Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Karin Lundén, 2014 Anknytning och omsorgssvikt. Karin Lundén, FD

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Karin Lundén, 2014 Anknytning och omsorgssvikt. Karin Lundén, FD"— Presentationens avskrift:

1 Karin Lundén, 2014 Anknytning och omsorgssvikt. Karin Lundén, FD

2 Karin Lundén, 2014 Viktiga företeelser Barn utvecklas i relation Barns hjärna utvecklas i relation Omsorgssvikt utvecklas i relation Barn läker i relation Det tar många år innan en felutveckling hos små barn blir synlig Förstå det vi ser i förhållande till omsorgssvikt Tidiga insatser hjälper

3 Karin Lundén, 2014 Föräldrars utvecklingsstöjdande uppgifter Neurala processer Erfarenhetsberoende Erfarenhetsförväntande Användningsberoende Scheman Kognitiv utveckling Perception Minne Informationsprocessande Socio-emotionell utveckling Temperament Självreglering Mentalisering

4 Karin Lundén, 2014 Ekologisk/transaktionell modell En möjlighet att förstå hur faktorer på skilda nivåer i barnets omgivning interagerar med varandra och hur de sedan bidrar till riktningen på barnets utveckling

5 Varför anknytningsteori En metateori Förklarar människans utveckling i väsentliga avseenden Förklarar också hur utvecklingen går i icke önskvärd riktning Har stabil forskningsmässig grund att stå på Karin Lundén, 2014

6 Anknytning Beteendesystem Anknytningssystem Explorativt system Omsorgssystem Strategier för att få tillgång till förälder Organiserade mönster Desorganiserade mönster Inre representationer - inre arbetsmodeller Sitt eget och andras beteende Sig själv som älskansvärd, värdefull och accepterad Andras känslomässiga tillgänglighet, intresse och villighet att skydda

7 Karin Lundén, 2014 Omvårdnadssystem Lyhört för barns signaler – villkorslös Begränsad lyhördhet för barns signaler - villkorad omvårdnad Skrämd/skrämmande omvårdnad

8 Karin Lundén, 2014 Viktiga egenskaper hos föräldrar Reflexiv förmåga Känslomässig tillgänglighet Utgöra en trygg bas

9 Karin Lundén, 2014 Anknytningsmönster - barn Organiserad trygg anknytning Organiserad otrygg anknytning Icke-organiserad anknytning Trygg anknytning Undvikande anknytning Ambivalent anknytning Desorganiserad anknytning (kontrollerande anknytning)

10 Karin Lundén, 2014 Anknytningsprocessen mån mån. 7 mån. - 3 år 3 + år Föranknytning Anknytning i vardande Anknytning - tydlig Målinriktat partnerskap

11 Anknytning – lite större barn Har en tro på att kommunikationen med anknytningspersonen är ”öppen”, dvs. man kan berätta vad som helst utan att bli avvisad Vet att tillgänglighet är möjlig Vet att anknytningspersonen kommer att svara konstruktivt på en kontaktförsök eller rop på hjälp Karin Lundén, 2014

12 Anknytning - ungdomar Anknytningsbeteende Relationen till föräldrarna Kamratrelationer Karin Lundén, 2014

13 Desorganiserad anknytning - erfarenheter Adopterade barn Familjehemsplacerade barn Barn där föräldrarna strider Karin Lundén, 2014

14 Förelöpare till desorganiserad anknytning Omsorgssvikt Tonårsföräldraskap Alkoholmissbruk Psykisk sjukdom inklusive depression

15 Karin Lundén, 2014 Omsorgssvikt Föräldrarna eller de, som har omsorgen om barnet, skadar det fysiskt o/e psykiskt eller försummar det så att barnets hälsa och utveckling är i fara

16 Karin Lundén, 2014 Omsorgssvikten består av En allvarlig dysfunktion i föräldraförmågan Och en väsentlig störning i föräldra - barn relationen

17 Karin Lundén, 2014 Hur vanligt förekommande var olika former av omsorgssvikt? Vanligast förekommande var fysisk vanvård m.m. Känslomässig otillgänglighet i föräldra - barn relationen kom därnäst Försummelse m.m. var relativt vanligt före- kommande Fysisk misshandel m.m. förekom sällan

18 Karin Lundén, 2014 Fysiska övergrepp Brott på armar, ben, revben, huvud och dylikt (0/386) ”oförklarliga” blåmärken (11/386) ”oförklarliga” brännsår (3/386) Märken efter människobett (1/386) Märken efter fysisk bestraffning (1/386) ”oförklarliga” rodnader och irriterade hudpartier (9/386) Rivmärken eller hudavskrapningar kring mun, läppar, ögon eller genitalier (2/386)

19 Karin Lundén, 2014 Fysisk vanvård Barnet Får skrika väldigt länge innan det tas upp (10/386) Byts inte på som det ska (9/386) Verkar smutsigt och luktar illa (75/386) Har inte för årstiden adekvat klädsel (56/386) Verkar ovanligt hängig och trött (58/386) Går inte upp i vikt utan att det finns någon organisk orsak (21/386) Blir lämnat ensam utan vuxen tillsyn (5/386) Hämtas inte från dagis (10/386) Får för lite eller endast oregelbundet mat (17/386) Får för mycket mat (20/386) Föräldrarna sköter inte BVC-kontrollerna och/eller går inte till doktorn med barnet vid sjukdom (72/386)

