Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1. 2 Målsättning/innehåll med eftermiddagen  ”Vad registreras i SIR”  Belysa registreringsproblem och tolkningsproblem (bl. a. med utgångspunkt från.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1. 2 Målsättning/innehåll med eftermiddagen  ”Vad registreras i SIR”  Belysa registreringsproblem och tolkningsproblem (bl. a. med utgångspunkt från."— Presentationens avskrift:

1 1

2 2 Målsättning/innehåll med eftermiddagen  ”Vad registreras i SIR”  Belysa registreringsproblem och tolkningsproblem (bl. a. med utgångspunkt från under året inkomna frågor)  Utifrån inskickade diagnosdata följa upp hur det går för våra patienter  Interaktion med auditoriet med frågor diskussion och mentometrar

3 3 Tidigare deltagande i SIR-kurs ? 1.I år är första gången 2.1 gång tidigare 3.2 gånger tidigare 4.>3 gånger tidigare

4 4 Är Du ? 1.Kvinna 2.Man

5 5 Antalet representerade avdelningar 1.Jag är IVA- talesperson 2.Jag är inte IVA- talesperson

6 6 Vilka är här ? 1.Läkare 2.Sjuksköterska 3.Sekreterare 4.Undersköterska 5.IT-specialist 6.Annan

7 7 Om SIR under hösten 2011 ordnar ett ”Administrativt möte” kommer Din avdelning då att skicka någon deltagare ? 1.Ja troligen 2.Nej 3.Vet inte nu

8 8 Daglig reg.In Ut IVA Vårdbegäran/ MIG 24 tim Apache 2 tim SAPS 3 Op status vid ankomst: 1 tim PIM 2 Hela sjukhusvårdtillfället SAPS 3 Uppföljn. efter IVAvård ”Pre/post IVA registrering ” 1 tim PIM2

9 9 Grunddataset (gäller alla vårdtyper) Inskrivning  Patient ID  Postnummer  Vårdtyp (ex IVA)  Inskrivningstid  Ankomstväg  Akutinläggning  Opereradstatus (gäller endast IVA/TIVA/BIVA) Utskrivning  Utskriven till  Vårdresultat

10 10 Har Ni intermediärvård knuten till anestesi/IVA-kliniken ? (Iva talesperson svarar) 1.Ja 2.Nej

11 11 Planerar Ni för intermediärvård inom anestesi/Iva kliniken ? (Iva- talesperson svarar ) 1.Ja 2.Nej

12 12 Skall SIR införa vårdtyp ”intermediärvård” och skapa för denna vårdtyp anpassad plattform ? (Iva-talesperson svarar) 1.Ja 2.Nej

13 13 Har Ni intermediärvård ej knuten till anestesi/IVA-kliniken ? (Iva talesperson svarar) 1.Ja 2.Nej

14 14 Finns vid Ditt sjukhus önskemål om att SIR skall ta emot data från ”Intermediärvård” utanför anestesi/Iva-kliniken ? (Iva- talesperson svarar) 1.Ja 2.Nej 3.Vet ej

15 15 Skall SIR i dagsläget prioritera datafångst för vårdtyp ”Intermediärvård” (alla svarar) 1.Ja 2.Nej

16 16 Intermediärvård  F.n inte någon av SIR´s vårdtyper  Allmänt accepterade och etablerade definitioner saknas  Om IVA patient temporärt t.ex. på grund av platsbrist blir kvarliggande på IVA trots att pat bedömts som ”IVA klar” rekommenderas att pat inte omklassificeras  Om patient som inte i något avseende kan betraktas som IVA-pat ändå läggs in på IVA kan vårdtyp ” Övrig vård” väljas

17 17 Inregistrering  Patientuppgifter enl. grunddataset  Preoperationskod  Intagningsorsak (enl SAPS 3)  Moderklinik (nytt från 2012: Hematologisk vård, Kärlkirurgisk vård, Käkkirurgi/specialist- tandvård,Toxikomanivård)  Apache II (24 tim)  SAPS 2 (24 tim)  SAPS 3 (2 tim)  PIM 2  Vikt, längd  SOFA

18 18 Vilket riskbedömningsystem för vuxna använder Ni ? (IVA- talesperson svarar) 1.Apache 2.SAPS 3 3.SAPS 2 4.SAPS 2 + annat 5.Inget

19 19 Daglig registrering  Åtgärder(t. ex. resp., njurersättn., CVK)  Vårdtyngd ( VTS, NEMS)  Avstå / avbryta behandling  Vikt  SOFA  (Komplikationer)

20 20 Ut-registrering  Patientuppgifter enl. grunddataset –Utskrivningstidååååmmdd-ttmm –Utskriven till –Vårdresultatlevande/död  Diagnosenl SIR-lista  Uppföljning av avlidna Dessutom slutkontroll av ev. komplikationer och negering om inga förekommit !!!!!

