Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Jämställdhet – en rättighet som lönar sig

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Jämställdhet – en rättighet som lönar sig"— Presentationens avskrift:

1 Jämställdhet – en rättighet som lönar sig
Smart ekonomi Jämställdhet – en rättighet som lönar sig

2 Smart ekonomi enligt Världsbanken
Tillväxt Informella institutioner Ekonomiska möjligheter Marknader Hushåll Handlingsutrymme Till-gångar Formella institutioner Jämställdhet

3 Smart ekonomi - kalkylmodeller
Botkyrka – insatser för att få ut ”osynliga kvinnor” på arbetsmarknaden. Borås – insatser för att elever ska bli godkända i åk 9. Göteborg – fördelning av resurser till idrottsföreningar. Malmö – analys av samhällskostnader för kvinnors och mäns resor Snöröjningsexemplet – kostnad för halkskador

4 Att göra något eller inte göra något?
Jämför handlingsalternativ med icke-handling Nuvärdesberäkningar översätter belopp som infaller vid olika tidpunkter Kalkylen: nuvärdet (satsa) – nuvärdet (göra ingenting) Balans mellan förenkling och realism Försiktighetsprincip Transparens Handlings-alternativ - Jämförelse-alternativ Utfall = Nuvärdesberäkning Jämför handlingsalternativ med icke-handling Nuvärdesberäkningar översätter belopp som infaller vid olika tidpunkter Kalkylen: nuvärdet (satsa) – nuvärdet (göra ingenting) Balans mellan förenkling och realism Försiktighetsprincip Man behöver ha tillräckligt enkla antaganden för att det ska gå att räkna och samtidigt ligga tillräckligt nära verkligheten för att kalkylerna ska vara meningsfulla. Viktigt iaktta försiktighetsprincip så att man inte gör glädjekalkyler. Hellre underskattade intäkter och överskattade kostnader – än tvärtom. Balansera mellan förenkling och realism – vad är rimligt att ta med i modellen? Transparent kalkyl – redovisa alla antaganden. Försiktighetsprincip – undvik glädjekalkyler.

5 Sysselsättning i Botkyrka
Utlandsfödda kvinnor har lägst sysselsättning. I kommundelen Fittja står mer än hälften av kvinnorna utanför arbetsmarknaden. Svenskkunskaper och gymnasiekompetens krävs för jobb. Diagrammet avser kvinnor och män år i Fittja. Förvärvsfrekvensens för kvinnor är 48 procent. 16 procent står utan egen försörjning. För män är motsvarande siffror drygt 60 procent respektive 13 procent.

6 Typfall och beräkningar
Tre typkvinnor utan jobb och med låg utbildning. Insatser i form av utbildning, samtliga går vård- och omsorgsprogrammet. Antagande att utbildning leder till fast jobb med låg lön inom vård och omsorg till pension. I rapporten studeras tre påhittade, men representativa kvinnor. Alla lågutbildade och utan jobb. Vård- och omsorg för att det är en stor arbetskraftsbrist i länet fram till 2020, samt ett mycket vanligt val för de kvinnor vi möter i verksamheterna. Spelar mindre roll vilken utbildning, beräkningen kan appliceras på andra utbildningar med bra arbetsmarknadsutsikter.

7 Handlingsalternativet
Intäkter Produktionsvärde Nettolön Konsumtionsskatt Sociala avgifter Kommunalskatt Landstingsskatt Minskade offentliga utgifter Försörjningsstöd Indirekta vinster (ingår ej) Bättre hälsa Positiva effekter på nästa generation Kostnader Utbildning Studiemedel Indirekt kostnad (ingår ej) Eventuell barnomsorg

8 Jämförelsealternativet
Intäkter - - - Kostnader Försörjningsstöd Indirekta kostnader (ingår inte) Negativa hälsoeffekter Negativa effekter på nästa generation

9 Exemplet Aisha Utrikes född 25-årig kvinna, 5 års skolgång i hemlandet, försörjd av anhörig. Studerar SFI, grundläggande vuxenutbildning och Vård- och omsorgsprogrammet, totalt 4 år. Studiemedel på Komvux. Jobbar efter studierna fram till pension. Tillhör ”osynliga” gruppen, ingen offentlig försörjning. Kostnader för utbildningssatsningen 147 tkr.