20 Karin Lundén, 2014 Försummelse Barnet hålls i perioder hemma p.g.a. att föräldern ”behöver ha barnet hos sig” (22/386) Barnet blir aktivt hindrad samvaro med andra barn och/eller andra vuxna (20/386) Barnet passas av ett stort antal skiftande eller tillfälliga vuxna (28/386) Barnet blir ofta passat av större syskon eller andra barn (36/387) Barnet har varit med om att förälder/na misshandlats eller åsett annat våld i hemmet (29/386) Barnet har ofta passats av personer som varit påverkade av alkohol, narkotika eller psykofarmaka (21/386) Barnets dagliga liv är präglat av oförutsägbarhet (88/386)

21 Karin Lundén, 2014 Känslomässig otillgänglighet Barnet blir känslomässigt avvisat av föräldrarna (129/386) Barnets föräldrar är bara i begränsad omfattning i stånd till att reagera på barnets känslor och signaler (158/386) Barnet ignoreras aktivt av föräldern (33/386) Föräldern hotar barnet med ”förlust av kärlek” och/eller att barnet kommer att mista viktiga relationer (21/386) Föräldern/na hotar med att gå ifrån eller lämna bort barnet (23/386) Barnet hotas med våld/stryk (11/386) Barnet beskrivs på ett kränkande sätt (56/386) Förälder/na förhåller sig i perioder direkt fientligt till barnets behov (29/386 Vid upprepade tillfällen avvisar föräldern/na barnet eller svarar inte adekvat på dess kontaktförsök (72/386) Vid upprepade tillfällen visar föräldern/föräldrarna att den/de inte förmår möta barnet ”på dess nivå” (90/386)

22 Att mäta anknytning hos vuxna Självskattningsformulär Intervjuer AAI – Adult Attachment Interview IAS – Intervju om Anknytningsstil (Attachment Style Interview – ASI) Karin Lundén, 2014

23 IAS – intervju om anknytningsstil Kvaliteten på förhållandet Kvaliteten på nära relationer Förmåga att skapa och vidmakthålla relationer Trygg, ambivalent och undvikande förhållningssätt i relationer Övergripande anknytningsstil Karin Lundén, 2014

24 Anknytningsstil Trygg Otrygg ambivalent Otrygg undvikande Dubbel/desorganiserad Karin Lundén, 2014

25 IAS som en del i utredningar Blivande adoptivföräldrar Blivande familjehemsföräldrar Omsorgssviktande föräldrar Barnavårdsutredningar Hemtagningsbegäran Inför placering Inför behandling I familjerättsliga sammanhang Karin Lundén, 2013

26 Forskningsspörsmål Hur stor andel av blivande familjehems- föräldrar har en trygg anknytning Hur stor andel familjehemsföräldrar, som redan har barn placerade, har en trygg anknytning Hur många familjehemsföräldrar med trygg anknytning lever samman med någon med betydligt otryggare anknytning Karin Lundén, 2013

27 Preliminära slutsatser En stor andel av blivande familjehemsföräldrar hade en trygg/något otrygg anknytning En nästan lika stor andel hade dock en väsentligt otrygg anknytning En stor andel hade redan barn placerade hos sig. Det är rimligt att anta att de redan blivit utredda. En alltför stor andel av dessa familjehemsföräldrar visade sig ha en väsentligt otrygg anknytning Behovet av att mäta familjehemsföräldrars anknytning som ett led i utredningen är stort Karin Lundén, 2013

28 Karin Lundén, 2014 Referenser i korthet Bifulco, Jacobs, Bunn, Thomas & Irving (2008). Attachment Style Interview (ASI). A support-based adult assessment tool for adoption and fostering practice. Adoption & Fostering. Vol. 32, nr 2, s Broberg, A., Granqvist, P.,Ivarsson, T. & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori. Betydelsen av nära relationer. Cassidy, J. & Shaver, P. R. (2008). Handbook of Attachment. Theory, Research and Clinical applications.Second Edition. Dozier, M., Stovall, K.C., Albus, K., & Bates, B. (2001). Attachment for infants in foster care: The role of caregiver state of mind. Child Development, 72, 1467– Dozier, Grasso, Lindheim & Lewis (2007). The Role of Caregiver Comittment in Foster Care: Insights from the This Is My Baby Interview. Fonagy, P. & Target, M. (1997). Attachment and reflective funciton: Their role in self-organization. Development and Psychopathology, nr. 9, s Lundén, K. (2010). Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn. Vad kan vi lära av forskningen? Schofield, G. & Beek, M. (2006). Attachment handbook for foster care and adoption. London: BAAF


Ladda ner ppt "Karin Lundén, 2014 Anknytning och omsorgssvikt. Karin Lundén, FD"

Liknande presentationer


Google-annonser