Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kan Sverige samverka för att bli världsbäst i digital förvaltning? Göran Goldkuhl & Anders Persson Forskningsgruppen VITS (www.vits.org) Inst f ekonomisk.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kan Sverige samverka för att bli världsbäst i digital förvaltning? Göran Goldkuhl & Anders Persson Forskningsgruppen VITS (www.vits.org) Inst f ekonomisk."— Presentationens avskrift:

1 Kan Sverige samverka för att bli världsbäst i digital förvaltning? Göran Goldkuhl & Anders Persson Forskningsgruppen VITS (www.vits.org) Inst f ekonomisk & industriell utveckling Linköpings universitet

2 Svensk e-förvaltning i världsklass? ”Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”

3 Hur bra är vi? Hur bra kan vi bli? Hur gör vi i så fall? Agenda ■ Glimtar från forskningsprojektet RESONANS ■ Glimtar från några benchmarking-undersökningar ■ Vad är VM i digital förvaltning för slags tävling? ■ Vad gör vi för att bli bättre?

4 Glimtar från ett forskningsprojekt om offentliggemensamma digitala resurser RESONANS  ”Former för utveckling och förvaltning av offentliggemensamma digitala resurser” Forskningsprojekt i samverkan mellan  Linköpings Universitet  E-delegationen  SKL  Uppsala universitet ■ Finansierats av VINNOVA ■ Kartläggning av offentliggemensamma insatser ■ Jämförande fallstudier av 8 viktiga digitala resurser

5 Digital resurs ■Webbplats ■Komponent på webbplats (t.ex e-tjänst) ■Verksamhetssystem ■Digital meddelandetjänst ■…. ■ Något digitalt (mjukvara, information) som är meningsfullt att tala om i något avseende som en samlad resurs eller en samling av resurser och som kräver särskild styrning (vad gäller utveckling, drift & förvaltning)

6 Offentliggemensamma digitala resurser ■ Digitala resurser som i någon mening kan ses som en gemensam angelägenhet för flera offentliga förvaltningar ■ Flera förvaltningar berörs av drift/användning av den digitala resursen  Informationsleverantörer och/eller informationskonsumenter ■ Flera förvaltningar har intresse i styrning av utveckling & förvaltning av den digitala resursen ■ I flera fall handlar det om att överskrida sektorsgränser mellan det statliga, regionala och kommunala ■ Gemensam digital angelägenhet

7 Digitala resurser i samverkan?

8 Tillvägagångssätt i RESONANS ■ Kartläggningsstudie  Vilka samverkansprojekt är på G  Inventering + mönster ■ Diagnosstudie  8 fallstudier av offentliggemensamma digitala resurser  Studera samstyrning & samanvändning utifrån 7 samverkansdimensioner  Jämförande tväranalys (slutrapport) ■ Vägledningsstudie  Vad lära från framgång och misslyckande  Slutsatser av vägledande karaktär  Förslag till guide för samstyrning Stegvis kunskaps- utveckling

9 Åtta fallstudier av digitala resurser Ekonomiskt bistånd E-recept Ladok 1177 Vårdguiden verksamt.se Gemensam gymnasieantagning Mina meddelanden Kommunala e-tjänsteplattformar

10 Hur har vi gått tillväga i RESONANS? Undersökningsdimensioner Interoperabilitet Juridisk Organisatorisk Semantisk Teknisk Normativ Regulativ Performativ Relationell Semantisk Interaktiv Arkitektonisk

11 Benchmark – välsignelse eller förbannelse? Vilket värde kan benchmarks ha? ‐ Hög abstraktionsnivå - huvudvärdet finns på policynivå ‐ Sätter fokus på potentiellt viktiga utvecklingsområden ‐ Kan väcka sjukdomsinsikt och skapa politiskt tryck för frågorna ‐ Indikerar vilka man kan inspireras av och i vilka frågor Hur kan benchmarks användas? ‐ Benchmarks kan i regel bara utgöra ett analysstöd på aggregerad nivå ‐ Undersökningarna måste analyseras för att identifiera utvecklingsfrågor Vilka problem kan vi se med dessa benchmarks? ‐ Bygger de på rätt grundvärden om bra e-förvaltning? ‐ Förenklad teknocentrisk och utbudsfokuserad världsbild ‐ Relativa modeller där olika länder jämförs mot varandra ‐ Konstant förändring av modell gör tidsserier svåranalyserade ‐ Ibland kraftigt pendlingar för resultat över tiden ‐ Variation mellan rapporter för likartat definierade indikatorer ‐ Ibland svaga underlag och mycket svag transparens

12 Sju livshändelser med Sveriges placering inom EU Förlora och hitta arbete: 24 (33) Starta företag: 10 (33) Driva företag: 14 (33) Starta ett rättsligt förfarande: 15 (33) Äga och köra bil: 3 (33) Studera: 15 (33) Flytta: 2 (33)