21 21 Vid utskriven till: ”Annat sjukhus” eller ”Annan IVA” kompletteras med skälet till förflyttningen enl. nedan  Medicinsk indikation  Hemmahörande där  Resursbrist hos avsändaren OBS ”annat sjukhus” skall inte registreras vid överflyttning till IVA vid annat sjukhus !!!

22 22 Hur är det med postIVA- uppföljning vid din IVA ? (IVA- talesperson svarar) 1.Vi har verksamhet igång 2.Vi har ingen verksamet och ingen aktuell planering 3.Vi planerar att starta

23 23 Registrering – vad är rätt och vad är fel ??  Det finns inget absolut facit men:  SIR´s riktlinjer bör följa internationella och nationella klassificeringssystem och definitioner så långt det är möjligt  I fall där riktlinjer enl. ovan saknas definierar och publicerar SIR riktlinjer men med en kompromiss mellan översiktlighet/läsbarhet och detaljeringsgrad.  Förenklingar kan behövas t.ex reg. av ventilatortid  Då nya frågeställningar uppkommer diskuteras rekommenderad registreringspraxis utifrån 1. Vad är syftet med registreringen ? 2. Hur en majoritet av våra medlemmar uppfattar registreringen vad gäller både angelägenhets- grad och tolkning

24 24 En allmän princip är att vi bör vara ”fundamentalistiska / bokstavstrogna” i tolkningar av anvisningar speciellt när det gäller riktlinjer och definitioner som SIR ej kan påverka

25 25 Varför kan det bli fel ?  SIR:s riktlinjer felaktiga  Dålig följsamhet till riktlinjer 1. Oklara riktlinjer 2. Otillräcklig utbildning på hemmaplan  Underlåtenhetssynder  Kluriga tolkningsproblem

26 26 Alla kommer aldrig att alltid göra rätt i alla avseenden men..  målsättningen skall vara att felen skall drunkna i ett hav av korrekt registrering

27 27 Errata  Subarachnoidalblödning I60.0 I62.0 Epiduralblödning I60.1 I62.1  Koden B96.8 är varken ny eller utgående (däremot har betydelsen ändrats)  Gamla koder för multiresistens har hängt kvar i komplikationsriklinjerna

28 28 DIAGNOS ICD-10-SE

29 29 Principer För IVA-diagnossättning Det tillstånd/sjukdom som är huvudorsak till den aktuella IVA- vården anges först och benämns ”primär IVA-diagnos”. Andra för vårdtillfället relevanta diagnoser anges sedan. ”Primär IVA-diagnos” skall alltid hämtas från SIR´s diagnoslista. Övriga diagnoser skall i första hand hämtas från SIR-listan men vid behov kan hela ICD-10-SE listan användas. SIR listan utgör ett urval av för intensivvården relevanta diagnoser från hela ICD-10-SE listan.

30 30 IVA (SIR) diagnos vs klinik- utskrivningsdiagnos  IVA-diagnosen skall ha IVA perspektiv  Primär IVA-diagnos väljes från begränsad lista  Den nationellt statistikförda diagnosen är klinikutskrivningsdiagnosen

31 31 Hur sker av socialstyrelsen rekommenderad diagnossättning ?  Utskrivande läkare sätter ” fritext” diagnos  Proffskodare (sekreterare etc) kodar enligt ICD-10-SE

32 32 Hur sker diagnossättning enligt SIR ?  IVA-läkare väljer ”primär-IVA diagnos” utifrån ett IVA anpassat begränsat urval av ICD-10-SE diagnoser. Vid behov kompletteras med ”övriga diagnoser” från i första hand SIR-listan men hela ICD-10-SE listan kan användas  Vid diagnossättning skall IVA- perspektivet beaktas

33 33 IVA-diagnos vs diagnos från utskrivande klinik IVA diagnos  Från SIR-listan  Beaktar IVA-tiden  Påverkar enbart SIR statistik  Har ett antal väl definierade diagnoser Utskrivande klinik  Från hela ICD-10- SE  Beaktar hela vårdtillfället  Påverkar central sjukdomsstatestik  Definitioner saknas

