Powerpoint presentation 3) SKL-cirkulär 4) Reviderat riksavtal 4) Frågor/svar om patientlagen 5) Film 6) Information till olika nätverk 7) Nationell konferens 8) Fortlöpande råd och stöd till medlemmarna Gemensam kunskapsbas för landsting, regioner och kommuner. Tillgängligt härhär

Patientlagen – en viktig nyhet Patientlagen 9 kap. Val av utförare Välja öppen vård i andra landsting

Patientlagen – en viktig nyhet Individnivån Omfattas inte av vårdlandstingets vårdgaranti Följa hemlandstingets remisskrav I övrigt samma villkor som vårdlandstingets egna invånare. Vårdlandstingets remissregler tillämpas också för utomlänspatienter. Betalar själv resekostnaderna

Patientlagen – en viktig nyhet Få ny medicinsk bedömning Välja samtliga behandlingsalternativ i öppen vård Välja fast läkar- och vårdkontakt Lista sig i andra landsting Välja öppen högspecialiserad vård

Möjlighet att välja utförare i andra landsting. Sluten vård. Rekommendation Val inom den slutna länssjukvården Efter det att behovet har fastställts av hemlandstinget Godkännande i förväg av hemlandstinget

Ny lagreglering i HSL av landstingens skyldighet

Komplettering av HSL 4 § andra st. Öppen vård Landstinget ska erbjuda öppen vård åt dem som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Dessa patienter omfattas inte av landstingets vårdgaranti. I övrigt ska vården ges på samma villkor som dem som gäller för de egna invånarna.

Komplettering av HSL 4 § tredje st. Remisser Om patienten omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård enligt 3 § svarar det landstinget för kostnaderna för vård som patienten ges med stöd av andra stycket. Detta gäller dock inte om det landstinget ställer krav på remiss för vården och dessa remissregler inte följs.

Komplettering av HSL 7 § första och andra st. Landstinget ska planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i behovet av vård hos dem som omfattas av landstingets ansvar för hälso- och sjukvård. Planeringen ska avse även den hälso- och sjukvård som erbjuds av privata och andra vårdgivare.

Övergångsbestämmelser Privata vårdgivare Bestämmelsen om landstingens skyldighet att erbjuda öppen vård till patienter som kommer från andra landsting gäller inte vård som ges enligt avtal om hälso- och sjukvårdstjänster som ingåtts före ikraftträdandet, så länge avtalet gäller. Efter ikraftträdandet får avtalet inte förlängas utan att bestämmelsen beaktas.

En förtydligad informationsplikt. Patientlagen 3 kap. Information 1 § Patienten ska få information om 1. sitt hälsotillstånd, 2. de metoder som finns för undersökning, vård och behandling, 3. de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning, 4. vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård, 5. det förväntade vård- och behandlingsförloppet, 6. väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, 7. eftervård, och 8. metoder för att förebygga sjukdom eller skada.

En förtydligad informationsplikt. Patientlagen 3 kap. Information 2 § Patienten ska även få information om 1. möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård, 2. möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt, 3. vårdgarantin, och 4. möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EES-land eller i Schweiz

Riksavtalet har anpassats till patientlagen

Övriga förändringar i riksavtalet Val av medicinsk service i andra landsting. Läkare beställer. Stärker patientens ställning. Kap 5. Resekostnader. Betalar själv. Särskild reglering. Kap 7.8 kommentarerna.

Övriga förändringar i riksavtalet Kontrakt med privat vårdgivare. Övergångsbestäm- melsen i HSL måste beaktas. Kap 2.1 och 8.2

Övriga förändringar i riksavtalet Kontrakt om öppen vård som slutits/förlängts före 1/1 -15 Remiss sänds via berört hemlandsting, som i sin tur sänder remissen vidare till privata vårdgivare. Kap 8.2

Övriga förändringar i riksavtalet Kontrakt om öppen vård som träder i kraft den 1/1 -15 Måste gälla även för patienter från andra landsting. Även kontrakt som förlängs. Remiss kan skickas direkt till privat vårdgivare. Kap 8.2

Övriga förändringar i riksavtalet Blir inte möjligt att ge privata vårdgivare fullmakt att sända faktura direkt till hemlandstinget. Bättre kostnadskontroll Uppdrag från ekonomidirektörsnätverket angående fakturering, digitalisering och rättsliga frågor. Resultatet från detta uppdrag publiceras på SKLs hemsida om riksavtalet.

Övriga förändringar i riksavtalet Förtydligande om ersättning i kommentarerna. Kap 8.1. ”… regionala prislistor gäller …internetbaserade vårdtjänst som t.ex. kognitiv beteendeterapi (KBT)….”

Övriga förändringar i riksavtalet Listning. Kommentarerna kap 4.2 ”Den patient som är ”listad” inom primärvården ska inte ges företräde till att få primärvård utan hänsyn ska enbart tas till de medicinska behov som patienten har.”

