Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Gängrelaterat ungdomsarbete Utvärdering av Ung och Trygg i Göteborg.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Gängrelaterat ungdomsarbete Utvärdering av Ung och Trygg i Göteborg."— Presentationens avskrift:

1 Gängrelaterat ungdomsarbete Utvärdering av Ung och Trygg i Göteborg

2 Vad är det som händer? En skottskadad på Näset. Våldsamt gängbråk skapade panik på badplatsen vid sjutiden i går kväll "Vi ska bryta ner gängen”. Länspolismästaren har strategin klar efter skottlossningarna i Göteborg Bandidos etablerar sig i stan. Fem kriminella gäng i Göteborg om mc-klubben lyckas med sitt försök Gängens kamp om makt leder till våld. Uppgörelser har blivit en del av vardagen i Göteborg Skottdrama på Avenyn 20-åring avfyrade automatvapen rakt in genom restaurangfönster Fyra häktade för mord på Hisingen. Hela kvartetten rör sig i OG-kretsar - offret betraktades som fredlös i undre världen Gäng rekryterar i skolorna. Högstadieelever i segregerade områden i riskzonen, visar ny studie Gängkrig

3 Innehåll Den totala utvärderingen Vad är Ung och Trygg – egentligen? Uppfattningar om Ung och Trygg Hållpunkter för ett offensivt brottsförebyggande arbete

4 Utvärderingen 2005 – 2007 Utvecklingsorienterad utvärdering Teman A) Implementering och projektstyrning B) Metodutvecklingssatsningar C) Arbetet med ungdom i riskzon Förnyat utvärderingsuppdrag, 2 år

5 Syfte och frågeställningar Utvärderingen avser att, med stöd i forskning om ungdomskriminalitet och gängbildning, beskriva och analysera arbetet inom Ung och Trygg i Göteborg, diskutera satsningens brottspreventiva kapacitet samt lyfta fram dess utvecklingsbehov. Frågeställningar Vad är Ung och Trygg i Göteborg? Hur lyckas Ung och Trygg med föresatsen att skapa en god samverkan kring det brottsförebyggande arbetet? På vilket sätt har Ung och Trygg bidragit till konkret metodutveckling och hur har centrala utvecklingsmodeller fungerat? Hur kan man förstå Ung och Trygg mot bakgrund av forskning kring ungdomskriminalitet och prevention?

6 Fyra rapporter

7 Huvudsaklig slutsats - Katalysatormodellen ”De entusiastiska””De avvaktande” Vi har fått en samtalsarena De samordnar.. och vi utvecklar och sprider våra idéer Vi har erfarenhet. Lyssna på oss! En gåva som är som en trojansk häst Ska de komma och bestämma? Bäst att hålla dom lugna. Feed the dog… Se framåt. Vi är på punkt noll!

8 Huvudsaklig slutsats - Socialt nätverksarbete Satsning på nätverkslag Skapar allianser av goda krafter Kraftfull och uppskattad Behov att diskutera koppling mellan ideologi och makt Svårt att vara indian i välfärdsapparaten Etisk vaksamhet krävs Kontinuerligt nätverksarbete

9 Huvudsaklig slutsats - Socialt arbete i polisens värld Två modeller Modellerna fungerar i olika sammanhang Tillfredsställelse med satsningen Behov att uppmärksamma vi – dom grupper och vilka gränser som sätts mellan vilka organisationer Kan skapa mer systematiserad ”social” kunskap Kan spela en roll i att aktivt koppla samman – går utöver remisspraxis Var bör det sociala arbetet bedrivas?

10 Material Närvaron och den etnografiska blicken Åttiotalet intervjuer samt en mängd samtal Tjugotalet styrgruppsmöten på olika nivåer Tiotalet temamöten samt åtta nätverksmöten Tre enkäter

11 Gäng - en sorts social grupp Mediebilden, amerikanska gäng och europeiska gatugäng En varaktig, gatuorienterad sammanslutning av ungdomar vars involvering i illegala handlingar är en del av deras gruppidentitet. En socialisationsprocess – såväl in som ut Gänget tränar upp kapacitet att begår brott. Kan ”hjälpa” till att neutralisera empati

12 Vad är Ung och Trygg – egentligen? Fokusering på ungdomsfrågor och brottsprevention Stöd till lokalt arbete Identifiering av brister Resursskapande Resursmobilisering och samordning Modellprövande

13 Fokusering på ungdomsfrågor och brottsprevention Kamp om ”organisatorisk uppmärksamhet”, dagordningsmakt Initiativ och stöd från kommunledning Organisering av ledningsfunktioner Men, en nivå ovanför organisering - vissa led saknas och ledningsfunktioner stora områden Utmaningen: Hur uppfattas som väsentlig och kompetent organisering för angelägna problem – klara prioritering över tid?