34 34 Definitioner finns i SIR för  Svår sepsis  Septisk chock  ARDS  Akut njursvikt  Multipelt trauma

35 35 Ospecifik diagnos ”liten IVA-impact” Specifik diagnos ”stor IVA-impact” Val av Primär IVA-diagnos Välj symptom- baserad orsak t.ex respinsuff

36 36 Nivå 1. Nyckeldiagnoser Svår sepsis R65.1 septisk chock R57.2 ARDS( Akut andningssviktsyndrom) J80.9 Hjärtstopp I46.9 är diagnoser där intensivvården har ett särskilt nationellt ansvar för korrekt diagnossättning. Om patienten uppfyller internationellt uppsatta diagnostiska kriterier för Svårsepsis/Septisk shock och ARDS skall dessa diagnoser alltid anges (behöver ej nödvändigtvis vara primär IVA-diagnos).

37 37 Vid infektiösa tillstånd anges förutom organspecificerad typ av infektion (t.ex. Pneumoni, bakteriell J15.9) även ev. verifierat infektiöst agens med sin diagnoskod. Ev. antibiotika-resistens anges med ”U” kod som skrivs in direkt efter aktuell bakteriekod. Om kriterier för Svår sepsis eller Septisk chock är uppfyllda anges även R65.1 resp. R57.2. OBS om patienten uppfyller kriterier för ”Septisk chock” väljes alltid denna diagnos före ”Svår sepsis” (endast en av dessa koder kan väljas). Koder för infektionstyp, infektiöst agens samt för antibiotikaresistens finns under huvudrubrik ”Infektionssjukdomar” i diagnosförteckningen.

38 38 J12.9Viruspneumoni, ospecificerad J15.9Pneumoni, bakteriell * J86.9Empyem * J98.5Mediastinit * K12.2Inflammation och abscess i munregionen * K65.0Peritonit, akut. Bukabscess * K81.9Kolecystit * K83.0Kolangit * L08.9Infektion i hud och underhud * M00.9Artrit, infektiös * M72.6Nekrotiserande fasciit * M86.9Osteomyelit. Infektion i benvävnad * N10.9Pyelonefrit, akut. Pyelit, akut * N39.0Urinvägsinfektion, ospecificerad. Urosepsis * T79.3Posttraumatisk sårinfektion * T81.4Infektion efter kirurgiska och medicinska ingrepp. CNS-infektion, postoperativ * T85.7Ventrikeldrän-associerad meningit * B99.9Andra infektionssjukdomar, lokalisation ej specificerad *

39 39 A32.9Listeria A39.9Meningokocker A48.1Legionella A69.2Borrelia A74.9Klamydia B95.0Streptokocker grupp A B95.1Streptokocker grupp B B95.2Enterokocker, Streptokocker grupp D B95.3Pneumokocker (Strepococcus pneumonie) B95.5Streptokocker övriga och ej specificerade B95.6Staphylococcus aureus B95.7Koagulasnegativa stafylokocker, KNS B96.0Mycoplasma B96.1Klebsiella B96.2Escherichia coli B96.3Haemophilus influenzae B96.4Proteus (mirabilis) (morgagni) B96.5Pseudomonas (aeruginosa). Stenotropomonas maltophilia B96.8Övriga verifierade bakterier

40 40 U82.1Methicillinresistens, MRSA (methicillinresistenta staph. aureus ) U82.2Extended spectrum betalactamase resistance (ESBL) U83.0Vancomycinresistens, VRE, VRSA (vancomycinresistenta enterokocker resp. staph. aureus) U83.9Antibiotikaresistens UNS U84.3Resistens mot tuberkulostatika

41 41 Diagnossättning vid infektionstillstånd Svår sepsis / septisk chock ? Infektionstyp ? Infektiöst Agens ? Antibiotika- Resistens ?

42 42 A. Vuxna patienter ( ≥16 år) SIRS (Systemic inflammatory response syndrom) föreligger om  2 av kriterier enligt nedan är uppfyllda: * Hjärtfrekvens > 90 slag/min * Andningsfrekvens > 20/min eller PaCO 2 < 4.3 kPa * LPK 12 x 10 9 /l eller > 10 % omogna former * Temp > 38º C eller < 36º C Vid SIRS och om sannolik eller verifierad infektion föreligger så har patienten sepsis.

