Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Risker och kriser Finansiell stabilitet Johanna Stenkula von Rosen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Risker och kriser Finansiell stabilitet Johanna Stenkula von Rosen."— Presentationens avskrift:

1 Risker och kriser Finansiell stabilitet Johanna Stenkula von Rosen

2 Riksbanken och finansiell stabilitet – översikt  Varför vi bryr oss om finansiell stabilitet - risker och kriser  Riksbankens roll  Analys av finansiell stabilitet  Möjligheter att påverka  Kristider – Riksbankens roll  Hur vi ser på stabiliteten i dagsläget

3 Varför vi bryr oss - finansiella sektorns uppgifter Kreditförsörjning – in- och utlåning Fördelning av risker Betalningstjänster – förmedla betalningar Ekonomiska beslut förutsätter ett säkert och effektivt betalningssätt Alla ekonomiska handlingar medför betalningar Viktigt att betalsystemen fungerar

4 Betalningsinstrument Direkta Kontanter Kontobaserade Betalkort Kreditkort Giro Överföringar Checkar => Banker är viktiga i betalningssystemet och det skapar stora spridningsrisker KöpareSäljare Vara/tjänst Betalning KöpareSäljare Vara/tjänst Bank ABank B

5 Grundläggande problem - Bankerna Banker är instabila Instabil likviditet Kortfristig inlåning & långfristig utlåning. Finansiella problem kan spridas! Minskat förtroende för en bank kan drabba andra banker – risk för ”bank run”. Lånar pengar av varandra – kreditrisk!

6 Statens reglering och övervakning av den finansiella sektorn G10 och BIS Normgivande rekommendationer EU Direktiv Riksdag Lagstiftning Riksbanken Övervakning Regering - Finansdepartementet Förordningar Utarbetande av förslag Finansinspektionen Tillsyn Föreskrifter

7 Finansiell stabilitet Någon måste ha den övergripande bilden av systemet – vilka risker finns det? Före bankkrisen på 90-talet hade ingen myndighet detta ansvar. Finansinspektionen ser till enskilda bankinstitut i första hand Riksbanken ser till helheten i första hand

8 Riksbankens roll ”Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende” (Riksbankslagen 1 kap. 2 §)

9 Vad menas med betalningsväsende? De företag som deltar eller organiserar Banker och andra intermediärer Riksbanken, VPC, OMX, BGC Infrastruktur System som möjliggör flöden mellan olika institut och marknadsplatser: Betalningssystemet Betalningsinstrument – kontanter eller kontobaserade betalningsmedel Regelverk Lagstiftning och regler

10 Varför har Riksbanken fått denna roll? Central roll i betalningssystemet

11 Betalningssystemet RIX RIKSBANKEN Statliga institutioner: Riksgäldskontoret Clearinghus: BGC (massbetalningar) VPC (värdepapper) OMX (derivat) CLS (valuta) BANK Lokala banker Banker

12 Varför har Riksbanken fått denna roll? Central roll i betalningssystemet Behov av övergripande tillsyn Lender of last resort – likviditetsstöd vid behov Penningpolitiken kräver ett välfungerande system för att fungera

13 Analys av finansiell stabilitet Betalningssystemet Bankkoncernerna Bankernas låntagare Makroekonomisk utveckling

14 Faktorer som kan påverka bankerna och deras låntagare Konjunkturen: BNP, sysselsättning etc. Finansiella marknader: priser, volatilitet etc. Sverige vs omvärlden Marknader är sammankopplade Bankernas verksamhet: främst norden och Baltikum

15 Analys av finansiell stabilitet Makroekonomisk utveckling Bankernas låntagare

16 Tre intresseområden:  Icke-finansiella företag  Fastighetsförvaltnings- företag  Hushållssektorn  Utvalda mot bakgrund av exponering hos de fyra stora bankkoncernerna

17 Hushållens skulder och räntebetalningar i förhållande till disponibel inkomst Procent Diagram 2:4 Källor: SCB och Riksbanken.