14 Mediernas ”draghjälp” för fokuseringen Samarbete ska fånga upp unga i Backa. GP Backa blundade för problemen – Polisen tänkte anmäla socialen – inget gjordes för ungdomarna. GP UNDERKÄNT! Tvångsvårdade ungdomar ger samhället bottenbetyg. GP ”Vård på hemmaplan är ett sätt för socialkontoren att spara pengar”. GP Ingen ungdomsvård light. GP, ledare

15 Stöd till lokalt arbete ”Mötet önskar att Ung och Tryggs kansli tar fram ett gemensamt förslag utifrån grupparbetena, förankrar det hos de närvarande och presenterar det i en gemensam pressrelease” Banbrytande hearing och uppföljning Balans för att finns optimalt avstånd mellan kansli och lokalt ansvariga Ung och Trygg som erbjudande – förtjäna mandat och strukturansvar Skapa samtalsforum Sammanflätningar av resurser, idéer och perspektiv, kulturkompetens

16 Exempel: Sammanflätningar i praktiken

17 Identifiering av brister Ungdomar som står utanför gymnasieskolan - riskgrupp Generellt överskott av behov och problem – underskott av resurser och goda lösningar Dubbelt uppdrag att kartlägga stadsdelarnas arbete I korseld mellan olika ansvarsområden och intressen. Förhandling av legitimitet:  Vems brister?  Vem ger uppdrag?  Vem tolkar resultat?  Vem ger förslag om åtgärder?

18 Resursskapande 70-talet poliser med ungdomsinriktning, samt 8 poliser till Backa Social nätverksarbete, socialsekreterare hos polisen Vingen Bygg, ICA-skolan Mfl

19 Resursmobilisering och samordning Förstärkt ordinarie samordning prövas genom SSP Extraordinär samordning: 1.Invanda rutiner otillräckliga 2.Många involverade 3.Kraftödande ”lära-känna” fas 4.Nya aktörer, skapa samarbetsrelationer i stunden. 5.Specialiserade ”divisioner”. Skilda verksamhetslogiker. Modelltänkande med samspel mellan lokal samordning/ansvar och specialresurser Effektiva samordningsgrupper på gång att utvecklas

20 Exempel: Extraordinär samordning i praktiken

21 Modellprövande ”Artificiella” försök misslyckanden från listor till tre ungdomar De fruktbara utvecklingen i de skarpa lägen, reella problem – tydligt vad som ska göras. (24 h modellen) Viktigt att utveckla kunskap från erfarenheter (Hjällboärendet) Integration i lokalt utvecklingsarbete, lokal kontroll och delägarskap, tydlighet och väsentligt mervärde

22 Uppfattningar om Ung och Trygg Webbenkät – 400 utskick. 70 % svarsfrekvens Samtliga som deltagit i Ung och Trygg sammanhang Stadsdelarna Bergsjön, Gunnared, Lärjedalen, Biskopsgården, Frölunda, Backa och Lundby Samt andra grupper med särskild betydelse för brottsförebyggande ungdomsarbete

23 Anknytning till Ung och Trygg

24 Om hela staden strategin De flesta positiva Jag tror att det betyder mycket att man får en helhetssyn och samsyn på frågor om ungdomar och framtid bland annat. Genom Ung o Trygg kan en dialog föras över hela kommunen och vi kan dela goda exempel, kunskap och så vidare. Brottsligheten har inga gränser därför är det viktigt att arbeta i hela Göteborg. Kritiska röster fanns Uppbackningen från polisen försvann när arbetssättet utvidgades till att omfatta hela staden. Vi klarar därför inte längre att leva upp till intentionerna i Ung och Trygg. Negativt för Lärjedalen där jag är verksam. Utvidgningen har minskat fokus på de mest utsatta stadsdelarna. Några kritiska till hela Ung och Trygg Ung och Trygg som organisation har inte gett oss något nytt. att skapa en övergripande organisation hux flux är inte bra - allt det som redan görs i sdf bryr man sig inte om - dessutom skapades massa parallella processer och grupper som skulle pyssla med samma saker som den egna organisationen gjorde i någon annan konstellation - däremot menar jag att vi arbetar med frågor som är Ung och Trygg frågor men vi arbetar INTE med dem.