43 43 Vid sepsis eller verifierad infektion samt om något av följande föreligger: * Hypotension (systoliskt tryck < 90 mmHg eller medelartärtryck < 70 mmHg) * Hypoperfusion och/eller nytillkommen, till det septiska tillståndet relaterad, organdysfunktion så har patienten: Svår sepsis R65.1 Om kvarstående hypotension trots adekvat vätsketillförsel så har patienten: Septisk chock R57.2

44 44 Kriterier för hypoperfusion/organpåverkan kan vara: Hypoperfusion: Laktat > 3 mmol/l eller >1 mmol/l över övre normalgränsen Njurar: Diures 45 umol/l Hematologi: Trombocytfall till 1.5 eller APTT> 60s OBS! Organpåverkan enligt ovan skall inte ha annan orsak än det septiska tillståndet

45 45 Hur differentierar vi mellan Svår sepsis och Septisk chock ? Septisk chock  Behov av vasopressor eller inotropt stöd (om det inte är uppenbart att behovet beror på sedering)  Hypotension trots adekvat vätske- substitution  Väljes alltid före Svår sepsis om definierade kriterier är uppfyllda  Under ett vårdtillfälle kan Septisk chock och Svår sepsis aldrig samtidigt registreras

46 46 Svår sepsis /septisk shock < 16 år  > 2 SIRS kriterier varav ett måste vara LPK eller onormal temp  Hjärtfrekvens, andningsfrekvens, LPK bedöms åldersjusterat ( Se tabell)  Temp. intervall >38.5 eller < 36.0

47 47 Ung kvinna som tidigare vårdats på sjukhus för pneumoni insjuknar med symptom tydande luftvägsinfektion. Pat försämras snabbt respiratoriskt och överföres till IVA där hon intuberas. Utvecklar en mycket svår ARDS-bild. Rtg som initialt visar lobär pneumoni visar typiskt ARDS bild. Blododling visar växt av peumokocker. Pat vårdas i respirator flera veckor men kan så småningom tränas ur och kan skrivas ut från IVA efter 5 veckor i gott allmäntillstånd men med uttalad muskelsvaghet ( enl.EMG främst myopatibild). Initialt uttalat tryckfall med lågt SVR och hade behov av vasopressorstöd ( Noradrenalin).

48 48 Diagnossättning ?  ARDS J80.9  Septisk chock R57.2  Pneumoni, bakteriell J15.9  Pneumokocker B95.3  Critical illness polyneuropati/myopati G83.9

49 49 Diagnossättning ?  ARDS J80.9  Septisk chock R57.2  Pneumoni, bakteriell J15.9  Pneumokocker B95.3  Critical illness polyneuropati/myopati G83.9

50 50 40-årig tidigare frisk man inkommer efter infektionsinsjuknande och inlägges på IVA med tilltagande allvarliga andningsbesvär. H1N1 influensa misstänkes och diagnosen kan sedan bekräftas( pat ej vaccinerad).

51 51 NIV försökes till en början men p.gr.a försämring intuberas pat. Första dygnen PEEP och % O 2 för att uppnå tillfredställande syresättning. Rtg pulm visar bilaterala infiltrat. Pat kan extuberas efter 5 dagar och får sedan intermittent CPAP under ytterligare 3 dygn. Pat utskrives till vårdavd efter 10 dagar på IVA.

52 52 Vad blir primär IVA-diagnos? 1.J12.9 Virus- pneumoni, ospec. 2.J96.9 Respinsuff, ospec. 3.J80.9 ARDS 4.J09.9 Virus- influensa av pandemikaraktär

53 53 Räknas CPAP som andningsvård (3p) eller andningsstöd (12p) i NEMS ? 1.Andningsvård 2.Andningsstöd

54 54 Nivå 2. Viktiga diagnoser. Pankreatit K 85.9, Meningit, bakteriell G00.9 Subaraknoidalblödning (ej traumatisk) I60.9 Virusinfluensa av pandemikaraktär J09.9 Gastrointestinal blödning K92.2, KOL J44.9 Multipelt trauma T07.9 Aortaneurysm (dissekerande I71.0, brustet I71.8, ej brustet I71.9) skall väljas som ”primär IVA-diagnos” om ifrågavarande diagnos är huvudorsaken till att patienten vårdas på IVA.

