Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Barn och ungas hälsa Carin Oldin Barnhälsovårdsöverläkare mars 2012.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Barn och ungas hälsa Carin Oldin Barnhälsovårdsöverläkare mars 2012."— Presentationens avskrift:

1 Barn och ungas hälsa Carin Oldin Barnhälsovårdsöverläkare mars 2012

2 Barn i Sverige - 1/5 av befolkningen Grundläggande hälsa och välfärd Barns levnadsvanor - jämlikt? –Barn i relativ fattigdom – ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa Barnets rättigheter i familjen? –BO föräldrastödsmaterial Barn och ungdomar från andra länder

3 Hur mår barnen i Sverige? Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige- nationell kartläggning 2011 Polisanmälning misstanke om barnmisshandel ökat Barn skadats kroppsligt av misshandel inte ökat Barn med kronisk sjd och funktionshinder –slagna dubbelt så ofta Ökad benägenhet att anmäla från förskola, skola –vanvård och försummelse 9 av 10 tycker inte att det är rätt att slå sina barn

4 Hur mår de unga? Folkhälsoenkät Ung grundskoleelever år 9 Hälsa –Stress, irritation en gång/vecka 40-60% –Självskattad hälsa – flickor skattar sig lägre Skola –1 av 10 elever känner sig inte trygga i skolan –Lunch i skolmatsal 61-66% Alkohol och tobak –Berusningsdruckit någon gång % –Erbjudna köpa narkotika 12-16%

5 Kvinnohälsovård, Barnhälsovård och Skolhälsovård Förebyggande hälsa i ett nötskal!

6 Barnhälsovårdens mål Främja barnens hälsa, trygghet och utveckling Genom att: –Stödja föräldrar –Upptäcka och förebygga fysiska och psykisk ohälsa hos barn –Upptäcka och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle

7 Svensk barnhälsovård Hälsovinster/ Utmaningar Barnadödlighet mycket låg Barnolycksfall minskat Dödlighet i hemmet av botbara sjukdomar har minskat Vaccinationstäckning >95% Långvariga sjukdomar/handikapp identifieras tidigt Svårt att klara behovsinriktade insatser Brister i föräldrastöd Avsaknad av effektiv samverkan

8 MVCBVC Kommun Familjecentral Landsting Kommun + Spec. MVC FörlossningBBBB-hemvård Neonatalavd. SocialtjänstFörskola Distriktsläkare Barndistriktsläkare Skolhälsovården Skola BarnklinikenBUPBarnhabBarntandvård

9 Amning Enbart ammade barn födda 1964–2009.

10 Andel ammade barn vid fyra månaders ålder per län, barn födda 2009

11 Föräldrastöd Barnhälsovård –Slutna grupper från MVC-BVC –Föräldrar vill ha mötesplats Föräldrastöd i Sverige idag - vad, när och hur? 2008, ny utvärdering pågår –Grupper längre upp i åldrarna –Familjecentraler bra modell –Generellt föräldrastöd- stärka föräldraskap, utgå från det friska –Riktade grupper vid problematik

12 Psykisk ohälsa Tvärprofessionella samverkansteam för blivande och nyblivna föräldrar med psykisk skörhet/sjukdom. Basnivå - Familjecentralssamverkan Övergripande samverkansteam

13 Levnadsvanor Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Ohälsosamma matvanor Otillräcklig fysisk aktivitet Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen 2011

14 Unga - Elevhälsa Psykisk ohälsa - samverkan viktig Hälsofrämjande arbete Vaccinationer Enklare sjukvårdsinsatser Riktade kontroller - syn, hörsel Ny skollag 2010:800, 1 juli 2011

15 Barn och ungdomar från andra länder Landstingen har avgiftsfri hälso- och sjukvård för barn. Barntandvård är också avgiftsfri för barn. Alla flyktingbarn har rätt till kostnadsfri hälsoundersökning. Syfte: 1. Bedöma om allvarlig ohälsa 2. Hindra spridning av allmänfarliga sjukdomar 3. Information till familjen.

