Resultat: Samtliga fyra omsorgstagare som omfattats av förbättringsarbetet har minskat antalet gånger de avböjt hjälp p g a att de inte orkat ta emot den.

En presentation över ämnet: "Resultat: Samtliga fyra omsorgstagare som omfattats av förbättringsarbetet har minskat antalet gånger de avböjt hjälp p g a att de inte orkat ta emot den."— Presentationens avskrift:

1 Resultat: Samtliga fyra omsorgstagare som omfattats av förbättringsarbetet har minskat antalet gånger de avböjt hjälp p g a att de inte orkat ta emot den som ska ge hjälpen. Oro och aggressivitet har minskat hos OT med demenssjukdom. Vid samtal med kontaktman har OT uttryckt en större trygghet och också oftare framfört specifika önskemål om sin hjälp. Delaktighet och Trygghet Lotta Leandersson, Lucija Lauini, Therése Thulin, Anette Öhrman, Lotta Burenius Lotta.burenius@sihm.se SIHM arbetar sedan 1918 för att främja god livskvalitet för äldre Stockholmare med försämrad ekonomi. Seniorboendet har ca 330 hyresgäst i egna fastigheter på Kungsholmen och i Vasastan. SMHI vill erbjuda ett tryggare boende med möjlighet att leva och bo självständigt och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra på äldre dagar. Enligt hyresgästernas önskan utför SMHI hemtjänst till ca 70 egna hyresgäster. I all verksamhet är trygghet, självbestämmande och delaktighet viktiga ledord i vårt dagliga arbete. Stiftelsen är inte vinstdriven utan drivs av ett samhällsengagemang utifrån ett allmännyttigt perspektiv. Förbättringsområde När den enskilde inte orkar uttrycka sina önskemål händer det att personen istället avböjer stöd och hjälp. VI vill utveckla metoder i arbetet så att den enskilde känner sig trygg och också orkar ta emot den hjälp som ges. Vi vill också förbättra den dagliga planeringen så att den snabbt anpassas efter dagsformen hos äldre personer med stora omsorgsbehov. Utmaningen ligger i att ge den enskilde stöd till att vilja/orka vara delaktig och på så sätt ha inflytande över individuella önskemål och behov. Forskning visar på att just möjligheten och rätten att ha inflytande och kunna vara delaktig ökar upplevelsen av hälsa. Vad har vi lärt oss? Att stödja någons delaktighet är inte bara att fråga: Vad tycker du? Hur vill du ha det? Det är en bra början men för att den äldre ska ha en verklig möjlighet att vara delaktig i sin vård och omsorg behövs mycket mer. Se våra reflektioner och tips längst uppe till höger. Vad har hänt vid sidan av förbättringsprojektet? Vi har förtydligat vår värdegrund och fått en gemensam insikt i att det tar tid att ”Gå från ord till handling”. Relationens betydelse är central, för att lyckas behöver kontaktpersonen ha ett stort inflytande över och ta ansvar för den dagliga planeringen kring sin omsorgstagare. Våra skriftliga rutiner har förtydligats, t e x den skriftliga information som ges till omsorgstagare och anhöriga, kontaktmannens uppdrag, ansvar och befogenheter och vad som bör fångas in i GF och i den löpande uppföljningen. Hur går vi vidare? Ny dialog med OT visar om GF fångar in behoven och fortsatta mätningar/skattningar utifrån varje person för att säkerställa att vi når uppsatta individuella mål. På en gemensam planeringsdag i maj kommer vi delge våra arbetskamrater resultaten och sedan fortsätta arbetet genom att stötta övriga kontaktmän i sitt arbete så att delaktigheten för samtliga som har hemtjänst från stiftelsen utvecklas. Målsättning Att öka den enskildes upplevelse av trygghet och välbefinnande genom att vår hemtjänst ger stöd och hjälp på ett sätt som upplevs som meningsfullt och begripligt för den enskilde. Vad har vi gjort och hur har vi arbetat? Vi har arbetat individuellt med fyra omsorgstagare (OT) med stora behov och tecken på att inte kunna påverka sin situation, t e x i form av avböjd hjälp, andra tecken på otrygghet och för person med demenssjukdom även aggressivt beteende. Först har vi tillsammans samtalat kring begrepp som delaktighet, inflytande och trygghet. Vi har förtydligat och enats kring vad som är centralt för att personer med stora omsorgsbehov ska orka och kunna vara ”dirigent i sitt eget liv”. Med hjälp av Orsak – verkan analyser för varje person fick vi fram områden vi kan förbättra. Genom PGSA (planera, göra, studera, agera) modellen har kontaktmannen arbetat systematiskt för att utveckla dialogen med OT. Nya genomförandeplaner (GF) formulerades med OT, med fokus på vad den enskilde behöver för att uppleva trygghet, vara delaktig och ha inflytande. GF har kontrollerats för begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för varje person och/eller anhöriga, samt om de ger vägledning för övriga i arbetslaget. Den dagliga planeringen utgår nu ifrån ett relationsorienterat arbetssätt så att den enskilde kan vara delaktig på ”riktigt”. Vi har mätt personkontinuiteten under perioden för att öka denna och även ökat omsorgskontinuiteten för samtliga fyra OT. Vad behövs för att stödja delaktighet? För att ge möjlighet till verklig delaktighet måste vi … …finna former för att stödja den enskilde i att vara delaktig även när förmågor saknas … skapa en relation så att den enskilde vågar öppna sig … vara lyhörda, vilja lyssna och vilja förstå så att den enskilde ska känna sig trygg att säga vad han eller hon önskar … undvika att ha förutfattade meningar och antaganden om vad den enskilde vill, kan eller upplever … anpassa det vi gör och säger till den det berör så att den enskilde har en möjlighet att förstå och ta ställning till det … ge den enskilde tid att vara delaktig … ge akt på oss själva så att det inte blir vi som bestämmer vad den enskilde ska ”få” vara delaktig i … avstå från att värdera det den enskilde vill – det som är oviktigt för oss kan vara av största vikt för honom eller henne … visa valmöjligheter … tänka efter – kan vi åstadkomma det den enskilde vill eller har vi rutiner som försvårar för den enskilde? Vad gör vi åt det? … dokumentera vad den enskilde vill och följa upp så att det som beslutas också genomförs … komma ihåg att det som var ett önskemål vid ett tillfälle inte nödvändigtvis gäller i all evighet – människor förändras Ett förbättringsprojekt i Värdeforum Bättre liv för sjuka äldre -team Stockholms län- QUALID en skattningsskala för att mäta livskvalitet vid demenssjukdom. 11 poäng är högsta grad av livskvalitet och 55 poäng är lägsta nivå av livskvalitet. Kontaktpersonen har använt skalan för att bedöma livskvalitet hos en omsorgstagare som visat tecken på oro och aggressivitet. Under mätperioden varierade poängen från 13 till 34, genom skattningen kan vi nu bättre ”läsa av” dagsformen och möta omsorgstagaren där hon/han befinner sig i sin sjukdom och på så sätt anpassa på vilket sätt omsorgen ska ges. Efter genomgång av ny GF med kontaktpersonen. ”det är precis så som jag vill ha det”