55 55 Medelålders man med känd kronisk njursvikt inkommer med sedan 1 vecka tilltagande dyspne och trötthet. Ingen infektionsanamnes. UCG visar inga tecken på svikt. Aktuell medicinering: Renitec, NaBic (dock ej tagit på 2 veckor) Status: RLS 1, AF 30, BT 115/70 Lab K 7.0 Blodgas: pH 7.11, PaCO 2 :1.4 kPa, BE -25, St Bic 7, PaO , Laktat 0.7, Glukos 9, Krea 823

56 56 Behandling: Na Bic, Calcium, Resonium, Vätska, Insulin/glykosdropp Vårdförlopp: Pat förbättras snabbt och dialys behövs ej. K norm- aliseras liksom blodgas (dock med viss kvarsläpande hyperventilation) Pat kan nästa dag skrivas ut från IVA. Krea sjunker snabbt till ca 400 Diagnos ???

57 57 Primär IVA-diagnos? 1.J96.9 Resp.insuff. ospec,. 2.N17.9 Akut njursvikt 3.N18.9 Kron. Njursvikt 4.E87.2 Acidos (metabol el resp.) Kommentar: Kan tänka mig att både 2 och 4 kan vara rätt beroende vad man vill betona /JM

58 58 Övriga diagnoser ? 1.N18.9 Kron. Njursvikt 2.E87.2 Acidos (metabol el resp.) 3.J96.9 Resp.insuff. ospec,

59 59 Övriga diagnoser ? 1.N18.9 Kron. Njursvikt 2.E87.2 Acidos (metabol el resp.) 3.J96.9 Resp.insuff. ospec,

60 60 En medelålders kvinna med måttlig svår KOL opereras akut för peritonit p. gr a. perforerad coloncancer. Postoperativt respinsuff och pat respiratorbehandlas i 5 dygn postop. Pat kan utskrivas till kir. vårdavd efter en vecka. Ingen sepsis eller VAP. Primär IVA-diagnos ? Övriga diagnoser ?

61 61 Primär IVA-diagnos 1.J 95.2 Akut resp.insuff postop 2.K65.0 Peritonit 3.J44.9 KOL 4.C80.9 Malign tumör Kommentar: 1 är naturligtvis en helt korrekt primär IVA-diagnos men även 2 kan vara aktuell om man vill betona det infektiösa tillstånd som är orsak till att patientens tillstån/JM

62 62 Men hur gör vi efter torakal kirurgi då J95.2 syftar på ” icke torakal kirurgi ” ?  För 2011 får J95.2 gälla för alla fall av post. op andningsinsuff  Från 2012 lägger vi till J95.1 som specifikt täcker resp. insuff efter torakal kirurgi

63 63 Fråga: Vilken diagnos skall sättas på en pat med tarmperforation när K63.1 inte är en SIR diagnos ? Beror på vad tarmperorationen ställt till med och orsaken till IVA vården  Om peritonit K65.0 –om svår sepsis/ septisk shock även R65.1 resp. R57.2  Om iatrogen tillägget T81.2 (Acidentell punktion eller perforation kärl, nerv eller organ)  Om G-I anastomosinsuff Y83.2  Om ischemisk skada K55.0  OBS- det är OK att sätta K63.1 som andra diagnos

64 64 Skall vi införa K63.1 ”Perforation (icke trumatisk) av tarmen” som ny SIR diagnos ? 1.Ja 2.Nej

65 65 Vid obstetriska tillstånd används i första hand specifika diagnoser från ”O-listan” och företrädesvis som ”primär IVA-diagnos. Om inte någon av dessa diagnoser är tillämplig kan vid cirkulatorisk eller respiratorisk orsak till IVA-vård O99.4 resp. O99.5 användas som primär IVA-diagnos.

66 66 OBS från 1/ finns O88.2 ”Lungemboli under barnsängstiden UNS”

67 67 Skall vi registrera om IVA-patient är gravid även om inte ett obstetriskt tillstånd givit upphov till IVA-vården ? 1.Ja 2.Nej

68 68 Hur i så fall ? 1.Fråga alla kvinnor i fertil ålder om ev. graviditet 2.Endast om det spontant framkommer

69 69 Var skall det i så fall registreras ? 1.Som allmän patientuppgift 2.Som ”övrig diagnos”

70 70 Hur diagnossätter vi ”Ovariellt hyperstimuleringssyndrom” som föranlett IVA-vård p.gr.a. respirationssvikt ?  Hur vanligt är det ?  Behov av SIR-diagnos ?  Hur gör vi utan spec. SIR-diagnos ?

