Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Väder, klimat och växtlighet berör alla. Lågtryck, högtryck och de stora vindsystemen s. 176  Solstrålars varierande infallsvinkel mot jordytan ger dubbelt.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Väder, klimat och växtlighet berör alla. Lågtryck, högtryck och de stora vindsystemen s. 176  Solstrålars varierande infallsvinkel mot jordytan ger dubbelt."— Presentationens avskrift:

1 Väder, klimat och växtlighet berör alla

2 Lågtryck, högtryck och de stora vindsystemen s. 176  Solstrålars varierande infallsvinkel mot jordytan ger dubbelt så mycket energi vid ekvatorn som vid polerna  Ekvatorn – tropiska lågtrycksbältet/lågtryckszon  Subtropiskt högtryck kring 30°Nord(kräftans vändkrets och Syd (Stenbockens vändkrets).  Norr om 30°N o 30 °S härskar västvindbältet – När relativt varma luftmassor från vändkretsarna rör sig mot polerna och möter de kalla luftmassorna från polarområden bildas den så kallade Polarfronten  Längs den fronten utvecklas så kallade vandrande lågtryck eller cykloner. Som i vårt land ger ostadigt och regnigt väder

3 Vinden som energikälla s. 178  Vind = luftmassor i rörelse  Vind bildas genom att det uppkommer tryckskillnader i lufthavet.  Tryckskillnader uppstår genom solens ojämna uppvärmning på jordytan  Vid tryckskillnader på jordytan mellan två områden strömmar luften från området med högt tryck till området med lågt tryck  Ju kortare avståndet är mellan högtrycksområdet och lågtrycksområdet desto starkare vindar.

4 Vinden som energikälla  Energikälla som människan har använt längst  Båtar  Kvarnar  Pumpar till vatten  I dag vindkraftverk

5 Temperatur och nederbörd s. 179  Allmänt: varmast vid ekvatorn o kallare högre breddgrader  Både havsströmmar och vindar flyttar överskott av värme till kallare trakter dvs där det är ett underskott = vilket leder till en utjämning i temperatur mellan områden. Exempelvis Golfströmmen  Golfströmmen – varma vattenmassor från Karibiska havet till Nordatlanten  Varmt är det vid ekvatorn – men varmast är det vid vändkretsarna (30°N o 30°S) på grund av den torra luften.

6 Nederbördstyper s. 180  Orografisk nederbörd  Konvektionsregn  Frontregn  Nederbörd uppkommer genom att luft tvingas uppåt till högre luftlager – den avkyls – temperaturen blir lägre än daggpunkten = nederbörd.  Det ovan nämnda sker av tre orsaker

7 Orografisk nederbörd  Luftmassor kommer in över land = luftmassor bromsas upp – luften tvingas i höjden  Luftmassor in över bergområde = tvingas uppåt = avkyls – vattenånga kondenseras = regn  Andra sidan berget = regnskugga  Exempelvis bakom Sveriges bergskedja

8 Konvektionsregn  Solen värmer upp marken = nedre luftlagret uppvärmt = luften blir lättare o stiger  Uppvärmd luft stiger = kyls av o kondenseras  = Konvektionsregn  Tropikerna  I vårt land ( varm sommarmorgon m klar himmel – under dagen bildas moln, ibland till häftiga åskskurar

9 Frontregn  Frontregn vanligast i Sverige  Möte mellan en varm o en kall luftmassa  Varm luft glider upp över kall luft – den kalla luften ligger som en kil under den varma luften  Varmluft stiger = avkyls  Vattenånga kondenseras till moln som ofta ger nederbörd

10 Klimattyper s. 181  Temperatur  Fyra zonerna  Polara  Tempererade  Subtropiska  Tropikerna

11 Växtigheten är beroende av klimatet s191 Biosfären  Luft, vatten o mark möts  Biomer – livsmiljö för växter  Biomer hänger ihop med klimattyper  Jordens växtbälten


Ladda ner ppt "Väder, klimat och växtlighet berör alla. Lågtryck, högtryck och de stora vindsystemen s. 176  Solstrålars varierande infallsvinkel mot jordytan ger dubbelt."

Liknande presentationer


Google-annonser