Ökat tryck mot handlning. Mot och från politiker. Mot polis. Breddat ansvar Underrättesleinformation, kunskapsproduktion Ung och Trygg som svar på frutstratino och ökat tryck. En viljeyttring mycket mer än en konkret arbetsordning, ingen organisation utan organisering, handlingsprogram">

Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Gängrelaterat ungdomsarbete

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Gängrelaterat ungdomsarbete"— Presentationens avskrift:

1 Gängrelaterat ungdomsarbete
Utvärdering av Ung och Trygg i Göteborg Vem är jag? Förmån att utvärdera Viktig fråga, stor satsning, aktuella frågor. Öppenhet inför utvärderingen – att ställa upp och dela med sig av sina erfarenheter och synpunkter, öppenhet för utvärderingens resultat i utvecklingsarbete Först presentation sedan diskussion, fråga om oklarheter Utgångspunkter Ett samhälleligt misslyckande – samhälleligt gemensamt ansvar Ungdomsbrottslighet: föränderlig, påverkbar och svårkontrollerad

2 Vad är det som händer? En skottskadad på Näset. Våldsamt gängbråk skapade panik på badplatsen vid sjutiden i går kväll "Vi ska bryta ner gängen”. Länspolismästaren har strategin klar efter skottlossningarna i Göteborg Bandidos etablerar sig i stan. Fem kriminella gäng i Göteborg om mc-klubben lyckas med sitt försök Gängens kamp om makt leder till våld. Uppgörelser har blivit en del av vardagen i Göteborg Skottdrama på Avenyn 20-åring avfyrade automatvapen rakt in genom restaurangfönster Fyra häktade för mord på Hisingen. Hela kvartetten rör sig i OG-kretsar - offret betraktades som fredlös i undre världen Gäng rekryterar i skolorna. Högstadieelever i segregerade områden i riskzonen, visar ny studie Gängkrig Axplock av rubriker i GP. Finns många fler Gängen uppfattas som påtagliga, närvarande och hotande Blir allmänfarliga i sina uppgörelser som på Näsets badplats mitt bland barnfamiljer och andra, bilbomber i centrala Göteborg och skottsalvor från automatvapen Talas om en mer genomtänkt organisering dels för att genomföra brottet, dels för att hantera medlemsstocken - nyrekrytering, allvarligare brottslighet och om en ständigt närvarande undre parallellvärld. => Ökat tryck mot handlning. Mot och från politiker. Mot polis. Breddat ansvar Underrättesleinformation, kunskapsproduktion Ung och Trygg som svar på frutstratino och ökat tryck. En viljeyttring mycket mer än en konkret arbetsordning, ingen organisation utan organisering, handlingsprogram

3 Innehåll Den totala utvärderingen Vad är Ung och Trygg – egentligen?
Uppfattningar om Ung och Trygg Hållpunkter för ett offensivt brottsförebyggande arbete

4 Utvärderingen 2005 – 2007 Utvecklingsorienterad utvärdering Teman
A) Implementering och projektstyrning B) Metodutvecklingssatsningar C) Arbetet med ungdom i riskzon Förnyat utvärderingsuppdrag, 2 år Mycket spännande och en förmån att få ha varit med att utvärdera satsningen. Öppen attityd och granskande. Olika perspektiv möts.

5 Syfte och frågeställningar
Utvärderingen avser att, med stöd i forskning om ungdomskriminalitet och gängbildning, beskriva och analysera arbetet inom Ung och Trygg i Göteborg, diskutera satsningens brottspreventiva kapacitet samt lyfta fram dess utvecklingsbehov. Frågeställningar Vad är Ung och Trygg i Göteborg? Hur lyckas Ung och Trygg med föresatsen att skapa en god samverkan kring det brottsförebyggande arbetet? På vilket sätt har Ung och Trygg bidragit till konkret metodutveckling och hur har centrala utvecklingsmodeller fungerat? Hur kan man förstå Ung och Trygg mot bakgrund av forskning kring ungdomskriminalitet och prevention? Stor satsning. Urval av kritiska situationer, relationer och metoder. Svårigheten att mäta om Ung och Trygg har medverkat till att bryta nyrekryteringen. Ska återkomma till frågan. Kräver många angreppssätt och närvaro i ungdomsmiljöerna. Svårt att säga hur det var innan. Svårt att få riktig kunskap i och med hemlighållandet. Polisstatistiken kan ge en bild, men många dessa ungdomar kan ligga steget innan. Ungdomskulturen och det totala sammanhanget som är väsentlig är omöjlig att fånga via statistik

6 Fyra rapporter Rapporteringarna dels för att avgränsa utvärderingen och dels för att få återkommande punkter för diskussion och reflektion.

