Arbetsgruppernas första möten

En presentation över ämnet: "Arbetsgruppernas första möten"— Presentationens avskrift:

1 Arbetsgruppernas första möten
Uppstartsträff för arbetsgrupper för utveckling av målbilder för god miljöhänsyn Stockholm Målbilderna i ett större sammanhang Monika Stridsman, Generaldirektör Skogsstyrelsen Sten Frohm, Skogsdirektör LRF Målbilderna i praktisk användning Hur Norra Skogsägarna tagit målbilderna ut i skogen Jonas Eriksson, Norra Skogsägarna Arbetsgruppernas uppdrag och förutsättningar Samverkansgruppen för målbildsförvaltningen Oskar Forsberg, Skogsstyrelsen Mats Blomberg, Södra Lunch Arbetsgruppernas första möten Naturvård, Lokal Bellman Mark och vatten, Lokal Carl Michael Kulturmiljöer, Lokal Ulla Friluftsliv och rekreation, Lokal Fredman 15.30 avslut och fika

2 Arbetsgruppernas uppdrag och förutsättningar
Stockholm Samverkansgruppen för förvaltning av målbilder för god miljöhänsyn Oskar Forsberg, Skogsstyrelsen Mats Blomberg, Södra

3 Målbilder för god miljöhänsyn
Syfte Skapa samsyn om vilken miljöhänsyn som behövs och skogssektorn förväntas genomföra för att bidra till att nå det skogspolitiska miljömålet och näraliggande nationella politiska mål Målbilderna ska leda till ökad samsyn och vara en uttolkning av sektorsansvaret. Målbilderna ska spegla en uttolkning av vad som i genomsnitt kan förväntas av skogsbruket, jämför citatet nedan från prop 2007/08:108. I propositionen En skogspolitik i takt med tiden (prop. 2007/08:108) skriver regeringen att ”Skogsvårdslagsstiftningen utgör den miniminivå som skogsägaren har att uppfylla i sitt skogsbrukande. För att uppfylla de skogspolitiska målen förutsätts dock att skogsägaren, i genomsnitt, har ambitioner på en högre nivå än vad som uppnås genom att enbart följa skogsvårdslagens krav. … De två nivåer som beskrivs ovan benämns av Skogsstyrelsen lagnivån respektive rådgivningsnivån. Rådgivningsnivån kan sägas vara myndighetens uttolkning av de skogspolitiska målen och är vad som i genomsnitt kan förväntas av skogsbruket för att skogspolitikens övergripande mål ska anses vara uppnådda.” Målbildsarbetet är ett sätt att hålla dialogen om miljöhänsynens bidrag till måluppfyllelsen av de skogs- och miljöpolitiska målen levande. Målbilderna bör därför vara levande dokument som ständigt utvecklas och förbättras.

4 Målbilder för god miljöhänsyn
Miljöhänsyn vid skogliga åtgärder I första hand fokus på traditionellt trakthyggesbruk i den brukade delen av skogslandskapet Spegla lämplig hänsyn utifrån sektorsansvaret och varierande förutsättningar Vara tydliga och lättanvända vid praktiskt skogsbruk Leda till bättre och effektivare miljöhänsyn Målbilden är beskrivningen av själva hänsynstagandet

5 Förvaltandet av målbilderna
Görs i skogen och ute i skogssektorns alla organisationer Fortsatt utveckling av målbilderna och hur de kommuniceras leds av målbildsförvaltningens samverkansgrupp Kartlägga utvecklingsbehov Årlig arbetsplan Skogssektorns första gemensamma målbilder för god miljöhänsyn togs fram inom projektet Dialog om miljöhänsyn och presenterades hösten 2013 (Skogsstyrelsens rapport ). Samverkansgruppens syfte Hålla dialogen om miljöhänsynens bidrag till måluppfyllelsen av de skogs- och miljöpolitiska målen levande Utveckla och ständigt förbättra målbilderna Underlätta implementeringen av målbilderna - inte koordinera implementeringen