10 Exemplet Aisha 2013-2017 Komponent Kostnad Intäkt Vinst Utbildning
Studiemedel Bruttolön Soc. avgifter 67 000 Totalt Aisha, en utrikes född 25-årig kvinna med fem års skolgång från hemlandet är före utbildningssatsningen försörjd av anhöriga. Hon läser svenska för invandrare (SFI) och Komvux i fyra år och får sedan arbete inom vård och omsorg. Våra beräkningar visar att trots att utbildningen tar fyra år så har satsningen samhällsekonomiskt gått nästan jämnt upp med redan efter det femte året. Över Aishas 40-åriga arbetsliv kan man uttrycka det som att satsningen ger 25 gånger insatsen tillbaka, vilket innebär att endast en person av 25 behöver lyckas med satsningen för att den ska gå jämnt upp. Satsningen är också lönsam för Aisha själv, men inte för Botkyrka kommun eftersom den inte får behålla mer än 5,5 av kommunalskatten som Aisha betalar. Tabell 2. Samhällsekonomisk kalkyl för Aishas utbildningssatsning, , nuvärde 2012 (kronor). Komponent Kostnad Intäkt Vinst (Avkastning) Utbildningskostnad Utgift f studiebidrag Produktionstillskott Totalt (25 )

11 Exemplet Aisha 2013-2052 Komponent Kostnad Intäkt Vinst Utbildning
Studiemedel Produktions-tillskott, 40 år Totalt Aisha, en utrikes född 25-årig kvinna med fem års skolgång från hemlandet är före utbildningssatsningen försörjd av anhöriga. Hon läser svenska för invandrare (SFI) och Komvux i fyra år och får sedan arbete inom vård och omsorg. Våra beräkningar visar att trots att utbildningen tar fyra år så har satsningen samhällsekonomiskt gått nästan jämnt upp med redan efter det femte året. Över Aishas 40-åriga arbetsliv kan man uttrycka det som att satsningen ger 25 gånger insatsen tillbaka, vilket innebär att endast en person av 25 behöver lyckas med satsningen för att den ska gå jämnt upp. Satsningen är också lönsam för Aisha själv, men inte för Botkyrka kommun eftersom den inte får behålla mer än 5,5 av kommunalskatten som Aisha betalar. Tabell 2. Samhällsekonomisk kalkyl för Aishas utbildningssatsning, , nuvärde 2012 (kronor). Komponent Kostnad Intäkt Vinst (Avkastning) Utbildningskostnad Utgift f studiebidrag Produktionstillskott Totalt (25 )

12 Fördelning av produktionstillskott
Aktör/mottagare Belopp Aisha, nettolön - Till staten i konsumtionsskatt: Kommunalskatt Till Botkyrka kommun: Till kommunkollektivet: Landstingsskatt Till Stockholms läns landsting: Till landstingskollektivet: Sociala avgifter Totalt Aishas 40-åriga arbetsliv. Botkyrka behåller 5,5 % i nuvarande skatteutjämningssystem. Relativt system, hur andra lyckas påverkar oss.

13 Lönsamt för samhället – men inte för kommunen
För Aisha är det ekonomiskt mycket lönsamt, redan från andra året För kommunen är det inte ekonomiskt lönsamt Kostnader för utbildningssatsningen är större än intäkt från kommunalskatt (skatteutjämningssystemet) Inget försörjningsstöd i jämförelsealternativ Samhällets avkastningen är 25 gånger insatsen Produktionstillskott minus utbildningskostnader Positiva hälsoeffekter p.g.a den tydliga kopplingen mellan hälsa, utbildning och arbete. Kommunen behåller cirka 5,5 % av Aishas kommunalskatteinbetalningar i nuvarande utjämningssystem. Samhällsnivå: om 25 personer får insatserna räcker det med att 1 får jobb för att satsningen ska gå jämnt ut. Vinst för samhället är 7,2 Mnkr.

14 Exemplet Beata Inrikes född, 35 år, 9 års grundskola, försörjningsstöd. Studerar vård- och omsorgsprogrammet, totalt 1,5 år. Studiemedel på Komvux. Jobbar efter studierna fram till pension. Kostnader för utbildningssatsningen 62 tkr.