7 Huvudsaklig slutsats - Katalysatormodellen
”De entusiastiska” ”De avvaktande” Se framåt. Vi är på punkt noll! Vi har erfarenhet. Lyssna på oss! En gåva som är som en trojansk häst Vi har fått en samtalsarena Mottagande Aspekter Entusiastiskt Avvaktande Matchning Punkt noll Länk Innebörd Ny samtalsarena Trojansk häst Strategi Samordning Kommandocentral Bemästrande Övertagande Feed the dog Vilka är Ung och Trygg? och vi utvecklar och sprider våra idéer Bäst att hålla dom lugna. Feed the dog… Ska de komma och bestämma? De samordnar..

8 Huvudsaklig slutsats - Socialt nätverksarbete
Satsning på nätverkslag Skapar allianser av goda krafter Kraftfull och uppskattad Behov att diskutera koppling mellan ideologi och makt Svårt att vara indian i välfärdsapparaten Etisk vaksamhet krävs Kontinuerligt nätverksarbete Nätverksmöte – vad är det Gruppdynamiska krafter – tekniker hos ledarna Avslöjanden kan ”tvingas fram” Engagemang i stunden – håller det Kontinuerligt nätverksarbete

9 Huvudsaklig slutsats - Socialt arbete i polisens värld
Två modeller Modellerna fungerar i olika sammanhang Tillfredsställelse med satsningen Behov att uppmärksamma vi – dom grupper och vilka gränser som sätts mellan vilka organisationer Kan skapa mer systematiserad ”social” kunskap Kan spela en roll i att aktivt koppla samman – går utöver remisspraxis Var bör det sociala arbetet bedrivas?

10 Material Närvaron och den etnografiska blicken
Åttiotalet intervjuer samt en mängd samtal Tjugotalet styrgruppsmöten på olika nivåer Tiotalet temamöten samt åtta nätverksmöten Tre enkäter

11 Gäng - en sorts social grupp
Mediebilden, amerikanska gäng och europeiska gatugäng En varaktig, gatuorienterad sammanslutning av ungdomar vars involvering i illegala handlingar är en del av deras gruppidentitet. En socialisationsprocess – såväl in som ut Gänget tränar upp kapacitet att begår brott. Kan ”hjälpa” till att neutralisera empati Ska man tala om gäng eller nätverk. De europeiska skiljer sig från amerikanska. Förstärker man något oönskat? Amerikanska gäng olika former. Från dem som också tar mer av socialt ansvar, till mer kriminellt orienterade. Förändringar också i takt med drogmarknadens förändringar. I USA en relativt kraftig minskning av kriminaliteten under 90-talet. Flera förklaringar. Fler poliser, annan policy inom polisväsendet, stor ökning av användning av fängelsestraff, inlåsning av en större mängd och under längre tid Levitt pekar också på att rätten till fria aborter infördes knappa tjugotalet år innan. Samverkande förklaringar. Typiska amerikanska gäng. Territorialitet, etnisk homogenitet, tydligt identitetsarbete genom symboler och tatueringar. Finns anledning att tala om europeiska gatugäng. Missar annars de mer stabila sociala relationerna som kan finnas. Gängets styrka kommer från att det är en social grupp som hålls samman av sociala relationer. Attraktivt för dem som känner utanförskap. Erbjuder identitet, tillhörighet, hjälper till med organisering av roller och positioner samt organiserar handlingar och ger möjlighet till vissa aktiviteter som görs tillsammans i större eller mindre konstellationer.