6 Samverkansgruppen för förvaltning av målbilder för god miljöhänsyn
Utveckla formen för målbilderna och hur de kommuniceras Förvaltningsstrategi Användarhandledning Anordna nationella sammankomster Samordna och stödja arbetsgrupperna Oskar. Forsberg, Skogsstyrelsen (ordf.) Ola Kårén, SCA Skog Börje Pettersson, Bergvik Johanna Fintling, LRF Mats Blomberg, Södra Leif Green, Riksantikvarieämbetet Per Olsson, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket Arbetsgruppsledarna Malin Andersson, naturvård Elisabet Andersson, mark och vatten Göran Lund, kulturmiljö Sofia Blomquist, friluftsliv och rekreation Strategi för hur målbilderna ska förvaltas för att bäst säkerställa deras avsedda funktion Hur samsyn och kalibrerade uttolkningar ska underhållas Hur utvecklingsbehov ska fångas upp Samverkansgruppen ansvarar för samordning av arbetsgrupperna och kommer att arbeta med övergripande frågor som inte specifikt hanteras av någon av arbetsgrupperna. Arbetsgrupperna ska lyfta övergripande frågor som man identifierat till samverkansgruppen. Skogsstyrelsen utser ledamöter efter förslag från berörda organisationer Ideell naturvård har tackat nej till att vara med

7 Transparent arbetsprocess
Årlig arbetsplan Arbetsgrupper utses Transparent arbetsprocess Publicering Implementering Hur en målbild tas fram Samsyn! Samverkansgruppen föreslår i sin årliga arbetsplan att en ny/reviderad målbild ska arbetas fram och hur det ska gå till (t.ex. i arbetsgrupper). Arbetsplanen förankras i Skogsstyrelsens nationella sektorsråd och fastställs av Skogsstyrelsens generaldirektör. Om målbilden ska arbetas fram av en arbetsgrupp utses denna av Skogsstyrelsen och samverkansgruppen i samförstånd. Samverkansgruppen ger stöd och styrning till arbetsgruppen under hela framtagningsprocessen. Målbildsutvecklingsarbetet görs transparant genom öppna minnesanteckningar, öppna seminarier och genom att målbilden skickas på remiss. Målet är att nå samsyn om målbilden. Det ska inte vara en förhandling. Skogssektorns aktörer beslutar själva om och hur de ska implementera den nya målbilden.

8 Tidplan målbildsutveckling
2015 26 mars Uppstartsträff September Öppet målbildsseminarium November Första omgången nya/reviderade målbilder på remiss December Färdigställande av nya/reviderade målbilder 2016 Arbetet fortsätter med utveckling av de mer krävande målbilderna

9 Arbetsgruppernas uppdrag
Se över alla målbilder avseende felaktigheter och detaljförändringar Göra de större revideringar och kompletteringar som pekas ut i arbetsplanen Fånga in utvecklingsbehov Alla grupper: Ta fram förslag på nya och reviderade målbilder enligt målbildsförvaltningens arbetsplan Publicering som faktablad

10 Naturvård Målbilden för Kantzon mot våtmark ses över
Målbilden för Träd och buskar med naturvärden utvecklas Stormfällningsproblematik i hänsynskrävande biotoper Ta fram förslag på hur behov av regionalisering och storleksgränser skulle kunna hanteras. Ny målbild för äldre sandtallskogar med påtagligt inslag av mycket gamla träd Arbetsgruppen för naturvård Malin Andersson (gruppledare) Martin Schmalholz, Stora Enso Thomas Husing, Skogsstyrelsen Anna Cabrajic, SCA Jan Bengtsson, Skogsstyrelsen Hanna Staland, Bergvik Gustaf Aulén, Södra Stina Moberg, Holmen Gunnar Lindén, LRF Morgan Johansson, Ornitologiska föreningen Tony Axelsson, Vida skog Lena Gustafsson, SLU Stefan Bleckert, Sveaskog Line Djupström, Skogforsk Kantzon mot våtmark Målbilden för kantzon mot våtmark har visat sig vara svår att tillämpa i praktiken och ses därför över för att försöka göra den användarvänligare.. Träd och buskar inklusive död ved Målbilden för hänsyn till träd och buskar med naturvärden hanns inte göras lika grundligt under dialogprojektet och utvecklas nu vidare bland annat med avseende på olika trädslag och död ved. Stormfällningsproblematik i hänsynskrävande biotoper Målbilderna för hänsynskrävande biotoper kompletteras med beskrivningar av hur man bör hantera risken för stormfällning och när stormfällning skett (jämför skrivningar som finns i målbilderna för kantzoner mot vattendrag). Behov av regionalisering och storleksgränser Behoven och möjligheterna till att göra anpassningar av målbilderna för olika delar av landet och för att hantera både mycket små och stora hänsynskrävande biotoper kartläggs. Förslag på hur dessa frågor skulle kunna hanteras tas fram och prövas vid framtagandet av målbilden för sandtallskogar. Sandtallskogar Ny målbild tas fram för äldre sandtallskogar med påtagligt inslag av mycket gamla träd. Sandtallskogar är en ny hänsynskrävande biotop i 30§ SvL och är den enda där ingående hänsynskrävande biotopen som saknar målbild.

