Pedagogik och Praktik med Lärplattformen Fronter i

En presentation över ämnet: "Pedagogik och Praktik med Lärplattformen Fronter i"— Presentationens avskrift:

1 Pedagogik och Praktik med Lärplattformen Fronter i
grundkursen i Mätteknik för E2 eller PPP - Praktisk PlattformsPedagogik Henrik Ahlberg Institutionen för Radio- och rymdvetenskap Chalmers tekniska högskola

2 Agenda Bakgrund: varför en förändring?
Treenigheten: pedagogik - koncept - teknik Pedagogiska perspektiv Objektivistiskt - Konstruktivistiskt - Interaktionistiskt - Aktivitet - ”The U-turn” Koncept Examinationen enligt pedagogisk portfölj och samlärande - studentcentrerad lärandemodell Teknik En miljö designad för lärande Fronter: lärplattform Engineering Measurement Knowledge Portal - en databas med kunskaper om Mätteknik Biblioteksdatabaser Från ax till limpa Integration av alla delar till en överskådlig och hanterbar miljö för både student och lärare Demonstration i Fronter Utvärdering Studenternas erfarenheter och synpunkter. Lärarens reflektioner. Blev det som tänkt? Sammanfattning

3 Bakgrund lp 3: 7 veckor lp 4: 9 veckor
Mätteknik del A och B, 6 poäng: obligatorisk kurs i E2 som går över hela läsåret tenta-vecka tenta-vecka lp 3: 7 veckor lp 4: 9 veckor Traditionella föreläsningar 2 ggr/vecka, 150 studenter, 4 kurser parallellt, stor föreläsningssal. En förel. med extern person. Hemtentamen under en hel dag i grupp om två. Större “verkliga” problem att lösa. Laborationer: 4 stycken under lp 3 och ett miniprojekt på 3 laborationer under lp 4 kallat Eget arbete. Där tränar teknologerna på att planera, genomföra och presentera sitt arbete muntligt och i en skriftlig rapport. Saker som kan förbättras: 4 kurser parallellt i lp 3. Organisationssvårigheter och konkurrens mellan kurser har missgynnat studenterna. Hemtentamen med större problemorienterade uppgifter och arbete i grupp har inte stämt överens med hela kursupplägget och traditionella föreläsningar. Svårt att förmedla sättet att arbeta med hemtentamen. Klassiska svårigheten att förena laborationer och föreläsningar. För stor föreläsningssal. En och annan teknolog som klarar sig lite för lätt.

4 Önskade förändringar Behålla att arbeta med större verkliga problemorienterade uppgifter. Arbeta mer i grupp: samarbete - samlärande. Stimulera ett mer aktivt deltagande under kursens gång. Från lärarcentrerad transmissionsmodell till studentcentrerad lärandemodell. Mera ”verklighet” i klassrummet. Lyfta fram laborationerna som det viktiga moment det är och inte bara något som man går dit och fixar. Att reflektera över sina erhållna kunskaper och erfarenheter. Att kunskapsinhämtning, kunskapsutveckling och examination är en helhet. Vid inlämnande av hemtentamen säger studenterna ”ja, men det här var ju riktigt roligt!”. Frustrerade!. Inse ämnets fascination redan från början av kursen! Lösa organisatoriska problem med 4 kurser parallellt och konkurrens-situationen.

5 Create an environment designed for learning
Treenigheten Learning cannot be designed: it can only be designed for - that is, facilitated or frustrated. E. Wenger (1998) Teknik Pedagogiska perspektiv Koncept för 120 studenter Create an environment designed for learning

6 Pedagogiska perspektiv
Objektivistiskt perspektiv Identifiera mål Analyserar undervisningsprocessen Analyserar nivån för utgångsläget Sätter delmål Skapar testfrågor Utformar undervisningen Utvärderar lärandet Konstruktivistiskt perspektiv Definierar lärandeområdet Identifierar fall inom området Identifierar teman och perspektiv Strukturerar och visar på väsentliga drag och skillnader i fallen Ger studenterna möjlighet att på eget sätt sätta sig in i fallen Lägger tonvikt på att studenten reflekterar över sin kunskap Interaktionistiskt perspektiv Kollaborativt/samlärande i skarpt läge Internet som koncept för dialog Aktivitet som princip Från lärandecentrerad transmissionsmodell till studentcentrerad lärandemodell Utforskande arbetssätt Problembaserat lärande Skinner (1974), Wenger (1987), Piaget (1954), Engström (1987), Vygotsky (1934)

7 ”The U-turn in Flexible Learning”
Ökad flexibilitet Flexibel distribution 3 4 Passiv inhämtning av kunskap Aktivt deltagande och bidragande 1 2 Minskad flexibilitet Collis and Moonen (2001)