71 71 Har Du haft patient med ovariellt hyperstimulerings- syndrom på IVA ? (alla svarar) 1.Nej 2.Ja 1 gång 3.Ja 2-3 ggr 4.Ja > 4 ggr

72 72 Har Du haft patient med ovariellt hyperstimulerings-syndrom på IVA ? (IVA -talesperson svarar) 1.Nej 2.Ja 1 gång 3.Ja 2-3 ggr 4.Ja > 4 ggr

73 73 Hur diagnossätter vi ”Ovariellt hyperstimuleringssyndrom” som föranlett IVA-vård p.gr.a. respirationssvikt ?  Hur vanligt är det ?  Behov av SIR-diagnos ?  Hur gör vi utan spec. SIR-diagnos ?  J96.9 Resp. insuff. Ospec. + N98.1 ”hyperstimulering av ovarierna” från ICD10-SE listan

74 74 Behöver vi specifik SIR- diagnos? dvs N98.1 ? 1.Ja 2.Nej

75 75 antalMort. IVA antal Mort. 30 dag antal Alla grav. diagnoser Varav: (Pre)eclampsi Blödning Obstetriska diagnoser 2010

76 76 Har på Din IVA under 2010 någon patient avlidit p. gr. a. graviditeskomplikation ? (endast IVA-talesperson svarar) 1.Ja 2.Nej

77 77 DiagnosDiagnoskod Malign tumör utan specificerad lokalisation Primär, malign tumör i lymfoid, blodbildande eller besläktad vävnad Delirium/konfusion uppkommen på IVA Critical illness polyneuropati/myopati (CIP/CIM) Total hjärninfarkt, hjärndöd Aspirationspneumonit Akut njursvikt Antibiotikaresistens enl. diagnosförteckning C80.9 C96.9 F05.9 G83.9 G93.8 J69.0 N17.9 U82.1, U82.2, U83.0, U83.9 Nivå 3 Viktiga associerade eller komplicerande Diagnoser/tillstånd

78 78 Nivå 4. Patientsäkerhetsdiagnoser. Komplikationer till kirurgisk och medicinsk vård Om komplikation eller annat missöde vid behandling utgör huvudanledning till eller är starkt bidragande till aktuell IVA-vård väljes någon av diagnoslistans T (80-88) eller Y(40-83) diagnoser som komplement till övrig diagnossättning. OBS dessa T eller Y diagnoser kan men behöver ej vara primär IVA- diagnos och bör i regel kombineras med annan diagnos som anger orsaken till IVA-vården t.ex. intrakraniell blödning I62.9 (vid warfarinblödning) hypoglykemi (E14.0), anafylaxi (T78.2), andningspåverkan (J96.9 alt R09.2) etc.

79 79 Patientsäkerhetsdiagnoser A. Komplikation till kirurgisk och medicinsk vård T80.9Transfusionsreaktion T81.0Blödning och hematom som komplikation till kirurgiska och medicinska ingrepp T81.2Accidentell punktion eller perforation av kärl, nerv eller organ T81.3Ruptur av operationssår Y83.2Gastrointestinal anastomosinsufficiens T81.4Infektion efter kirurgiska och medicinska ingrepp T81.9Icke specificerad komplikation till ingrepp T88.3Malign hypertermi orsakad av anestesi T88.4Misslyckad eller försvårad intubation T88.5Hypotermi som följd av anestesi / operation T88.7Ogynnsam effekt av anestesiläkemedel, ospecificierad T88.9Komplikationer till kirurgiska åtgärder och medicinsk vård, ospecificerade Y69.9Icke specificerat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling B. Ogynnsam effekt av läkemedel i terapeutiskt bruk Y40.9Antibiotika Y42.3Insulin och perorala antidiabetika Y43.3Cytostatika Y44.2Antikoagulantia Y44.5Trombolytiska läkemedel Y45.0Opiater och besläktade analgetika Y47.9Sedativum, hypnotikum och anxiolytikum Y57.5Röntgenologiska kontrastmedel Y63.9Feldosering av läkemedel

80 80 OBS från 1/ finns diagnosen S72.0 ”Höftfraktur ” i SIR´s diagnosförteckning

81 81

82 antal 2010 Mort % IVA 2009 antal 2009 Mort 30 dag Sepsis barn % 19 % 21 % % 33 % ARDS309 % 35 % % 32 % Hjärt- Stopp barn % 42 % 24 % % 67 % 6mån Nyckeldiagnoser

83 83 Viktiga diagnoser 2008mort2009mort2010mort Pan- creatit 25516%31513 %32311 % GI- blödn % % % KOL58125 % % % AA-diss/ brustet % % % AA-ej brustet 2877%333 8 % % Multi- trauma % % %