11 Mark och vatten Nya målbilder för skyddsdikning och dikesrensning
Körskadepolicyn revideras och tas in som målbild Arbetsgruppen för mark och vatten Elisabet Andersson (gruppledare) Mariana Jussila, Skogsstyrelsen Anja Lomander, Skogsstyrelsen Jonas Eriksson, Norra Skogsägarna Mats Blomberg, Södra Tony Axelsson, Vida skog Börje Pettersson, Bergvik Per Simonsson, SCA Markus Lundgren, Sportfiskarna Elin Sunesdotter, SMF Skogsentreprenörerna Eva Ring, Skogforsk Jakob Bergengren, Lst Jönköping Per Olsson, HaV Dikningsåtgärder Nya målbilder tas fram för god hänsyn vid skyddsdikning och dikesrensning. Detta är vanligt förekommande skogsbruksåtgärder med stor påverkan på skogens vatten. Målbilder för detta är brett efterfrågat. Körskador Den branschgemensamma miljöpolicyn om körskador på skogsmark är på väg att revideras. Körskadepolicyn var en förebild vid framtagandet av målbilderna och skulle i samband med revideringen kunna integreras tydligare som en målbild för hänsyn till mark och vatten. Samverkansgruppen ser det som positivt om så skulle bli fallet. +Kommer att kräva samverkan mellan arbetsgrupperna då körskador berör alla grupper

12 Kulturmiljö Yttäckande kulturmiljöer Kulturstubbar …
Arbetsgruppen för kulturmiljöer Göran Lundh (gruppledare) Mattias Persson, Skogsstyrelsen Karin Johansson, Skogsstyrelsen Jonas Eriksson, Norra Skogsägarna Tomas Rahm, Södra Anna Kolmert Boström, Stora Enso Linda Eriksson, Skogsindustrierna Mats Nilsson, Holmen Marlene Lindén, Sveaskog Tomas Kuhmunen, Sametinget Elin Sunesdotter, SMF Skogsentreprenörerna Leif Gren, Riksantikvarieämbetet Magnus Reuterdahl, Länsstyrelsen Östergötland Yttäckande kulturmiljöer Målbilderna för kulturmiljöer ses över och kompletteras med avseende på områden med yttäckande lämningar. Beredskap att ta hand om frågor som kan komma Det finns flera olika projekt att samverka med. Att förbättra hänsynen till kulturmiljöer är mycket högt prioriterat.