12 Vad är Ung och Trygg – egentligen?
Fokusering på ungdomsfrågor och brottsprevention Stöd till lokalt arbete Identifiering av brister Resursskapande Resursmobilisering och samordning Modellprövande ”Vad gör ni - egentligen?” – ofta ställd till dem som verkar utanför ordinarie system – aningen tröttsam Stadsrevisionen – olika meningar, vilket man kan förvänta sig Jag som fältarbetare. Dimensionerna handlar om att teckna vad Ung och Trygg inneburit – inte om vad som lyckats Nyfikenhet i en aura av misstänksamhet: - Arbetar de överhuvudtaget med något vettigt? - Kan de verkligen fylla sin arbetstid? - Har de någon försvarbar funktion, eller handlar satsningen om något annat bortom den officiella versionen? Också ställd till mig som utvärderare – tillsammans med uppfattningar om vad Ung och Trygg borde vara

13 Fokusering på ungdomsfrågor och brottsprevention
Kamp om ”organisatorisk uppmärksamhet”, dagordningsmakt Initiativ och stöd från kommunledning Organisering av ledningsfunktioner Men, en nivå ovanför organisering - vissa led saknas och ledningsfunktioner stora områden Utmaningen: Hur uppfattas som väsentlig och kompetent organisering för angelägna problem – klara prioritering över tid? Hierarki av frågor Exempel på väsentlig och kompetent organisering: diskussion om polisresurser under sommarperioden. Diskussioner om Göteborgskalaset – medverkan till förändring av kalas till kultur Prioritering av resurser, bland annat att avsätta tid för ledningspersonal. Angelägna problem har också att göra med att ungdomssituationen ser olika ut i olika delar av Göteborg. Hur olika kan Ung och Trygg vara i olika stadsdelar för att uppfattas angelägna lokalt och var finns risken för tappad fokusering? Framtidsverkstäderna som metod för lokala behov – risk/möjlighet för förankring men också mycket brett och svårdefinierbart.

14 Mediernas ”draghjälp” för fokuseringen
Samarbete ska fånga upp unga i Backa. GP Backa blundade för problemen – Polisen tänkte anmäla socialen – inget gjordes för ungdomarna. GP UNDERKÄNT! Tvångsvårdade ungdomar ger samhället bottenbetyg. GP ”Vård på hemmaplan är ett sätt för socialkontoren att spara pengar”. GP Ingen ungdomsvård light. GP, ledare Mediernas dubbelhet. Kan driva frågor enligt en egen logik, kan skapa konflikter men sätter också ungdomsfrågorna på agendan och kan lyfta fram viktiga frågor. Mediestrategier skapas – också dubbelt. Kan bevara samhörighet men kan också tysta viktig kritik Naturligt experiment – uttalanden från enskilda tjänstemän – Ung och Trygg bestod denna prövning, men finns också exempel där Ung och Trygg agerat som medlare för att hantera ”medierade konflikter”. Men, viktigt att öppet diskutera den retoriska frågan som ställs i GP:s ledare ”det är för helt enkelt för dyrt att institutionsplacera ungdomar. Och vad skulle anledningen annars vara?” – diskutera vilka andra skäl som finns.

15 Stöd till lokalt arbete
”Mötet önskar att Ung och Tryggs kansli tar fram ett gemensamt förslag utifrån grupparbetena, förankrar det hos de närvarande och presenterar det i en gemensam pressrelease” Banbrytande hearing och uppföljning Balans för att finns optimalt avstånd mellan kansli och lokalt ansvariga Ung och Trygg som erbjudande – förtjäna mandat och strukturansvar Skapa samtalsforum Sammanflätningar av resurser, idéer och perspektiv, kulturkompetens Exemplet Backa - intressant på grund av krånglig start med olika meningar om situationen Polisen var utsatt av ungdomsgrupp – omringade polisbilar, stenkastning Polisen åkte inte in i området utan ordentlig förstärkning Eventuell koppling mellan ungdomsgrupp och organiserad brottslighet Stor oro bland boende och affärsidkare Risk för ökad splittring och misstro mellan ungdomar och samhällets representanter Banbrytande hearing där olika röster kom till tals Senare satsning på lokalt baserade poliser för kontakt med boende – problembaserat och relationsorienterat Uppsökande fältgrupp Kontakt med frivilliga, föreningsliv Hemmaplansinsatser