16 Barnkonventionen Artikel 24 Varje barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård. Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras Artikel 3 Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Artikel 6 Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikel 12 Barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. Kalmar

17 Barn och ungas hälsa - Kommande utmaningar Jämlik vård? Föräldrastöd Psykisk ohälsa Levnadsvanor Prioritera prevention? –KHV-BHV-SHV Barnets rätt - barnets röst?

18 De nya överlevarna 12 mars 2012 Margaretha Stenmarker, överläkare

19 Neonatologi (Nyföddhetsvård) I Europa 10 milj. överlevare (< v.36) I Sverige överlever ca 200 barn/år (< v.27) 1960-talet – dödfödda 1970-talets början - 95 % dödlighet 2000-talets början – 95 % överlevnad

20

21 Neonatologi Hur kan vi förklara denna framgång ? Avancerad övervakning Läkemedelsbehandling Assisterad andning Centraliserad vård Teamets inställning

22 Neonatologi Komplikationer och sjukdomsrisk ? Syn – Hörsel – Lungor - Neurologiskt Hjärtkärlsjuklighet - högt blodtryck,infarkt ? Metabolt syndrom? Undernäring – åldrandeprocessen? Intellektuellt : - 50 % normalutvecklade - 25 % lätt-måttlig skada - 25 % svår skada

23 Neonatologi Sammanfattning Antalet överlevande barn har ökat Andelen komplikationer har inte minskat Andelen barn med funktionshinder har inte ökat

24 Medfödda Missbildningar Hjärtmissbildningar Missbildningar i mag-tarmkanalen Metabola sjukdomar

25 Hjärtmissbildningar Antal: barn/år i Sverige Unga vuxna – Komplicerade 20 %, t.ex. enkammarhjärta Komplikationer: hjärtsvikt, rytmrubbningar Majoriteten mår bra!

26 Magtarmkanalen Outvecklade organ Matstrupen: 30 barn/år Vuxna god livskvalitet Komplikationer: Sväljfunktion (80 %) Ändtarmen: 30 barn/år Vuxna > 1000livskvalitet(?) Komplikationer: Inkontinens (10-85%)

27 Metabola sjukdomar Ämnesomsättningsrubbningar Rubbningar i omsättning av små molekyler (aminosyror, fettsyror, kolhydrater) Rubbningar i omsättning av stora molekyler (t.ex. gallsyror, kolesterol) Defekter i kroppens energibildande organ

28 Metabola sjukdomar Ämnesomsättningsstörningar Sammanfattning Screening vid 2 dygns ålder Stor och heterogen grupp vuxna (!) Diagnostiska möjligheter har ökat Individuellt anpassad terapi/specialkost Specialteam på universitetssjukhusen

29 Transplantationer Njure Lever Allogen stamcellstransplantation

30 Transplantationer Barn Sveriges första transplantationer -Njure 1964 (>200 barn) -Benmärg 1975 (barn1980) (> 900 barn) -Lever 1984 (> 100 barn)

31 Transplantationer Barn Komplikationer – generella aspekter Infektioner/Nutrition Nedsatt njurfunktion Hormonella rubbningar Grå starr - synnedsättning Livskvalitet/Fysisk funktion Lymfomutveckling

32 Barnonkologi En medicinsk revolution Det hopplösa blev möjligt

33 Barnonkologins utveckling ”Finns det bot ?” →1970-talet ”Bot till varje pris” →1990-talet ”Bot till minsta möjliga pris” → 2000-talet

34

35 Barnonkologi Antal: nya fall/år 80 % överlever - vuxna < 35 år 30 års uppföljning (CCSS) - 75 % sen biverkan (40% svår) - 3 gånger ökad risk för tidig död

36 Barnonkologi Komplikationer Hjärta – Kärl - Lungor – Njurar Hormonreglering– hypofysfunktion Ögon –Öron Muskeloskeletala besvär – osteoporos Neurokognitivt – koncentration, minne Sekundär cancer Förkortad livslängd

37 Etiskt perspektiv Gör vi för mycket? Livets slut i livets början? barn – föräldrar- sjukvård - samhälle Medicinsk frågeställning –Vad kan vi göra? Etisk frågeställning –Vad bör vi göra av allt vi kan göra?