13 Friluftsliv och rekreation
Befintliga målbilder ses över Ta fram förslag på hur förutsättningarna för måluppfyllelse kan förbättras, avgränsningar Ny målbild för samråd och dialog Arbetsgruppen friluftsliv och rekreation Göran Andersson, Friluftsfrämjandet Sofia Blomquist (gruppledare) Eje Andersson, Orienteringsförbundet Oskar Forsberg, Skogsstyrelsen Kurt Svedros, Riksförbundet Hälsofrämjandet Karin Ask, Skogsstyrelsen Ulrika Karlsson, Naturvårdsverket Åsa Öhman, Mellanskog Per Hallerstig, Lst Jönköping Mats Blomberg, Södra Liselott Eriksson, Nacka kommun Karin Fällman, Sveaskog Miljökommunikatör (önskas) Magnus Andersson, SCA Caroline Rotpfeffer, Billerudkorsnäs Lotta Möller, Skogssällskapet Hänsyn till friluftsliv och rekreation Det är en allmän uppfattning att målbilderna för god hänsyn till friluftsliv och rekreation behöver utvecklas vidare. Samsyn råder inte på samma sätt kring dessa målbilder som kring de andra målbilderna. Den osäkerhet som finns kring målbilderna för friluftsliv och rekreation handlar till stor del om hur målbilderna ska nås. Oklarheter finns om rollfördelning, samverkan och styrmedel men också om hur hänsynen ser ut idag och hur den kan kombineras med ett ekonomiskt bärkraftigt skogsbruk. Arbetsgruppen för friluftsliv och rekreation ges därför ett bredare uppdrag som utöver att se över hur målbilderna kan utvecklas även inkluderar att ta fram förslag på hur förutsättningarna för måluppfyllelse kan förbättras. Samråd och dialog Målbild för information och dialog om skogsbruk i områden som är viktiga för friluftsliv och rekreation tas fram. Dialog och information är viktiga verktyg för att få acceptans för skogsbruksåtgärder och för att funktionellt kunna utforma hänsyn. Begreppet ”samråd” kan användas i många olika sammanhang och med olika betydelser. Ett önskemål är därför att styra upp begreppsanvändningen.

14 Gemensamt ägande är nyckeln till framgång för målbilderna
Arbetsgrupperna kan bidra genom öppenhet och transparens Öppna minnesanteckningar Öppet seminarium i september Nya målbildsförslag på remiss Aktivt sprida kännedom om målbilderna och målbildsarbetet Målbilderna är framtagna i bred samverkan och vänder sig till hela skogssektorn. Ju fler som använder målbilderna för att forma sin egen målbild desto framgångsrikare blir målbilderna. Hur känslan av gemensamt ägande kan underbyggas är något samverkansgruppen funderar mycket på. En viktig pusselbit är att bedriva målbildsarbetet öppet och transparent så att utomstående ges möjlighet att följa och påverka det. Deltagare i arbetsgrupperna uppmanas bidra till öppenheten t.ex. genom att vid förfrågningar om att medverka i olika forum delta och berätta om processen och svara på frågor. Det går också bra att hänvisa till arbetsgruppsledarna och målbildsförvaltningens samverkansgrupp.

15 Öppenhet och tillit nycklar till framgång för arbetsgrupperna
Öppenhet om det man själv tänker och för andras perspektiv Tillit till att övriga deltagare lyssnar och inte missbrukar det man säger utanför gruppen Sociala medier Uppmuntras för att sprida kännedom om målbildsarbetet Inget bra val för interna diskussioner Samtidigt som vi vill eftersträva öppenhet och transparens vill vi åstadkomma ett konstruktivt diskussionsklimat i arbetsgrupperna. För ett konstruktivt arbetsklimat är det viktigt att medlemmar i arbetsgrupperna är bekväma med att uttrycka sin åsikt. Det kan därför vara direkt olämpligt att utanför processen diskutera vad olika parter uttryckt i olika frågor, det är alltså önskvärt att vi undviker det. För att inte hämma diskussionsklimatet bör minnesanteckningarna beskriva hur diskussionen förts i allmänhet, utan att peka ut enskilda individer, och beskriva vilka slutsatser gruppen kommit till. Erfarenhet från sist: Tillit och förståelse tar tid