16 Exempel: Sammanflätningar i praktiken
Olika idéer och strukturansvar vävs under lokal kontroll. Reellt delägarskap strukturansvar, lokala och Ung och Trygg idéer och resurser flätas samman. Nämn något om de olika idéerna, såsom Base, 24-timmarsregeln, SSP-grupper, sommarjobb – framtidsverkstad ungdomar på ”Kultan” Representant för polisen och en från stadsdelsledningen bytte perspektiv och möjligen tog ett steg till i byggande av en tredje sammanflätad omvärldsförståelse och gemensamt perspektiv. Kontextuellt tänkande - Vi har alla önskemål på varandra och behöver gå hem och fundera på hur vi kan bidra. Samsyn är viktigt, att vi vill samverka. Vi vet vilka de aktuella ungdomarna är men gör inget. Vi vet hur vi ska arbete med möten och dialog. Ändå fortsätter vi inte. Kampen mellan det förebyggande arbetet och produktionskraven är varje chefs problem (inom polisen, min anm.). Vi är alla jagade av tydliga ekonomiska produktionskrav, till harm för långsiktigheten. Hur vi lyckas kan man mäta först om några år. Det är en provokation att veta vad man ska göra, men inte ha tid. (Representant polis) - Vi har en fördel i vår breda verksamhet med socialtjänst, fritid, skola. Det är att allt inte behöver mätas i pengar hos oss, utan att det kan vara en bedömningssak hur man använder resurserna. Vi har möjligheter i vår bransch att se över de resurser vi har. Det är ingen tvekan att det är mellanskiktet med den halvkriminella gruppen som är den största utmaningen. (Representant stadsdelsledning)

17 Identifiering av brister
Ungdomar som står utanför gymnasieskolan - riskgrupp Generellt överskott av behov och problem – underskott av resurser och goda lösningar Dubbelt uppdrag att kartlägga stadsdelarnas arbete I korseld mellan olika ansvarsområden och intressen. Förhandling av legitimitet: Vems brister? Vem ger uppdrag? Vem tolkar resultat? Vem ger förslag om åtgärder? Vi har ju ett förslag också, det är att man startar någon form av navigatorscentra. Att man samlar flera olika småresurser till en enhet. Det är något som vi föreslår härifrån, och som vi kan diskutera vidare. Bara man har informationsövertaget, det är det vi ska skaffa oss här. För har man det då blir man bekväm med situationen. Vi har fått ett uppdrag, men vi har inte resurserna. Därför gör vi inte så mycket. Vi kan inte bli inlåsta av något annat, när man (politikerna) inte prioriterat frågan högre.

18 Resursskapande 70-talet poliser med ungdomsinriktning, samt 8 poliser till Backa Social nätverksarbete, socialsekreterare hos polisen Vingen Bygg, ICA-skolan Mfl

19 Resursmobilisering och samordning
Förstärkt ordinarie samordning prövas genom SSP Extraordinär samordning: Invanda rutiner otillräckliga Många involverade Kraftödande ”lära-känna” fas Nya aktörer, skapa samarbetsrelationer i stunden. Specialiserade ”divisioner”. Skilda verksamhetslogiker. Modelltänkande med samspel mellan lokal samordning/ansvar och specialresurser Effektiva samordningsgrupper på gång att utvecklas

20 Exempel: Extraordinär samordning i praktiken
20-tal Ungdomar misstänkta för rån av en större mängd jämnåriga. Stor mängd ungdomar, stressar resurserna, oro för rasistiska stämningar, stor mängd offer som behöver stöd, risk för samverkansproblem när så många är inblandade. Offensivitet – hur ofta är våra verksamheter sådana. I och för sig i problemorienterat polisarbete. Krävs mer av det förhållningssättet. Gängen anmäler sig inte själva till socialbyråerna för stöd. Här kontakt från polisens ungdomsutredningsgrupp till andra polismyndigheter för att få in anmälningar om ungdomsrån. Kontakt mellan ungdomspolisutredare, Ung och Trygg kansli och lokal SSP-grupp. Förbereda skola, hämtningar till förhör mm. Lokal samordnare tillsattes. Extra resurser inom utredningssidan inom socialtjänsten tillsattes. Olika resurser samlades. Från sociala resursförvaltningen och lokalt. Nätverksmöten. Olika insatser på institution och hemmaplan samt eftervård. Träff med föräldrar – möjlig stöd Pappors arbetslöshet – praktik på GP och stadsförvaltnignar Utkommande: summerat i lokalt seminarium för att diskutera erfarenheter.