25 Kännedom om Ung och Trygg

26 Inställning till Ung och Trygg

27 Ungdomsarbetets utmaningar Utanförskap Brist på vuxna förebilder, hopplöshet och känslan av utanförskap. Man har förlorat tron på att själv kunna påverka sin situation. Fattigdomen och trångboddhet samt utanförskap i form av brist på bl.a. integration. Kriminalitet och drogmissbruk. Utanförskap, identifiering och glorifiering av gettomentalitet, ser en omöjlighet till karriär och svenssonliv men stor möjlighet till kungar i förorten Gängbildnning, narkotikamissbruk, våldsbrott. Socialtjänsten i stadsdelarna har mycket hög toleransgräns. Budget måste hållas till den grad att placeringar och behandling ej kommer på fråga förrän det är för sent. Den allvarliga kriminaliteten som i flera fall har kopplingar till den organiserade kriminaliteten. Bristande samverkan och snäva ekonomiska ramar Att grupper av barn driver omkring utan omsorg Vi saknar fungerande nätverksarbete Möjligheten att agera är för dåliga. Svårt med kontakter/nyckelpersoner polis, soc, SDF. Tid att arbeta frågan saknas, det är oftast en bisyssla. Svårt att få gehör internt och få möjlighet att arbeta med frågorna, ibland upplever jag det som att bostadsbolaget med flera är med för man ska, men det händer inget. Budgeten styr.

28 Ung och Trygg - hur bred satsning? Äpplet JobCenter Idé på framtidsverkstad Ung och Trygg som möjliggörare av ambition inom förvaltningen Rimlig idé. Utanförskap – arbetslöshet – alternativa karriärer. Flera steg i praktiken. Försörjningsstödsmottagare – utanför arbetsmarknadssystemet – förebilder – specifika ungdomar i riskzon Vällovligt och uppskattat – men utanför Ung och Trygg? Behövs avgränsning om projektet ska bli begripligt

29 Unga som förebilder – idén och praktiken Each One Teach One Ungdom i riskzon blir förebilder för yngre Mycket som var engagerat och kompetent Men, lockande idé som är svår i praktiken. Förförande likt omvändelse/frälsning Identitetsförändring kräver tid, bildningsprocesser och dialoger Ledare behöver god inre och social stabilitet Lätt att skapa artificiella sammanhang, orimliga förväntningar och speciallösningar

30 Handlingskompetens för gängrelaterat ungdomsarbete

31 Det viktigaste är ändå… Ett kontinuerlig bedrivet och högkvalitativt ungdomsarbete. Skapar signalsystem, god grund för särskilda satsningar att bygga på.

32 Kunskap Öppenhet inför olika verklighetsbilder Undersök revirtänkande Skaffa och utgå från adekvat kunskap (från forskning och erfarenhet) Skaffa framåtsyftande, resursorienterad kunskap Tillvarata närvarande kunskap Polisiär kunskapsproduktion bör kompletteras med social (områdes, gruppbaserad kunskap) Komplettera Ung och Trygg princip om att utgå från individen.

33 Aktörer Organisera (fler) handlingsinriktade konstellationer Engagera i högre grad dem med särskilt ansvar för frågorna som skol- och socialchefer Koppla bättre samman med social resursförvaltning, Tryggare mänskligare Göteborg och …

34 Organisering Ta till vara engagemang, erfarenhet och nätverkskapital Gå från remisstänkande och reaktivt arbete till offensivt och kreativt sammankopplingsarbete Skapa återkommande punkter för analys, reflektion och sammanställning Kansliet som revisor, konsult eller facilitator?

35 Och samverkan är en föränderlig process över tid


Ladda ner ppt "Gängrelaterat ungdomsarbete Utvärdering av Ung och Trygg i Göteborg."

Liknande presentationer


Google-annonser