Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Smart ekonomi Jämställdhet – en rättighet som lönar sig.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Smart ekonomi Jämställdhet – en rättighet som lönar sig."— Presentationens avskrift:

1 Smart ekonomi Jämställdhet – en rättighet som lönar sig

2 Program för hållbar jämställdhet  240 mkr från regeringen 2008-2013  Likvärdig service oavsett kön  Utvecklingsarbeten i 72 kommuner, landsting, regioner och privata utförare  Jämställdhet är en rättighet som lönar sig! - Högre kvalitet i verksamheten - Frigör resurser

3 Smart ekonomi – syfte och mål  Syftet är att peka på kommunalekonomiska vinster av jämställdhetsintegrering.  Mål 1.Ta fram konkreta exempel från kommunal vardag med tydlig koppling jämställdhet-ekonomi. 2.Ta fram beräkningsmodeller som SKL:s medlemmar kan använda för egna exempel. 3.Modeller och exempel ska ta hänsyn till kvalitetsaspekter av verksamheten.

4 Smart ekonomi - kalkylmodeller  Botkyrka – insatser för att få ut ”osynliga kvinnor” på arbetsmarknaden.  Borås – insatser för att elever ska bli godkända i åk 9.  Göteborg – fördelning av resurser till idrottsföreningar.  Malmö – analys av samhällskostnader för kvinnors och mäns resor

5 Att göra något eller inte göra något?  Jämför handlingsalternativ med icke-handling  Nuvärdesberäkningar översätter belopp som infaller vid olika tidpunkter  Kalkylen: nuvärdet (satsa) – nuvärdet (göra ingenting)  Balans mellan förenkling och realism  Försiktighetsprincip  Transparens Nuvärdesberäkning Handlings- alternativ Jämförelse -alternativ Utfall - =

6 Smart ekonomi i Botkyrka – från arbetslöshet till arbete i vård och omsorg

7 Sysselsättning i Botkyrka  Utlandsfödda kvinnor har lägst sysselsättning.  I kommundelen Fittja står mer än hälften av kvinnorna utanför arbetsmarknaden.  Svenskkunskaper och gymnasiekompetens krävs för jobb.

8 Typfall och beräkningar  Tre typkvinnor utan jobb och med låg utbildning.  Insatser i form av utbildning, samtliga går vård- och omsorgsprogrammet.  Antagande att utbildning leder till fast jobb med låg lön inom vård och omsorg till pension.

9 Handlingsalternativet Intäkter  Produktionsvärde - Nettolön - Konsumtionsskatt - Sociala avgifter - Kommunalskatt - Landstingsskatt  Minskade offentliga utgifter - Försörjningsstöd Indirekta vinster (ingår ej) - Bättre hälsa - Positiva effekter på nästa generation Kostnader  Utbildning  Studiemedel Indirekt kostnad (ingår ej)  Eventuell barnomsorg

10 Jämförelsealternativet Intäkter  - - - Kostnader  Försörjningsstöd Indirekta kostnader (ingår inte)  Negativa hälsoeffekter  Negativa effekter på nästa generation

11 Exemplet Aisha  Utrikes född 25-årig kvinna, 5 års skolgång i hemlandet, försörjd av anhörig.  Studerar SFI, grundläggande vuxenutbildning och Vård- och omsorgsprogrammet, totalt 4 år.  Studiemedel på Komvux.  Jobbar efter studierna fram till pension.

12 Exemplet Aisha 2013-2017 KomponentKostnadIntäktVinst Utbildning146 000 Studiemedel154 000 Bruttolön222 000 Soc. avgifter67 000 Totalt310 000289 000- 21 000

13 Exemplet Aisha 2013-2052 KomponentKostnadIntäktVinst Utbildning146 000 Studiemedel154 000 Produktions- tillskott, 40 år 7 553 000 Totalt310 0007 553 0007 252 000