21 Modellprövande ”Artificiella” försök misslyckanden från listor till tre ungdomar De fruktbara utvecklingen i de skarpa lägen, reella problem – tydligt vad som ska göras. (24 h modellen) Viktigt att utveckla kunskap från erfarenheter (Hjällboärendet) Integration i lokalt utvecklingsarbete, lokal kontroll och delägarskap, tydlighet och väsentligt mervärde Trygghetskedjan vad är det? Hur utveckla (sam)arbetet kring ungdomar i riskzon? Hur slå samman olika kunskapsformer? Berätta lite grand om att inga kom till de tre ungdomarna. Visste inte varför, till vad eller hur? Tillförde inget.

22 Uppfattningar om Ung och Trygg
Webbenkät – 400 utskick. 70 % svarsfrekvens Samtliga som deltagit i Ung och Trygg sammanhang Stadsdelarna Bergsjön, Gunnared, Lärjedalen, Biskopsgården, Frölunda, Backa och Lundby Samt andra grupper med särskild betydelse för brottsförebyggande ungdomsarbete

23 Anknytning till Ung och Trygg

24 Om hela staden strategin
De flesta positiva Jag tror att det betyder mycket att man får en helhetssyn och samsyn på frågor om ungdomar och framtid bland annat. Genom Ung o Trygg kan en dialog föras över hela kommunen och vi kan dela goda exempel, kunskap och så vidare. Brottsligheten har inga gränser därför är det viktigt att arbeta i hela Göteborg. Kritiska röster fanns Uppbackningen från polisen försvann när arbetssättet utvidgades till att omfatta hela staden. Vi klarar därför inte längre att leva upp till intentionerna i Ung och Trygg. Negativt för Lärjedalen där jag är verksam. Utvidgningen har minskat fokus på de mest utsatta stadsdelarna. Några kritiska till hela Ung och Trygg Ung och Trygg som organisation har inte gett oss något nytt. att skapa en övergripande organisation hux flux är inte bra - allt det som redan görs i sdf bryr man sig inte om - dessutom skapades massa parallella processer och grupper som skulle pyssla med samma saker som den egna organisationen gjorde i någon annan konstellation - däremot menar jag att vi arbetar med frågor som är Ung och Trygg frågor men vi arbetar INTE med dem. Kritiska röster relativt få – men viktiga att lyssna till – en gåva…

25 Kännedom om Ung och Trygg

26 Inställning till Ung och Trygg

27 Ungdomsarbetets utmaningar
Utanförskap Brist på vuxna förebilder, hopplöshet och känslan av utanförskap. Man har förlorat tron på att själv kunna påverka sin situation.  Fattigdomen och trångboddhet samt utanförskap i form av brist på bl.a. integration.  Kriminalitet och drogmissbruk. Utanförskap, identifiering och glorifiering av gettomentalitet, ser en omöjlighet till karriär och svenssonliv men stor möjlighet till kungar i förorten  Gängbildnning, narkotikamissbruk, våldsbrott. Socialtjänsten i stadsdelarna har mycket hög toleransgräns. Budget måste hållas till den grad att placeringar och behandling ej kommer på fråga förrän det är för sent.  Den allvarliga kriminaliteten som i flera fall har kopplingar till den organiserade kriminaliteten.  Bristande samverkan och snäva ekonomiska ramar Att grupper av barn driver omkring utan omsorg Vi saknar fungerande nätverksarbete  Möjligheten att agera är för dåliga. Svårt med kontakter/nyckelpersoner polis, soc, SDF. Tid att arbeta frågan saknas, det är oftast en bisyssla. Svårt att få gehör internt och få möjlighet att arbeta med frågorna, ibland upplever jag det som att bostadsbolaget med flera är med för man ska, men det händer inget. Budgeten styr. 