8 Koncept Objektivistiskt perspektiv Konstruktivistiskt perspektiv
Identifiera mål Sätter delmål Skapar testfrågor Utvärderar lärandet Konstruktivistiskt perspektiv Definierar lärandeområdet Identifierar ett fall (case) Ger studenterna möjlighet att på eget sätt sätta sig in i och arbeta med fallet Lägger tonvikt på att studenten reflekterar över sin kunskap Interaktionistiskt perspektiv Kollaborativt/samlärande i skarpt läge Aktivitet som princip Från lärandecentrerad transmissions-modell till studentcentrerad lärandemodell Problemorienterat lärande Pedagogisk (digital) portfölj: fokuserar på lärandeprocess och mål. Samarbete och samlärande. Lärplattform: stödjer portfölj, diskussion, reflektion, tester och utvärdering. Rikligt med material inom lärandeområdet. Seminarier med externa personer som stödjer det identifierade fallet.

9 Examinationen enligt digital portfolio: fokus på process och mål
På ett raffinaderi har man stora cisterner (tankar) för lagring av olja. Figur 1 visar en skiss över ett raffinaderiområde och oljans väg. Övergripande mål (ger en bredd) Konstruera ett automatiskt övervaknings- och presentationssystem som kontrollerar området och varje cistern. Använd gärna figurer tillsammans med texten. I en centraldator stående i ett kontrollrum samlas all data in, bearbetas och presenteras på lämpligt sätt för driftpersonalen. Delmål med deadlines under kursen gång (ger ett djup inom några områden): Strukturering av problemet Givare och digitalisering Störningar och datainsamling Miljömätningar, signalbehandling, kalibreringar, gränssnitt mot operatören. Två beräkningsuppgifter i samband med delmålen. Delas ut vid kursstart Arbetar i grupper om två.

10 Examinationen enligt digital portfolio: process och mål
Laborationerna Samma upplägg som tidigare med 4 laborationer och miniprojektet Eget arbete. Instuderingsfrågor, som svaras på före laborationen. Reflektioner, som lämnas in efter laborationen. Seminarier Två obligatoriska seminarier med externa föreläsare. Reflektioner, som lämnas in efter respektive seminarium. Examination Godkända delmål och övergripande mål. Godkända instuderingsfrågor, laborationer, miniprojekt, reflektioner. Godkända reflektioner från seminarier. Ger betyget 3. För betyg 4-5 krävs en muntlig examination.

11 Koncept Från lärandecentrerad transmissionsmodell till studentcentrerad lärandemodell Att mäta är att veta! ! EMKP Biblioteket Föreläsningar ! Internet Seminarier Laborationer Företag Kunskapsresurser ?

12 Teknik Learning cannot be designed: it can only be designed for - that is, facilitated or frustrated. E. Wenger (1998) Lärplattform: studenterna är aktivt deltagande och bidragande stödjer portfölj, diskussion, reflektion, tester, utvärderingar, ….. System A System B System C System D System E System F Funktionalitet X X X X X X Funktionalitet: struktur var är funktionaliteten X X X tillgänglig och hur? Funktionalitet: X kan både student och lärare vara ägare och ha accessrätt? EMKP - Engineering Measurement Knowledge Portal: en databas fylld med material om Mätteknik

13 ”Från ax till limpa” KA-systemet Lärplattform Ladok
Integration av alla delar till en överskådlig och hanterbar miljö för både student och lärare. ”Processbild” över en väg för studenten KA-systemet Lärplattform Ladok * Kursregistrering * Registrering till * Registrering laborationer. av resultat. * Miljö designad för lärande. * Registrering till examination. * Kursutvärderingar. * Bearbetning av resultat och försystem till Ladok. Kursen Mätteknik realiserad i Lärplattformen Fronter

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25 Utvärdering: är ”mina” förväntningar uppfyllda?
JA, med råge! Problemorienterade uppgifter: Identifiera fall, övergripande mål, delmål. Studenterna upptäcker och söker kunskap själva. Samarbete - samlärande: ja, se undersökning. Aktivt deltagande: välbesökta föreläsningar, mera frågor och diskussion. Studentcentrerad lärandemodell: luta sig tillbaka och se sig som resurs! ”verklighet” i klassrummet: seminarier med externa föreläsare relaterat till caset. Lyfta fram laborationerna: instuderingsfrågor har gett ett bättre klimat i labbet, mer förberedda studenter, mer relevanta frågeställningar, studenterna kommer längre. Reflektera: vad sades och vad lärde jag mig på laborationer, seminarier, .. En helhet: lättare för studenter att se och för mig att förklara helheten. ”Det är i Fronter det händer!” Inse ämnets fascination redan från början av kursen: ja. Lösa organisatoriska problem: ja