14 Fördelning av produktionstillskott Aktör/mottagareBelopp Aisha, nettolön - Till staten i konsumtionsskatt: 610 000 4 527 000 Kommunalskatt -Till Botkyrka kommun: 44 000 -Till kommunkollektivet: 754 000 798 000 Landstingsskatt -Till Stockholms läns landsting: 101 000 -Till landstingskollektivet: 379 000 480 000 Sociala avgifter1 741 000 Totalt7 553 000

15 Lönsamt för samhället – men inte för kommunen  För Aisha är det ekonomiskt mycket lönsamt, redan från andra året  För kommunen är det inte ekonomiskt lönsamt - Kostnader för utbildningssatsningen är större än intäkt från kommunalskatt (skatteutjämningssystemet) - Inget försörjningsstöd i jämförelsealternativ  Samhällets avkastningen är 25 gånger insatsen - Produktionstillskott minus utbildningskostnader

16 Exemplet Beata  Inrikes född, 35 år, 9 års grundskola, försörjningsstöd.  Studerar vård- och omsorgsprogrammet, totalt 1,5 år.  Studiemedel på Komvux.  Jobbar efter studierna fram till pension.

17 Exemplet Beata 2013-2016 KomponentKostnadIntäktVinst Utbildning, VO tre terminer 62 000 Studiemedel94 000 Produktionstillskott 1,5 år 450 000 Uteblivet förs.stöd, 3 år 294 000 Totalt156 000744 000588 000

18 Exemplet Beata 2013-2042 KomponentKostnadIntäktVinst Utbildning, VO tre terminer 62 000 Studiemedel94 000 Produktionstillskott 30 år 6 701 000 Uteblivet förs.stöd, 30 år 2 450 000 Totalt156 0009 151 0008 995 000

19 Lönsamt för kommunen direkt  Beata får högre levnadsstandard efter studierna - Något lägre standard under studietiden  För kommunen är det ekonomiskt lönsamt direkt - Utbildningskostnaden mindre än försörjningsstödet  Samhällets avkastning är 58 gånger insatsen - Produktionstillskott och minskat försörjningsstöd

20 Exemplet Cyntia  Utrikes född 45-årig kvinna, 9 års skolgång, försörjningsstöd.  Studerar SFI, grundläggande vuxenutbildning och Vård- och omsorgsprogrammet, totalt 4 år.  Försörjningsstöd under SFI och studiemedel på Komvux.  Jobbar efter studierna fram till pension.

21 Exemplet Cyntia 2013-2017 KomponentKostnadIntäktVinst Utbildning, SFI, grundvux, komvux, VO, fyra år 121 000 Studiemedel123 000 Produktionstillskott 1 år 289 000 Minskad kostnad för förs.stöd. 273 000 Totalt244 000562 000318 000

22 Exemplet Cyntia 2013-2032 KomponentKostnadIntäktVinst Utbildning och studiemedel 244 000 Produktionstillskott, 16 år 4 011 000 Minskad kostnad förs.stöd 1 567 000 Totalt244 0005 578 0005 334 000

23 Lönsamt för kommunen efter två år  Cyntia får högre levnadsstandard efter studierna. - Något lägre standard under studietiden  För kommunen är det ekonomiskt lönsamt redan efter två år. - Utbildningskostnaden mindre än försörjningsstödet  Samhällets avkastning är 23 gånger insatsen. - Produktionstillskott och minskat försörjningsstöd.

24 Göteborg stads stöd till flickors och pojkars idrottande

25 Jämställdhetsintegrering i Göteborg  Uppdrag från kommunfullmäktige – alla verksamheter ska jämställdhetssäkras. Resurser ska fördelas jämnt mellan kvinnor och män, flickor och pojkar.  KF:s budget 2013, nytt uppdrag för hela staden: alla nämnder och bolag ska kartlägga resursfördelningen utifrån kön.