84 84 Viktiga diagnoser 2008mort2009mort2010mort Pan- creatit 25516%31513 %32311 % GI- blödn % % % KOL58125 % % % AA-diss/ brustet % % % AA-ej brustet 2877%333 8 % % Multi- trauma % % %

85 85 Viktiga diagnoser 2008mort2009mort2010mort Pan- creatit 25516%31513 %32311 % GI- blödn % % % KOL58125 % % % AA-diss/ brustet % % % AA-ej brustet 2877%333 8 % % Multi- trauma % % %

86 86 Viktiga diagnoser 2008mort2009mort2010mort Pan- creatit 25516%31513 %32311 % GI- blödn % % % KOL58125 % % % AA-diss/ brustet % % % AA-ej brustet 2877%333 8 % % Multi- trauma % % %

87 87 Viktiga diagnoser 2008mort2009mort2010mort Pan- creatit 25516%31513 %32311 % GI- blödn % % % KOL58125 % % % AA-diss/ brustet % % % AA-ej brustet 2877%333 8 % % Multi- trauma % % %

88 88 Viktiga diagnoser 2008mort2009mort2010mort Pan- creatit 25516%31513 %32311 % GI- blödn % % % KOL58125 % % % AA-diss/ brustet % % % AA-ej brustet 2877%333 8 % % Multi- trauma % % %

89 89 Antal 2009 Antal 2010 ALS8 12 GBS25 32 Några neurologiska sjukdomar

90 90 antalMort. IVA antal Mort. 30 dag antal Diabetes med ketoacidos Astma Några andra diagnoser 2010

91 91 antalMort. IVA antal Mort. 30 dag antal Intox. alla GHB mm Intoxikationer 2010

92 92

93 93 Vårdtyngdsmätning enligt NEMS eller VTS  NEMS = ” Nine equivalents of nurse manpower use score”  VTS = Vårdtyngd Sverige

94 94 Vad gäller för bladderscan och VTS poäng ?

95 95 Bladderscan och VTS (endast VTS användare svarar) 1.Räknas som åtgärd under indikator provtagning 2.Ger inga poäng över huvud taget 3.Ger poäng under indikator njure

96 96 Vad gäller för EKG ?  Även EKG ger poäng under indikator- provtagning  OBS Inga poäng vare sig för bladderscan och EKG i NEMS

97 97 Ger hemodialys utförd på IVA men av personal från dialysavdelningen VTS-poäng ? (endast VTS användare svarar) 1.Ja 2.Nej

98 98 VTS och Dialys  Endast dialys som utföres av IVA´s personal (CRRT och peritonealdialys) ger poäng i VTS  I NEMS får all sorts njuresättnings- behandling 6 poäng

99 99 Ger rondarbete och journal- dokumentation poäng i VTS ? (endast VTS användare svarar) 1.Nej 2.Ja i den indikator som är vårdmässigt mest aktuell

100 100 Dokumentation och rondarbete  Ger f.n. inga poäng i VTS men kommer att göra så i kommande version av VTS  Ger inga poäng i NEMS

101 101 Hur poängsätter vi i VTS patient med trakealkanyl som får O 2 via sk ”näsa” ? (endast VTS användare svarar) 1.2 poäng under indikator resp. 2.1 poäng under indikator resp. 3.Inga poäng

102 102 Hur poängsätter vi patient med trakealkanyl som har syrgas på sk. ”näsa” ?  I VTS 1 poäng för syrgasbehandling  I NEMS 3 poäng för ”andningsvård”

103 Fråga : Vi drar regelbundet iväg våra respiratorpatienter 5 vån ner till op. NEMS poäng? Svar: Kan ge poäng för åtgärd utanför IVA (punkt 9 ). Det avgörande är om det ställs extra krav på personalinsats från IVA ( ”..makes an extra demand upon manpower in the ICU” enl. orginalpublikationen)

104 104 ÅTGÄRDER

105 105 Vad menar SIR med ”aktiv hypotermi” ?  Kylning till hypotermi i behandlingssyfte  Högvolyms CVVH vid livshotande tempstegring  Externs kylning vid sepsis med hög feber  Ja  Nej

106 106 Denna åtgärd är enbart tänkt för ”terapeutisk” hypotermibehandling dvs endast aktuell vid ex. 1 Åtgärdsregistreringen är inte att betrakta som något andra mått på vårdtyngd utan är ett led i att kunna sammanställa intressanta data ur registret som t. ex. mortalitet hos pat med hjärtstopp med eller utan kylning (C-JW)