26 Utvärdering: studenternas synpunkter, ett urval.
Learning cannot be designed: it can only be designed for - that is, facilitated or frustrated. E. Wenger (1998) 79 av 116 studenter har svarat. Det var mycket svårt att hitta rätt i fronter. Inlämning på ett ställe men delar av frågan på andra. (1) - Bra att sköta inlämningar digitalt, så att man slipper utskrifter m.m. Även om Fronter har krånglat ibland, så har det funkat bra. (4) - Det har blivit lättare att ta del av info via fronter (5) - Bra med kontinuerlig examination, man följer då med bättre under kursens gång. Skönt att slippa skriftlig tentamen också. Intressanta uppgifter. Idén med kommentarer till labbar, seminarier etc. var väldigt bra, då man tvingades tänka efter vad man gjort, lyssnat på etc. (4) Mycket intressant och roligt med nytt upplägg i och med Fronter (5) - Den är bra och då med tyngd på labdelen. Själva delmålsverksamheten känns värdelös! Kan inte säga att vi har lärt oss någonting utanför labbet i mätteknik! (4)

27 Utvärdering: studenternas synpunkter, ett urval.
Nej, det skulle vara svårt att läsa kursen utifrån pärmen (kompendiet), hittade dock några bra böcker på biblioteket som hjälpte mig med delmålen en hel del. (2) - Texterna som låg på EMKP var mycket bra, speciellt med tanke på sökfunktionen. Tror dock inte att alla hittade dit (4) - Jag gillar inte sådana former men har ändå varit lite givande (Ej bra) - Kanon bra, det blir inte så mkt på en gång. Samtidigt är chansen större att det fastnar. Dessutom måste man engagera sig från börja. (Bra) bra att man tvingas att göra saker under kursens gång. Skulle dock bli väldigt jobbigt om alla kurser hade liknande upplägg. (Bra) Som sagt, mer kommentarer! (OK) - Det är lättare att faktiskt komma igång och jobba med kursen när man har krav på att lämna in resultat. (Mer) - Kändes som om det ibland var lite oklart att veta vad som krävdes för att klara delmålen. (Oförändrat) - Eftersom man inte har någon riktig tenta så har det bara varit att glida med. (Mindre)

28 Utvärdering: studenternas synpunkter, ett urval.
- Labbarna, Internet - Nätet internet givetvis. är ovärderlig ibland - Internet, människor Böcker från Biblioteket

29 Utvärdering: studenternas synpunkter, ett urval.
- Gav inte så mycket. Tycker nog att man kan ta bort det. Man måste ju ändå läsa igenom lab-pm inför labben. (Mindre bra) - VAr ingen utmaning att göra frågorna (Mindre bra)

30 Utvärdering: studenternas synpunkter, ett urval.

31 Utvärdering: studenternas synpunkter, ett urval.

32 Utvärdering: studenternas synpunkter, ett urval.

33 Utvärdering: studenternas synpunkter, ett urval.

34 Utvärdering: studenternas synpunkter, ett urval.

35 Korrelation mellan vad man ansåg om kursen och hur tekniken fungerat.
Learning cannot be designed: it can only be designed for - that is, facilitated or frustrated. E. Wenger (1998) Korrelation mellan vad man ansåg om kursen och hur tekniken fungerat.

36 Sammanfattning Teknik Pedagogiska perspektiv Koncept
Learning cannot be designed: it can only be designed for - that is, facilitated or frustrated. E. Wenger (1998) Lärarens mål och studenternas mål överlappar ganska väl. Tidsåtgång - JA, första gången. Inga omtentor. Distansutbildning (Flexibelt lärande). Industrihögskolan (samma lärplattform.) En och annan teknolog klarar sig inte igenom lite för lätt.

37 Före Efter

38 studenterna är samlade
Andra möjligheter Alla varianter är möjliga Lärplattformen som ”hemmahamn” där studenterna är samlade Lärarlag Samverkan mellan kurser ……………

39 Tack till IT-universitetet: Ann Strömberg och Linda Kullenberg för avsatt tid och stor assistans med kopplingen Ladok - Fronter och systemkunskaper. IT-avdelningen: Jean-Marc Orliaguet, Open Source Projekt som blev EMKP. Fronter för gratis licenser och support. Wille Bokhede och Gunnar Elgered på Inst. för Radio- och rymdvetenskap för stöd och glada tillrop. Bosse Håkansson, Inst. för signaler och system för Kursutvärderingssystemet. Våra studenter i E2 som kastat sig in (eller blivit inkastade) i detta med stor entusiasm och positivism, trots visst tekniskt krångel. Tack för att ni kom och lyssnade och tack alla kollegor för många års trevlig gemenskap på Chalmers då jag nu slutar på Chalmers.