15 Exemplet Beata 2013-2042 Komponent Kostnad Intäkt Vinst Utbildning, VO
tre terminer 62 000 Studiemedel 94 000 Produktionstillskott 30 år Uteblivet förs.stöd, 30 år Totalt Aisha, en utrikes född 25-årig kvinna med fem års skolgång från hemlandet är före utbildningssatsningen försörjd av anhöriga. Hon läser svenska för invandrare (SFI) och Komvux i fyra år och får sedan arbete inom vård och omsorg. Våra beräkningar visar att trots att utbildningen tar fyra år så har satsningen samhällsekonomiskt gått nästan jämnt upp med redan efter det femte året. Över Aishas 40-åriga arbetsliv kan man uttrycka det som att satsningen ger 25 gånger insatsen tillbaka, vilket innebär att endast en person av 25 behöver lyckas med satsningen för att den ska gå jämnt upp. Satsningen är också lönsam för Aisha själv, men inte för Botkyrka kommun eftersom den inte får behålla mer än 5,5 av kommunalskatten som Aisha betalar. Tabell 2. Samhällsekonomisk kalkyl för Aishas utbildningssatsning, , nuvärde 2012 (kronor). Komponent Kostnad Intäkt Vinst (Avkastning) Utbildningskostnad Utgift f studiebidrag Produktionstillskott Totalt (25 )

16 Lönsamt för kommunen direkt
Beata får högre levnadsstandard efter studierna Något lägre standard under studietiden För kommunen är det ekonomiskt lönsamt direkt Utbildningskostnaden mindre än försörjningsstödet Samhällets avkastning är 58 gånger insatsen Produktionstillskott och minskat försörjningsstöd Studiemedel något mindre än försörjningsstöd, utmaning att motivera Beata att ta tillfälligt lägre standard. Låg lön ger mer i plånboken än försörjningsstöd. Den kommunalekonomiska vinsten beror nästan uteslutande på minskade kostnader för försörjningsstöd. Positiva hälsoeffekter p.g.a den tydliga kopplingen mellan hälsa, utbildning och arbete. Samhällsnivå: om 58 personer får insatserna räcker det med att 1 får jobb för att satsningen ska gå jämnt ut. Samhällsvinsten blir cirka 9 miljoner kronor.

17 Exemplet Cyntia Utrikes född 45-årig kvinna, 9 års skolgång, försörjningsstöd. Studerar SFI, grundläggande vuxenutbildning och Vård- och omsorgsprogrammet, totalt 4 år. Försörjningsstöd under SFI och studiemedel på Komvux. Jobbar efter studierna fram till pension. Kostnader för utbildningssatsningen 147 tkr.

18 Exemplet Cyntia 2013-2032 Komponent Kostnad Intäkt Vinst
Utbildning och studiemedel Produktionstillskott, 16 år Minskad kostnad förs.stöd Totalt Cyntia, en utrikes född 45-årig kvinna med nio års skolgång från hemlandet har försörjningsstöd. Hennes utbildning kräver fyra års studier (SFI och Komvux). Våra beräkningar visar att satsningen ger en samhällsekonomisk vinst efter det femte året. Efter hennes 16-åriga yrkesliv har satsningen inneburit en avkastning på knappt 23 gånger insatsen. Om Cyntia inte hade fått försörjningsstöd skulle avkastningen vara 15 gånger insatsen. Satsningen är lönsam för Cyntia, men innebär att hon måste skuldsätta sig under Komvux-tiden. För kommunen innebär satsningen en stor besparing, men om Cyntia inte skulle ha haft försörjningsstöd skulle den innebära en förlust eftersom utbildningen är dyrare än den kommunalskatt de får behålla.

19 Lönsamt för kommunen efter två år
Cyntia får högre levnadsstandard efter studierna. Något lägre standard under studietiden För kommunen är det ekonomiskt lönsamt redan efter två år. Utbildningskostnaden mindre än försörjningsstödet Samhällets avkastning är 23 gånger insatsen. Produktionstillskott och minskat försörjningsstöd. Positiva hälsoeffekter p.g.a den tydliga kopplingen mellan hälsa, utbildning och arbete.

20 Fler frågor? magnus.jacobson@skl.se www.jamstall.nu


Ladda ner ppt "Jämställdhet – en rättighet som lönar sig"

Liknande presentationer


Google-annonser