13 Sveriges utveckling över tiden enligt WEF PLACERING ÅR WEF - NRI WEF - OSI

14 Sveriges utveckling över tiden i enligt FN PLACERING ÅR FN - OSI FN - EGDI

15 Sveriges historiska utveckling - två gap att analysera PLACERING ÅR SE i EU UPPSTICKARE ENTREPRENÖRIELL UTVECKLING Självständiga myndigheter med: Målformuleringsmandat Utvecklingsmandat Ekonomiskt mandat Juridiskt mandat Drar fördel av självständigheten! GEMENSAM STAGNATION Behov av strategisk och taktisk ledning i form av: Gemensamma digitala möten Gemensamma processer Gemensam grunddata Gemensam mjuk infrastruktur Gemensam finansiering Lagstiftningsutveckling Hämmas av självständigheten!

16 ÖPPENHET OCH TRANSPARENS SAMMANHÅLLET DIGITALT MÖTE INFORMATION & INFRASTRUKTUR LEDNING OCH STYRNING TJÄNSTEUTBUD EFFEKTIVITET & PRODUKTIVITET E-DELTAGANDE LOKAL NIVÅ Identifierade utvecklingsområden

17 Vi är bra på digitala stuprör Livshändelse - livssituation sämre på digital samverkan

18 Världsbäst på att tillvarata digitaliseringens möjligheter? VM i digital förvaltning är inte EN tävling i teknik utan en SJUKAMP ■ Målstyrning av digitala resurser ■ Funktionell lagstiftning för digitala resurser ■ Aktörsrelationer, rollfördelning och samverkan avseende digitala resurser ■ Design av verksamhetsprocesser och digital funktionalitet ■ Språklig begriplighet och precision i digitala informationsresurser ■ Organisering och design av digitala möten ■ Arkitektonisk design av digitala landskap

19 Digitala resurser är inte bara inramade av olika verksamhetsförutsättningar utan också bärare av dessa ■ Mål & värden ■ Regelverk ■ Aktörsrelationer ■ Verksamhetsprocesser ■ Språkbruk Digitala resurser kan aldrig bli bättre än sina externa förutsättningar

20 Var befinner sig svensk e-förvaltning i sjukampen? Målstyrning av digitala resurser

21 Var befinner sig svensk e-förvaltning i sjukampen? Funktionell lagstiftning för digitala resurser

22 Var befinner sig svensk e-förvaltning i sjukampen? Aktörsrelationer, rollfördelning och samverkan

23 Var befinner sig svensk e-förvaltning i sjukampen? Verksamhetsprocesser och digital funktionalitet

24 Var befinner sig svensk e-förvaltning i sjukampen? Språklig begriplighet och precision

25 Var befinner sig svensk e-förvaltning i sjukampen? Digitala möten

26 Var befinner sig svensk e-förvaltning i sjukampen? Digitala landskap

27 Styrning för ökad kvalitet StyrdimensionKvalitetsdimension hos digital resurs NormativNormativ följsamhet RegulativRegulativ följsamhet RelationellAktörstydlighet, behörighetssäkerhet PerformativFunktionalitet SemantiskInformationskvalitet InteraktivAnvändbarhet ArkitektoniskInteroperabilitet

28 Läs om resultat från RESONANS ■ Slutrapport med jämförande tväranalys och slutsatser (publicerad):  Goldkuhl G, Eriksson O, Persson A, Röstlinger A (2014) Offentliggemensamma digitala resurser: Utmaningar i samstyrning och samanvändning inom svensk e-förvaltning (RESONANS slutrapport) ■ Åtta fallstudierapporter som beskriver varje digital resurs mer ingående (3 publicerade; övriga under utarbetande) ■ En kartläggningsrapport (under utarbetande) ■ En vetenskaplig artikel (presenterad/publicerad) ■ En guideskrift (preliminär version) Publicering på

29 Svensk e-förvaltning mot världsklass? ■ Självklart mål? ■ Bör vi istället sikta på hög kvalitet i enlighet med våra egna samhälleliga mål? ■ Tänk om internationella indikatorer leder oss bort från det vi vill åstadkomma? ■ Ska vi tänka sjukampen istället för internationella organs ”fyrkantiga” indikatorer? ■ Vad kan man lära sig från internationella benchmarks? ■ Digital samverkan? Hur bli bättre på det? Hur vill vi utvärdera detta?


Ladda ner ppt "Kan Sverige samverka för att bli världsbäst i digital förvaltning? Göran Goldkuhl & Anders Persson Forskningsgruppen VITS (www.vits.org) Inst f ekonomisk."

Liknande presentationer


Google-annonser