26 Kartläggning av idrottsstödet  80 miljoner kronor per år i föreningsstöd – merparten till idrottsföreningar  Kartläggning av bidrag till 58 största idrottsföreningarna  Kartläggning av - Aktivitetsbidrag - Lokalbidrag - Investeringsbidrag  Fördelning mellan flickor och pojkar 7-26 år Övrigt 10% Aktivitet 30% Lokal 30% Investering 30%

27 Aktivitetsbidrag  Baseras på antal redovisade aktiviteter  Pojkar 64 procent, flickor 36 procent av aktiviteterna  5:50 kr per aktivitet för flickor  5 kr per aktivitet för pojkar

28 Fördelning av aktivitetsbidrag Antal bidragsberättigade aktiviteter flickor/pojkar Aktivitetsbidrag som kommunen ger per flicka/pojke. Multiplicera 1 med 2. Resultat = fördelningen av aktivitetsbidrag 1.2.3.4.

29 Fördelning av aktivitetsbidrag Flickor 979 923 aktiviteter 5:50 kr980 000 x 5,55 389 000 kr Pojkar 1 729 606 aktiviteter 5:00 kr1 730 000 x 58 650 000 kr 1.2.3.4.

30 Lokal- och investeringsbidrag  Kostnader i föreningens egna eller långtidshyrda lokaler där föreningen bedriver ideell verksamhet.  385 kr per flicka, 360 kronor per pojke  Investeringsbidrag beviljas för ny-, till- och ombyggnad av egna eller långtidshyrda anläggningar.

31 Lokal- och investeringsbidrag 1.Procentuell könsfördelning av antal aktiviteter per idrott 2.Kartlägga beviljade lokal- och investeringsbidragen 3.Multiplicera 1 med 2. 4.Resultat = andel av beviljade bidrag som kommer flickor respektive pojkar till godo.

32 Mer bidrag till pojkars aktiviteter  I 36 av 44 idrotter går större del av aktivitetsbidraget till pojkar än till flickor  Mer till flickor inom ridsport, basket, dans, gymnastik, konståkning, simning och volleyboll.  I 9 av 11 idrotter går mer lokal- och investeringsbidrag till pojkar än till flickor.  Mer till flickor inom ridsport och gymnastik.

33 Mer bidrag till pojkars aktiviteter BidragstypMkr totalt Till flickor Till pojkar Mer till pojkar Aktivitets- bidrag 14,05,38,63,223 % Lokalbidrag17,36,810,63,822 % Investerings -bidrag 26,59,217,28,030 % Totalt57,821,436,415,026 %

34 Bidrag per medlemskap Totalt antalFlickors andel Pojkars andel Flickors andel av pojkar Målgrupp 7-26 år 128 63950 % 100 % Medlemmar i bidrags- berättigade föreningar 59 74941 %59 %68 % Tre förenings- bidrag 57,8 mkr37 %63 %59 % Bidrag kr per medlemskap 9678821 02586 %

35 Fritidsvaneundersökningen  74 procent av flickorna och 82 procent av pojkarna tränar minst två gånger i veckan.  Flickor och pojkar har olika preferenser.  Flickor – dans, gymnastik, gymping/aerobics, simning/bad, klättring, konståkning, ridning, vistelse i skog, hav och grönområden.

36 Bidragsgivningen gynnar pojkar  Kommunalt stöd går framför allt till idrottsföreningar – där pojkarna dominerar.  Alltså får pojkar mer stöd av kommunen än flickor.  Flickor betalar mer själva för sitt idrottande, t.ex. ridning, dans, yoga, gym/aerobics etc. Kartläggning, större gym- och friskvårdsaktörer i Göteborg: Flickor/unga kvinnor utgör stor majoritet av medlemmarna. Medlemskap mellan 2 400 och 4 500 kronor per år – och mer.

37 Jämställt stöd till idrott  Anpassa byggande och drift av kommunens idrottsanläggningar till både flickors och pojkars behov och preferenser på ett ekonomiskt likvärdigt sätt.  Bredda utbudet av anläggningar och aktiviteter så att de motsvarar flickors och pojkars behov och preferenser på ett likvärdigt sätt.  Fördela resurser mellan pojkar och flickor på ett likvärdigt sätt.  Effektivt jämställdhetsarbete inom idrottsföreningarna så att pojkar och flickor kan idrotta på likvärdiga villkor.  Kommunalt bidrag till träningskort hos privata aktörer för ungdomar upp till 26 år.