107 107 Vad menas med ”aktiv uppvärmning”  Invasiva upp- värmningsmetoder (hjärtlungmaskin,ECMO)  Icke invasiva metoder (värmetäcke, varma vätskor) vid hypotermi  Omvänd användning av kyldräkt (t.ex Allons)  Ja  Nej

108 108 Skall Mg-infusion registeras även vid obstetrisk indikation ?  Svar : Åtgärden skall endast användas då Mg-infusion användes för att behandla cerebral vasospasm.  OBS Åtggärden står under rubriken ”cerebral vasospasm behandling”

109 109 Hur skall PA-kateter som inlägges på operationsavd. men som sedan används på IVA åtgärdsregistreras ?  Som åtgärd ”PA eller LA-kateter”

110 110 Skall nytt resp. tillfälle anges ?  Ja om man gjorde en medicinsk bedömning med klar inriktning på att avsluta IVB (kanske tar ut och rengör resp etc )  Nej om man utgår från att det bara var ett försiktigt försök ett se om pat klarar sig utan IVB

111 111 Vid vilken tidpunkt skall IVB anses som avslutat ?  Då pat planerat extuberas  Då pat senast fick IVB inom aktuell respiratorperiod OBS aktuell respiratorperiod begränsas av –24 timmars regeln –Inom 24 tim av aktivt beslut att avbryta IVB

112 112

113 113 Varför registrera längden av respiratorbehandling ?  Om kvalitetsindikatorn VAP skall bli meningsfull måste den rimligen sättas i relation till tiden för respirator- behandling

114 114 Varför ser definitionen av resp.tid ut som den gör ?  Det måste finnas en balans mellan registreringsinsats och vad man får ut  Det kan vara skäl att uppmärksamma när förväntat resp. avslut ej går planenligt  Extubationen är tidsmässigt väl definierad och överensstämmer i praktiken väl med tiden för avslutat ventilatorbehandling  Tidsgränsen 24 timmar grundar sig på praktiska överväganden och är ett rimligt tidsfönster  Kanske mindre bortfall om man vid beslut och genomförande av resp. avveckling registrerar direkt istället för att vänta 24 tim då ju ny personal vårdar pat (om pat överhuvudtaget är kvar på IVA)

115 115 Vad gäller för CPAP ?  Skall registreras om det förekommit under dygnet men utan att tider anges

116 116 Vad menas med ” vasoaktiva farmaka ” vid SAPS 3 och NEMS registrering ?

117 117

118 118 Det vore naturligvis bra om vasoaktiva farmaka definierades på samma sätt i SAPS 3 och NEMS men……… då gör vi avsteg från orginaldokumentens skrivningar

119 119 För SAPS 3 gäller: Enl. orginaldokument  Dopamin(>5ug/kg/min)  Dobutamin  Noradrenalin  Adrenalin Men även:  Levosimidan  Fosfodiesteras- hämmare  vasopressin

120 120 Varför avsteg från fundamentalism ?  nya droger har tillkommit med samma indikationer som ”de gamla” vilka annars skulle ha använts  SAPS 3 skall spegla sjukdomens svårighetsgrad som rimligtvis är den samma även om nyare farmaka används

121 121 Vad gäller för NEMS ?  enligt orginaldokumentet: ” any vasoactive drug ” men eftersom många farmaka, inklusive sedativa, har potential att direkt eller indirekt påverka kärltonus måste vettiga avgränsningar göras

122 122 NEMS skall mäta vårdtyngd  Ju sjukare patient desto större vårdtyngd  Användning av vasoaktiva farmaka är surrogatvarabel för hur sjuk pat är. Patient som behöver flera cirkulationunderstödjande medel kan antas ha en svårare sjukdomsbild  Rimligt att endast medel som används i syfte att stabilisera sviktande cirkulation ger poäng  Själva iordningsställande administrerande av infusionen är inte det mest resurskrävande

123 123 Vasoaktiva droger vid NEMS registrering ?  Ja vid infusion  Noradrenalin  Dopamin  Dobutamin  Corotrop  Nitroglycerin  Simdax  Adrenalin  Fenylefrin  Nej  Catapresan  Betablockerare  Trandate  Sevorane  Nepresol  Nimotop


Ladda ner ppt "1. 2 Målsättning/innehåll med eftermiddagen  ”Vad registreras i SIR”  Belysa registreringsproblem och tolkningsproblem (bl. a. med utgångspunkt från."

Liknande presentationer


Google-annonser