Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Snölaviner Kapitel 5 i Keller &Blodgett. Faktorer som påverkar och utlöser laviner Snön och snötäckets egenskaper Omvandling Packning och lagringsförh.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Snölaviner Kapitel 5 i Keller &Blodgett. Faktorer som påverkar och utlöser laviner Snön och snötäckets egenskaper Omvandling Packning och lagringsförh."— Presentationens avskrift:

1 Snölaviner Kapitel 5 i Keller &Blodgett

2 Faktorer som påverkar och utlöser laviner Snön och snötäckets egenskaper Omvandling Packning och lagringsförh. Hållfastheten Lösa lager-rinnsnö -lös kall snö -rimfrostlager -lager av snöhagel Sluttningens egenskaper Lutning (35-45º) och form Klimatet Temperatur – trädgräns, omvandlingar Nederbördens intensitet och typ Vindriktning och hastighet

3 Laviner och lutningsvinklar

4 Lavintyper: A. Snölaviner (puderlaviner) Lössnö med låg densitet. Startar i en punkt Flaskformad bana Utlöses ofta i ett litet snöskred i sluttningar >35° lutning. Når ofta hastigheter över 200 km/h Torr- eller blöt snölavin Luftburen pudersnölavin

5 B. Flaklaviner Snöblock el –flak spricker upp i en bred brottkant o rutschar utför en sluttning Töförhållanden => smältvatten sipprar genom det översta snölagret -> smältvattnet når skaren -> smältvattnet rinner utmed skaren -> det övre lagret kommer i glidning -> spricka öppnas => snöflaket glider iväg -> flakets tyngd överstiger hållfastheten hos de äldre underliggande lagren Snöns densitet => upp till 350kg/m3 Snön blir som cement och orsakar flest dödsfall bland skidåkare.

6 Torra flaklaviner sker normalt i sluttningar på 35-45° Vindpackning av snön under en snöstorm. Snön bildar ofta överhäng. Orsakar flest dödsfall bland skidåkare km/h Blöta flaklaviner km/h De flesta laviner som drabbar skidåkare är < 100 x 100 m Flaklavinens brottkant uppstår vanligtvis i en konvex del av sluttningen där snötäcket utsätts för en dragspänning

7 C. Slasklaviner Lavin bestående av vattenmättad snö (blöta lössnölaviner) som kan utlösas i sluttningar med så låga lutningar som 5°. Densitet upp till 1000 kg/m3 Omfattar ofta hela snötäcket och har stor påverkar på markytan. Hastighet 50 km/h

8 Snölaviners effekt

9 Flateyri på Island är ett samhälle som drabbats av förödande laviner vid flera tillfällen En enorm lavin träffade samhället 1997 och orsakade stor förödelse och 20 människors liv

10 Snölaviner - några data Lavinfrekvensen varierar kraftigt i tiden Vintern : 650 människor dog och byggnader förstördes iAlperna Medeltal - Österrike 2700/år, Schweiz /år Under perioden dog människor i laviner i Alperna I USA med 6800 laviner/år har dödstalen ökat sen 1960-talet, men variabiliteten är hög

11 Dödsfall i lavinolyckor i USA Antal döda

12 Risken för stora skador orsakade av laviner har ökat i och med den ökande turismen i lavintäta områden.

13 Tänk på 1 m 3 lätt nysnö = kilo. 1 m 3 finkornig vindpackad snö kan väga upp mot 300 kilo 1 m 3 fuktig, grovkornig snö kan väga mellan kilo Ett 20 m brett och 25 m högt, 2 dm tjockt snötäcke innehåller 100 m 3 snö – med en vikt på mellan 3 och 60 ton. Efter 15 min lever 90 % av de som begravts av en lavin. Efter 45 min lever bara 25 %. Av dem som begravs ner till en 0,5 m djup överlever endast fem av tio, under 2 m överlever mycket få. Utanför skidanläggningen har sju av tio överlevande hittats av sina kamrater. Tiden är alltså knapp!!!!

14 Temporary Control of Presence Permanent Control of Presence Temporary Control of Avalanches Permanent Control of Avalanches Choosing safe travel routes Location of buildings, roads, ski lifts, etc. in safe areas Compaction of snow in avalanche starting zones Engineering works that retain snow in the starting zone Temporary closures of roads and ski runs Design of structures for avalanche forces Release of avalanches by explosives Engineering works that deflect & retard avalanches Evacuation of buildings during hazardous times Permanent closure of ski terrain Time, snow pack settlement Forests Exempel på lavinkontroll och skyddsåtgärder

15 Kartering av lavinstråk - riskkartor

16 Kontrollerat utlösande av laviner

17 Deflektorer och stabiliserande konstruktioner

18 Översvämningar Kapitel 4, Keller & Blodgett

19 Vad är översvämning? När vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Kan också drabba områden som normalt inte gränsar till vatten, men där marken blir mättad på vatten t ex pga regn. Varje dräneringsområde har sin egen flödeskaraktäristik. Det bestäms av bl a topografi, geologi, vegetation och markanvändning

20 Med hjälp av långa mätserier kan den sk återkomsttiden beräknas. Återkomsttiden är den genomsnittliga tiden mellan två översvämningar av samma omfattning - sannolikheten för ett år och inte den sammanlagda sannolikheten för en period.