38 Hälsovinster på kort och lång sikt  Unga kvinnor har sämre psykisk och psykosomatisk hälsa - stress, ängslighet, oro, ångest, huvudvärk, magont.  Fysisk aktivitet förebygger och motverkar fysisk och psykisk ohälsa.  Stora samhällsekonomiska vinster att göra. Exempel - benskörhet 1 000 frakturer till följd av fallolyckor varje år i Göteborg. Tre av fyra som drabbas är kvinnor Varje fallolycka kostar 300 tkr, varav hälften sjukvård, hälften rehabilitering = 300 mkr per år, varav 150 mkr på kommunen, varav kvinnor 112,5 miljoner och män 37,5 miljoner. Fysisk aktivitet barn/unga ökar bentätheten och förebygger benskörhet längre fram i livet.

39 Smart ekonomi i Borås – att lyckas i skolan

40 Misslyckad skola – sociala problem Den 12 januari 2013 grep polisen i Borås 33 ungdomar misstänkta för narkotikabrott. Samtliga var pojkar eller unga män. 25 var under 18 år, 4 var yngre än 15 år. Ingen av dem var känd av polisen sen tidigare. Gemensam nämnare: misslyckad skolbakgrund. De hade inte nått målen i årskurs 9 eller hoppat av gymnasiet och gått ut i arbetslöshet.

41 Nils börjar sälja knark som 15-åring  Tidig skilsmässa, frånvarande pappa,  Duktig i skolan men tilltagande sociala problem. Utpekas som ”gängledare”. Mycket slagsmål i högstadiet.  Börjar sälja knark som 15-åring. Hoppar av gymnasiet i tvåan och blir yrkeskriminell.  Dömd för bl.a. vapeninnehav, narkotikabrott, rån, våldsbrott och olovlig körning. 20 mån fängelse som 19-åring.  Använder inte droger själv.  Idag 24 år, läser in gymnasiekompetens på komvux.

42 Sociala kostnader för Nils Kommunen Åtgärder i skolan105 000 Försörjningsstöd200 000 Uteblivna skatteintäkter, 5 år210 000 Ungdomsverksamhet15 000 Komvux100 000 Summa630 000 Övriga samhället Polisingripanden50 000 Häktad 2 månader150 000 20-tal rättegångar300 000 Fängelse 20 månader1 475 000 Psykolog32 000 Övervakare5 000 Utebliven produktion 5 år1 715 000 Summa3 727 000

43 Petra börjar missbruka som 13- åring  Pappan alkoholist, föräldrarna skiljer sig när Petra är 12.  Koncentrationssvårigheter i skolan, skulle ”egentligen” gått om åk 8. Mycket kontakter med skolkurator.  Börja dricka när hon är 13. Missbrukar narkotika från 15. Dömd för stöld, snatteri och ringa narkotikabrott.  Hoppar av skolan sista året i gymnasiet.  Destruktiv relation med mycket droger.  Drogfri som 22-åring. Finns i kommunal ungdomsverksamhet där hon trivs. Funderar på att studera.

44 Sociala kostnader för Petra Kommunen Åtgärder i skolan100 000 Försörjningsstöd300 000 Uteblivna skatteintäkter, 5 år210 000 Ungdomsverksamhet25 000 Summa635 000 Övriga samhället Polisingripanden10 000 Rättegångar15 000 Övervakare5 000 Utebliven produktion 5 år1 715 000 Summa1 745 000

45 Stort utrymme för tidiga insatser ExempelKostnad samhälle mkr Varav kom- munen Skola Gr+Gy Sociala kost- nader Utökade tidiga insatser Potenti- ell vinst mkr Nils5 9001 5701 1404 7601 0003 760 Nils 23 5409421 1402 4005001 900 Petra3 4201 6801 1402 3801 0001 380 Petra 22 0501 0101 140910500410 Summa10 4503 0007 450