18 Antal företagskonkurser fördelat efter företagsstorlek Diagram 2:14 Källa: SCB.

19 Reala priser för kontorslokaler i citylägen Index 1981 = 100 Källor: NewSec AB och Riksbanken.

20 Analys av finansiell stabilitet Makroekonomisk utveckling Bankernas låntagare Bankkoncernerna

21 Stabilitet i banksystemet Resultatutveckling Intäkter Kostnader Strategiska risker Disintermediering Konsolidering Internationell expansion

22 Analys av finansiell stabilitet Makroekonomisk utveckling Bankernas låntagare Bankkoncernerna Banksystemet

23 Betalningssystemet - finansiell infrastruktur De system och regelverk som behövs för att kunna göra betalningar System för stora betalningar – RIX Massbetalningssystem – BGC System för värdepappershantering – VPC och OMX Finansiella marknadsplatser Betalningsinstrument

24 Möjligheter att påverka Ingen spak att dra i... Internationellt arbete Samarbete med andra myndigheter Finansinspektionen och Finansdepartementet Kommunikation Rapporten Finansiell Stabilitet Dialog med bankerna Krishantering

25 Förberedd krisorganisation Krisövningar - nationella/internationella Löpande analys, t.ex. av likviditetsbehov Möjlighet att lämna nödkredit

26 Riksbankens roll i kris Ger ut pengar och har valutareserv Kan ge obegränsad likviditet – normal eller nödkrediter Lån mot säkerheter Straffränta Likviditetsbehov, systemviktig, solvent Riksbanken tar minimal förlustrisk

27 Varför stötta en bank? Betalningssystemet måste fungera Insättningar och lån måste fungera Risk för spridning – ”banksmitta” Inbyggd instabilitet i banker Kostnader kan bli stora Men alla banker ska inte stöttas… Insolventa banker stöttas inte

28 Vad gör vi under krisen? Följer svenska banker dagligen Följer marknader (likviditet i synnerhet) Följer utländska utvecklingen Täta kontakter med FI och utländska motparter Diskussioner i utländska kommittéer Krislösningar Tänker igenom framtida regler och tillsyn

29 Vad gör vi under krisen -2? Underlättar likviditet (volymer, villkor) Nödkrediter till Carnegie och Kaupting Sverige Nya säkerheter – för lån i Riksbanken Samarbetsavtal (Island) Swapavtal med Fed (10 bn USD) Informationsutbyte med Baltikum

30 Dagens kris och 90-tals krisen Optimistisk utlåning i USA Stora förändringar på finansiella marknaderna Optimistisk utlåning i Sve. Stora förändringar på finansiella marknaderna Bakgrund Konjunkturavmattning i USA Större kreditförluster än väntat – skapar osäkerhet, i USA Konjunkturavmattning Osäkerhet kring finansbolag och konkurser Utlösande faktorer Spridning – fördjupning Misstro mellan bankerna – var är Svarte-Petter - likviditetsproblem Banker stöttar investeringsbolag Banker stöttade finansbolagen Stora kreditförluster – för låg kapitaltäckningsnivå Skillnaderna ändå större än likheterna Många marknader och institut Marknader har slutat att fungera Svenska banker står sig väl Svenska banker mer påverkade Marknader fungerade Det svenska förtroendet var lågt

31 Hur ser stabilitetsläget ut idag? Bedömningen i den senaste rapporten: Problemen på de globala finansiella marknaderna har fortsatt och förvärrats – svenska marknaden har påverkats påtagligt Företagssektorn Upplåningen har fortsatt öka men tecken på dämpning finns Finansieringsmöjligheter på värdepappersmarknaden har försämrats Ökande antal konkurser förväntas Hushållssektorn Förväntas ha fortsatt god ekonomisk situation Upplåningen har ökat men tecken tyder på dämpning Högre räntor innebär större betalningsbörda Trots dagens läge bedöms de svenska bankerna ha en fortsatt god motståndskraft för dagens läge och utvecklingen framöver Myndigheternas agerande är en förutsättning för att den finansiella stabiliteten ska vara tillfredsställande i dagens läge

32 EXTRA

33 Hur mår de svenska bankerna? Nästan inga ”giftiga tillgångar” Hög lönsamhet Hög kapitaltäckning Men: Låg tillgång på likviditet Stora fundingbehov Visst misstroende pga baltiska exponeringar Stess test: klarar långtgående påfrestningar

34 Vad anser vi om krisen? Kreditförlusterna inte största problemet Förtroendeförlust största problemet – svag vilja att låna till andra banker Vem sitter med Svarte Petter? Paketering av lån Omöjligt värdera när marknaden inte fungerar Dessutom lågkonjunkturen…


Ladda ner ppt "Risker och kriser Finansiell stabilitet Johanna Stenkula von Rosen."

Liknande presentationer


Google-annonser