21 Orsaker till översvämningar översvämningar är inte knutna till vissa typer av klimat. Kända exempel på översvämningar: Mississippideltat, Norra Polen (Wisla), Rhendalen, Huang He etc. - berg -> orografiskt regn - konvektionsregn huvudsakligen i tropikerna - frontnederbörd - snö- och isavsmältning, ex. Dalälven, som börjar i Skanderna - I floder som rinner norrut (t.ex. Sibirien, norra Kanada), smälter isen sist i mynningsområdet -> ”isplugg” -> översvämningar som breder ut sig söderut. Läget blir bättre när ”ispluggen” smälter. - Högt havsvattenstånd

22 Tillrinningsområdets egenskaper - områdets relief (topografi): ju bergigare, desto mera reliefenergi -> erosion - sjöar och myrar utgör naturliga vattenreservoarer, som utjämnar vattenflödet. T.ex. i Österbotten har utdikning av myrar lett till att Kyro älv ofta svämmar över. Sjöar och dammar fylls med tiden igen av slammassor. - Skog; genom träden avgår dagligen stora mängder vatten till atmosfären. Skogsavverkning tar bort denna pumpeffekt -> större ytavrinning, höjning av grundvattennivån, försumpning, t.ex. Dalälven. - Asfalt och betong förhindrar infiltration i marken (städer) - Kompaktering, dikning, täckdikning inom jordbruket Sämre (olämpliga) områden tas i bruk som bosättningsområden p.g.a. markbrist

23 Antropogena orsaker Förändrad markanvändning skogsavverkning, utdikning raserade dammanläggningar urbanisering Skador Materiella skador bebyggelse, infrastruktur Ökade kostnader för samhället Översvämning av råvattenintag Miljörisker avloppsreningsverk miljöfarliga upplag

24 Vattendrag som rätas ut eller byggs ut med kanaler – skyddsåtgärd som ofta förvärrar I många länder försöker man skydda sig mot översvämningar genom att rensa och räta ut vattendragen eller bygga ut med kanaler så att vattnet snabbt ska rinna förbi känsliga områden (t ex städer) – men detta ger ofta större lutning och snabbare flöde (än det naturliga vattendraget) och ökar risken för översvämning nedströms – Ökar erosion och sedimentation; vattenfårans botten höjs, vattennivån höjs → lättare översvämning

25 Översvämning kan orsaka ras och skred Höga portryck försämrar jordens hållfasthet men det höga vattenståndet fungerar samtidigt som mothållande kraft mot slänten. Sannolikheten att ett skred ska utlösas är inte särskilt stor så länge vattennivån i floden/älven/ /sjön/havet är hög. När vattnet sjunker undan, minskar den mothållande kraften medan portrycket i marken fortfarande är högt - > ras och skred uppstår ofta.

26 Dammar Byggs för bevattning, vattenreglering, över- svämningsskydd, vattenreglering, vattenför- sörjning, energiförsörjning. I Sverige ca 6000 dammar. I världen stora dammar (>15 m hög) På många ställen i världen bygger man dammar för att reglera just översvämningar. Många bosätter sig nedströms i tron att det är säkert. Katastrofalt om dammarna spricker.

27

28 Exempel på dammbrott Nigeria 1999: Kraftiga regn orsakade översvämning av Niger, förvärrades av att tre dammar öppnades hemlösa nedströms. Kina 1975: Banqiaodammen kollapsade, döda. Okänd för omvärlden i 10 år! Aitik, Sverige 2000: Bolidens gruvdamm brast

29 Översvämningar i Europa Översvämningar vanligaste naturkatastrofen i Europa (43% ), 100-tal översvämningar En halv miljon människor på flykt Rumänien, Schweiz, Frankrike, Tyskland och Ungern värst drabbade Rekordstora översvämningar år 2002 i flera floder

30 Översvämningar i världen WHO klassar översvämningar som den vanligaste naturkatastrofen i världen efter orkaner – Under 2002: 80 länder, 17 miljoner drabbades Översvämningar förvärrar brist på säkert dricksvatten och sanitet Översvämningskatastroferna blir fler och fler då fler områden nära vattendrag och kuster bebyggs

31 Monsunregn Kan orsaka översvämningar i länder nära ekvatorn, t ex Bangladesh Tropiska cykloner kan orsaka stormfloder – Stormflod = högt vattenstånd i samband med kraftiga vindar ger stora vattenmassor in över land – Havsytan kan stiga 10 m – Påminner om tsunami, men har andra orsaker

32 Effekter av översvämningar Drunkning Materiella skador (hus, bilar etc.) Skördeskador Jordskred Förorening av haven (N & P, gifter) Nilens översvämningar -> näringsrikt slam. När Assuandammen byggdes upphörde slamtillförseln -> användning av konstgödsel -> eutrofiering. Nildeltat håller på att ätas upp av Medelhavet

33 Åtgärder Bygga skyddsvallar Bygga bassänger och dammar -> evakuering av befolkning Undvik utdikning av myrar Undvik större kalhyggen Undvik bosättning i riskområden


Ladda ner ppt "Snölaviner Kapitel 5 i Keller &Blodgett. Faktorer som påverkar och utlöser laviner Snön och snötäckets egenskaper Omvandling Packning och lagringsförh."

Liknande presentationer


Google-annonser