38 Barnmedicinskt etiskt råd i Sydöst Bildades 2008 på uppdrag av RMPG barn Samtliga landsting representerade Driver aktivt frågor t.ex. barnrätt,läkemedel Stöd till professionen i enskilda ärenden Utbildningssatsningar

39 Barn idag – Vuxen i morgon Fler barn överlever Överlevnaden har ett pris Vuxensjukvården berörs Gränsöverskridande samarbete!

40 Barn- och ungdomsmedicinsk vård Presentation för regionsjukvårdsnämnden Göran Oldaeus, överläkare

41 Våra kunder: Patient/anhörig

42 Våra kunder: Studerande

43 Sammanhållen barnsjukvård

44 Våra profilområden Akuta infektionssjukdomar Akutprocessen Allergi Barnkirurgi Diabetes Endokrinologi Gastroenterologi Hematologi och immunbristsjukdom Kardiologi Kroniska lungsjukdomar Nefrologi Neonatologi Neurologi Onkologi Reumatologi

45 vårdformer Sluten vård Öppen vård Dagsjukvård hemsjukvård

46 Processteam - funktion Patientgruppens vårdbehov och önskemål Processbeskrivning i klinikens Guide Mål – resultat utvärdering – förbättringar Vårdriktlinjer Metodutveckling Spjutspetskompetens Sprider kunskap – baskunskap hos medarbetarna Samverkar – skapar nätverk Handläggning och förbättring av medicinsk vård och omvårdnad.

47 Common values Knowledge Agreement on measures/The Value compass/”Tools” Department of Pediatrics in Jönköping Pediatric reception at a Primary care unit Asthma team in a municipality Microsystems on three levels in our system Information chain Needs Processe s Outcome s Satis- faction Costs Functional health status Clinical status Satis- faction Costs Functional health status Clinical status

48 Barnkonventionen Barn är man upp till 18 år Barnperspektiv i alla beslut Alla barns lika värde, artikel 2 Barnets bästa, artikel 3 Barn och unga ska tillåtas utvecklas i sin egen takt och från egna förutsättningar, artikel 6 Barn och unga ska ges möjlighet att uttrycka sina synpunkter i frågor som berör dem, artikel 12

49 Vår region barn 5 barnkliniker (Linköping, Norrköping, Kalmar, Västervik, Jönköping) Öppenvårdsmottagning: F-län 6, H län 1, E-län 1 Neonatal intensivvård Linköping, Jönköping SAKNAR BARNKIRURGISK KLINIK

50 Aktivitetsdata

51

52 Resursdata

53 Produktivitetsdata

54 Klinikdata

55 PNQ-data

56

57 Läkemedelsdata och HbA1c

58 AUP exkl moms barn 3-17 år, år 2010 riket R03BA – glukokortikoider: kronor.

59 Framtida färdriktningar Fortsatt satsning på primärprevention via BHV/skolhälsovård i en sammanhållen barnhälsovård Satsning på barnspecialister i öppenvård Ge tillräckliga resurser för sluten vård Utveckla hemsjukvård för barn involvera barn/anhörig i beslut Tillsammans med vuxenmedicin utveckla vård och överlämning i adolescensen Fortsätta det goda regionala samarbetet

60 Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Länssjukhuset Ryhov


Ladda ner ppt "Barn och ungas hälsa Carin Oldin Barnhälsovårdsöverläkare mars 2012."

Liknande presentationer


Google-annonser