28 Ung och Trygg - hur bred satsning?
Äpplet JobCenter Idé på framtidsverkstad Ung och Trygg som möjliggörare av ambition inom förvaltningen Rimlig idé. Utanförskap – arbetslöshet – alternativa karriärer. Flera steg i praktiken. Försörjningsstödsmottagare – utanför arbetsmarknadssystemet – förebilder – specifika ungdomar i riskzon Vällovligt och uppskattat – men utanför Ung och Trygg? Behövs avgränsning om projektet ska bli begripligt

29 Unga som förebilder – idén och praktiken
Each One Teach One Ungdom i riskzon blir förebilder för yngre Mycket som var engagerat och kompetent Men, lockande idé som är svår i praktiken. Förförande likt omvändelse/frälsning Identitetsförändring kräver tid, bildningsprocesser och dialoger Ledare behöver god inre och social stabilitet Lätt att skapa artificiella sammanhang, orimliga förväntningar och speciallösningar

30 Handlingskompetens för gängrelaterat ungdomsarbete
Koppla samman tidigare erfarenhet med uppdaterad kunskap om förändringar. Knyter samman olika kunskapsformer, väsentliga aktörer i en gemensam organiseringsprocess präglad av reflektion, analys och dialog. Att komma för sent så tidigt som möjligt

31 Det viktigaste är ändå…
Ett kontinuerlig bedrivet och högkvalitativt ungdomsarbete. Skapar signalsystem, god grund för särskilda satsningar att bygga på.

32 Kunskap Öppenhet inför olika verklighetsbilder Undersök revirtänkande
Skaffa och utgå från adekvat kunskap (från forskning och erfarenhet) Skaffa framåtsyftande, resursorienterad kunskap Tillvarata närvarande kunskap Polisiär kunskapsproduktion bör kompletteras med social (områdes, gruppbaserad kunskap) Komplettera Ung och Trygg princip om att utgå från individen. Kunskap är olika på grund av att kunskap skapas i skilda miljöer och för skilda behov. Därför måste öppenhet råda. Andras revirtänkande kan tolkas av den andre som ett viktigt ansvarstagande Inte alltid ett gemensamt mål som är viktigt, utan snarare diskussionen om målsättningar och olikheter och beredskap att hantera problem Avsaknad av säker kunskap kan hämma utveckling, men inte om man skapar goda stödsystem. Finns också grundläggande principer som går igen. Om att sträva efter reell delaktighet i verkliga sammanhang och ge ungdomar möjlighet till användbar kompetens. Bevara så många valmöjligheter så länge som möjligt. En hel del steg för förbättrad kunskap har tagit inom polisen. Prov med SAVRY-utredning. Behövs dock kompletteras med en kunskapsproduktion från socialtjänsten. Måste också diskutera Ung och Tryggs princip om att utgå från individen – gängbrottslighet är ett gruppfenomen. Man måste därför också ha kunskap om grupper, ledare, kulturer samt positiva resurser.

33 Aktörer Organisera (fler) handlingsinriktade konstellationer
Engagera i högre grad dem med särskilt ansvar för frågorna som skol- och socialchefer Koppla bättre samman med social resursförvaltning, Tryggare mänskligare Göteborg och …

34 Organisering Ta till vara engagemang, erfarenhet och nätverkskapital
Gå från remisstänkande och reaktivt arbete till offensivt och kreativt sammankopplingsarbete Skapa återkommande punkter för analys, reflektion och sammanställning Kansliet som revisor, konsult eller facilitator? Granovetter om styrkan i de svaga banden. Jämför med vandring i Backa De ständiga misslyckandets princip – hellre små lösbara problem en totala haverier. God struktur och närvarande stödsystem. Ledning, reflektion, insyn, öppenhet Hantera frustration Motverka lättköpta idéer

35 Och samverkan är en föränderlig process över tid
Globenbyggandet


Ladda ner ppt "Gängrelaterat ungdomsarbete"

Liknande presentationer


Google-annonser