46 Nils alternativ på tio års sikt Om…Kr/årKostnad/intäkt på 10 år Arbete, produktionsvärde 270 0002 700 000 Arbetslös, försörjningsstöd - 100 000- 1 000 000 Fängelsestraff- 1 100 000- 11 000 000

47 Petras alternativ på tio års sikt Om…Kr/årKostnad/intäkt på 10 år Arbete, produktionsvärde 270 0002 700 000 Arbetslös, försörjningsstöd - 100 000- 1 000 000 Drogmissbruk, behandlingshem - 1 000 000- 10 000 000

48 Malmö – om män reste som kvinnor

49 På väg – en resa i jämställdhet  Resvaneundersökning 2008 - Reslängder - Fördelning av färdmedel  Analys 2011 – Hur skulle det samlade resmönstret påverkas om män reste som kvinnor och tvärtom?  Hur skulle det påverka - Miljö? - Ytbehov? - Ekonomi?

50 Kvinnors och mäns resvanor  Män reser mer med bil, kvinnor mer med buss och till fots.  Samma förhållande för korta resor (<5 km).  Kvinnor och män gör lika många resor.  Män reser längre än kvinnor – mer bil och flygresor.

51 Om män reste som kvinnor och v.v.

52 Mindre bil och flyg – mindre utsläpp Koldioxid - 31% Koldioxid Partiklar - 21% Kväve- dioxid - 35% Partiklar Kvävedioxid

53 Miljövinster  Personkilometer (pkm) = fordonskilometer x beläggningsgrad  Bil – kostnad för luftföroreningar, vägslitage, olyckor och buller  Flyg – kostnad för utsläpp av koldioxid och kväveoxid TrafikslagKr/pkmMpkm/årVinst/år Personbil0,69- 277192 mkr Flyg0,19- 51498 mkr Summa290 mkr

54 200 Möllevångstorg skulle frigöras!  Buss, tåg, gång och cykel är mer yteffektiva än bil.  Om män reste som kvinnor skulle ytanspråken minska 12 procent = 140 Möllevångstorg.  Ytan för parkerade fordon skulle minska med 13 procent = 60 Möllevångstorg.

55 Värdet av ledig mark  Merparten av trafikarbetet sker i relationer utanför Malmö  Industrimark och bostadsrätter i ytterområden, ca 700 kr/m 2  Ytor för fordon i trafik = 0,8 km 2  Ytor för stillastående fordon = 0,4 km 2 AnvändningYtaMarkvärdeVinst Fordon i trafik0,8 km 2 700 kr/km 2 560 mkr Parkerade fordon0,4 km 2 700 kr/km 2 280 mkr Summa1,2 km 2 850 mkr

56 Skatteffekter  Personbilar, genomsnittlig skatt 0,47 kr/fordonskilometer.  Om män reste som kvinnor = skatteminskning på 130 mkr/år.

57 Samhällsekonomisk vinst EffektMkr Minskade miljökostnader300 Ledig mark800 Minskade skatteintäkter- 130 Summa970

58 Folkmängd Stockholm 31 december 2011

59 Folkmängd Botkyrka 31 december 2011

60 Folkmängd Göteborg 31 december 2011

61 Folkmängd Malmö 31 december 2011

62 Folkmängd Linköping 31 december 2011

63 Folkmängd Gislaved 31 december 2011

64 Folkmängd Lomma 31 december 2011

65 Folkmängd Simrishamn 31 december 2011

66 Folkmängd Kungsbacka 31 december 2011

67 Folkmängd Karlskoga 31 december 2011

68 Folkmängd Örebro 31 december 2011

69 Folkmängd Falun 31 december 2011

70 Folkmängd Hudiksvall 31 december 2011

71 Folkmängd Umeå 31 december 2011

72 Folkmängd Pajala 31 december 2011


Ladda ner ppt "Smart ekonomi Jämställdhet – en rättighet som lönar sig."

Liknande presentationer


Google-annonser