Övriga förändringar i riksavtalet -Förteckning E avskaffas -SKL:s hemsida kompletteras med beslutsstöd i frågan om riksavtalet vad gäller bl.a. * fakturering * listning och den är tillgänglig härhär

Hjälpmedel - patientlagen Får patienten större valmöjligheter när det gäller att välja hjälpmedel från den 1 januari 2015? Det blir tydligare att den enskilde har möjligheter att välja hjälpmedel när det finns olika hjälpmedel tillgängliga inom det egna landstingets/kommunens hjälpmedelssortiment.

Hjälpmedel - riksavtalet Vilket landsting har det finansiella ansvaret för hjälpmedel för patienter som vistas i andra landsting? I riksavtalet för utomlänsvård finns bestämmelser om när en patients hemlandsting ersätter andra landsting som förskriver och utlämnar hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning.

Hjälpmedel - riksavtalet Avsikten med bestämmelsen i riksavtalet är att underlätta för personer med funktionsnedsättning att få sina behov av olika hjälpmedel tillgodosedda för att kunna leva ett normalt liv även vid besök i andra landsting.

Vårdanalys har uppdraget att följa upp patientlagen ur ett patientperspektiv -Belysa om patientlagen får avsedd effekt -Peka på bristande genomförande eller oförutsedda effekter så att överväganden om åtgärder eller justering av lagstiftning kan göras -Genomföra en baslinjemätning år 2014 och återkommande uppföljningar -Uppdraget slutredovisas januari 2017 (delrapportering mars 2015 och mars 2016)

Vårdanalys resultat -Vården lever inte fullt ut upp till gamla lagkrav. -Initiativ för att stärka lagens efterlevnad verkar vara lågt prioriterade i landstingen. -Samtliga aktörer med ansvar i sektorn behöver driva ett brett och långsiktigt arbete med genomförandet av patientlagen.

Vårdanalys fortsatta arbete -Under 2015 ska Vårdanalys bidra med nya kunskaper om framgångsfaktorer och hinder för införandet av patientlagen -Under 2016 återupprepa genomförda enkätstudier -Följa upp om vårdgarantin leder till undanträngningseffekter inom regeringsuppdraget ”Uppdrag att följa upp tillgängligheten i hälso- och sjukvården”. -Överväger i egen regi genomföra analyser med anknytning till området, till exempel: -Patientlagens efterlevnad och genomslag ur ett jämlikhetsperspektiv -Effekter av patienternas utökade möjlighet att välja utförare av öppenvård i hela landet

Hjälpmedelschefsnätverket

” Ett Nationellt Nätverk för hjälpmedelschefer” inom SKL:s ram under Landstingsdirektörerna eller Hälso- och sjukvårdsdirektörerna (inspel från hjälpmedelskonferens ) Ska sträva efter: -Jämlik god hjälpmedelsförsörjning -Effektivt resursutnyttjande -Tvärsektoriellt uppdrag; -Landsting och Kommun -Hjälpmedel, välfärdsteknologi, ehälsa Ska ha: -Hälsofrämjande perspektiv -Förebyggande perspektiv Innefattar: -Hjälpmedelsverksamheter inom landsting och kommun -Valfrihetssystemet

Ur underlag för uppdragsbeskrivning: -En inriktning mot mer integrerade nätverk bör undersökas, för att kraftsamla kring prioriterade utvecklingsfrågor inom området digitaliserade välfärdstjänster, hjälpmedel och välfärdsteknologi. Dessa bör då också kopplas till deras roll i framtida utvecklingen inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolan, inte minst för frågor som rör samverkan och den framtida finansieringen av välfärden. -Mot denna bakgrund bör man se över om nätverket ska övergå från ett utförarbaserat hjälpmedelschefsnätverk, till ett mer övergripande nätverk omfattande de delvis överlappande områdena eHälsa, digitalisering av välfärden, välfärdsteknologi och hjälpmedel.

Forts. ur underlag för uppdragsbeskrivning: Förväntningar på nätverket: -Hålla sig på den strategiska nivån/helhetssyn -Utveckla samverkan och göra avgränsningar -Skapa en mötesplats som ger möjlighet till erfarenhetsutbyte och personlig stimulans -Förbättra kontakten mellan landstingen, kommunerna och SKL i strategiska hjälpmedelsfrågor -Skapa möjlighet att överföra kunskaper om erfarenheter av framgångsrika verktyg för strategiskt arbete inom området välfärdsteknologi och hjälpmedel

Organisation Nätverk för Hjälpmedelschefer m.fl. Förslag – tills vidare: SKL LD-föreningen SocialchefsnätverketHSD-nätverket Nätverk för Hjälpmedelschefer m.fl. Tema- el. arb.grp Presidium/ AU

Strategiska arbetsgrupper -Hälsoekonomi -Jämlik vård -Samverkan, samarbete -Omvärldsbevakning – nordiskt och nationellt -Riksavtalet

Tack!