16 Förväntningar på dig Aktivt och konstruktivt hjälpa till att driva målbildsarbetet framåt Bidra med din kompetens och erfarenhet Stå för dina egna kostnader I din egen organisation diskutera målbildsarbetet och sprida kännedom om målbilderna Vara en ambassadör för målbilderna Gruppmedlemmarnas uppgift i grupperna är primärt att genom sin egen kompetens bidra till att arbetsgruppen kommer fram till färdiga förslag. Därefter förväntas medlemmarna bidra till att förslagen diskuteras och förankras inom de organisationer/intressegrupperingar som gruppmedlemmarna representerar. Det skall dock poängteras att ingen intressent har genom att delta i processen förbundit sig att ta ställning till slutresultaten eller ännu mindre ställa sig bakom slutresultaten. Under målbildsarbetet kommer Skogsstyrelsen normalt att stå för de gemensamma kostnader som uppstår för lokaler och mat i samband med arbetsgruppsmöten, exkursioner och seminarier. Deltagarna förväntas själva bekosta logi under och resor till och från arbetsgruppsmöten, exkursioner eller seminarier samt egen arbetstid. Under planeringen av arbetsgruppsmöten, exkursioner och seminarier bör en strävan vara att hålla nere kostnaden för alla inblandade parter. Deltagande organisationer förbinder sig inte på något sätt att ställa sig bakom målbilderna eller ens att ta ställning till dem

17 Arbetsgruppernas första möten
Eftermiddagen Lunch Arbetsgruppernas första möten Naturvård, Lokal Bellman Mark och vatten, Lokal Carl Michael Kulturmiljöer, Lokal Ulla Friluftsliv och rekreation, Lokal Fredman 15.30 avslut och fika

18 Arbetsgrupper Samverkansgruppen för förvaltning av målbilder för god miljöhänsyn Oskar Forsberg, Skogsstyrelsen (ordf.) Ola Kårén, SCA Skog Börje Pettersson, Bergvik Johanna Fintling, LRF Mats Blomberg, Södra Leif Green, Riksantikvarieämbetet Per Olsson, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket Naturvård Malin Andersson (gruppledare), Skogsstyrelsen Thomas Husing, Skogsstyrelsen Jan Bengtsson, Skogsstyrelsen Gustaf Aulén, Södra Gunnar Lindén, LRF Tony Axelsson, Vida skog Stefan Bleckert, Sveaskog Martin Schmalholz, Stora Enso Anna Cabrajic, SCA Hanna Staland, Bergvik Stina Moberg, Holmen Ove Nystrand, Karlstad stift Morgan Johansson, Ornitologiska föreningen Lena Gustafsson, SLU Line Djupström, Skogforsk Mark och vatten Elisabet Andersson (gruppledare), Skogsstyrelsen Mariana Jussila, Skogsstyrelsen Anja Lomander, Skogsstyrelsen Jonas Eriksson, Norra Skogsägarna Mats Blomberg, Södra Börje Pettersson, Bergvik Per Simonsson, SCA Markus Lundgren, Sportfiskarna Elin Sunesdotter, SMF Skogsentreprenörerna Eva Ring, Skogforsk Jakob Bergengren, Lst Jönköping Per Olsson, HaV Kulturmiljöer Göran Lundh (gruppledare), Skogsstyrelsen Mattias Persson, Skogsstyrelsen Karin Johansson, Skogsstyrelsen Tomas Rahm, Södra Anna Kolmert Boström, Stora Enso Linda Eriksson, Skogsindustrierna Mats Nilsson, Holmen Marlene Lindén, Sveaskog Tomas Kuhmunen, Sametinget Leif Gren, Riksantikvarieämbetet Magnus Reuterdahl, Länsstyrelsen Östergötland Friluftsliv och rekreation Sofia Blomquist (gruppledare), Skogsstyrelsen Oskar Forsberg, Skogsstyrelsen Karin Ask, Skogsstyrelsen Åsa Öhman, Mellanskog Karin Fällman, Sveaskog Magnus Andersson, SCA Caroline Rotpfeffer, Billerudkorsnäs Lotta Möller, Skogssällskapet Göran Andersson, Friluftsfrämjandet Eje Andersson, Orienteringsförbundet Kurt Svedros, Riksförbundet Hälsofrämjandet Ulrika Karlsson, Naturvårdsverket Per Hallerstig, Lst Jönköping Liselott Eriksson, Nacka kommun Målbilderna för god miljöhänsyn: