Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 LÄRLEDARUTBILDNING våren -09. 2 Vad gör du här? * Per Fagerström. (PPP) ”Vad har du packat ned?” FörväntningarFörhoppningar”Farhågor” Din mentala packning.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 LÄRLEDARUTBILDNING våren -09. 2 Vad gör du här? * Per Fagerström. (PPP) ”Vad har du packat ned?” FörväntningarFörhoppningar”Farhågor” Din mentala packning."— Presentationens avskrift:

1 1 LÄRLEDARUTBILDNING våren -09

2 2 Vad gör du här? * Per Fagerström. (PPP) ”Vad har du packat ned?” FörväntningarFörhoppningar”Farhågor” Din mentala packning Vad tänker du kring lärledarrollen ? Hur är din förståelse? Vad är din utgångspunkt idag?

3 3 Lever de upp till dina positiva som negativa förväntningar? Vad har du för del i det? Vilka medarbetare/kollegor får du på näthinnan? Vad förväntar du dig av dina respektive medarbetare? Det har en tendens att bli som vi förväntar oss (tänker) Den omärkliga men ändå så starka effekten som vår förväntningar på andra har på vårat beteende mot dem. Vi bokstavligen drar fram de reaktioner och prestationer som vi väntar oss ur dem. Beroende på vad vi förväntar oss av eller tror om andra, kommer vi att förändra våra egna beteenden så att vi kan var säkra på att få vad vi räknar med Att ges möjlighet och tid att känna efter hur man tänker. Om möjligt, efterfråga hur de andra tänker, ”var de är”

4 4 utveckling Vad handlar detta om, vad går det ut på? Vad krävs av mig, dig, oss då? Utmaning/lärande Kunnande/trygghet Trygga hörnet

5 5 Vi gör det så invecklat, lite sunt förnuft och någon som vågar bestämma Nu börjar han igen, detta har vi hört var enda gång Får inte glömma att ringa Emmas mamma i kväll ” Det blir som du tänker” Vad går det ut på? Angeläget att reflektera över hur man tänker/ vad man förväntar sig och var man startar vad säger vi om detta? Hur tänker vi var och en Vad intresserade dom verkar då! Suck! ”Vad gör jag här?”

6 6 Vikten av att stämma av utgångsläget. Att vara på samma möte, på samma ”våglängd” Ha samma utgångspunkt, eller åtminstone känna till varandras utgångslägen. m A - S - K Administrativa akuta inställning socialakunskapsfördjupande

7 7 En gemensam förståelse av utgångsläget, nuläget, kan vara den effektivaste vägen till hållbar och långsiktig lösning Problembaserat perspektiv tar fasta på varifrån vi startar inte bara målet ”Spela in mig i matchen” Sätt in mig i problemet, din syn på problemet – lyssna då GÖR MIG/DIG DELAKTIG Måste förstått för att kunna förstå

8 8 Skolutveckling - problemlösning Skolutveckling handlar, enligt pedagogers beskrivningar, om att hitta lösningar på de problem man stöter på i vardagens möte med barn och ungdomar. *

9 9 Synen på problem Problem Ses som en störning som skall åtgärdas så att allt återgår till hur det var innan problemet uppstod Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv ser man problem som utgångspunkt och drivkraft för utvecklingsarbete

10 10 Förväntan / idé den goda skolan, F-skolan Alla har vi tankar idéer med vad vi vill, vad vi önskar skall ske. Hur den ideala bilden ser ut är inte alltid verbaliserad eller klar.

11 11 Uppdraget Så som jag uppfattar uppdraget eller förväntningar på mig, så utför jag mitt arbetet, eller åtminstone vill utföra mitt arbetet så. Behov, önskan att förändra/fördjupa/förädla arbetet (långsiktigt) kräver förändrad/fördjupad/förädlad förståelse för uppdraget ”man är inte dum frivilligt” A. Targama ”Det är ingen idé att bråka på lärare/pedagoger för vad de gör eller inte gör – de gör det de gör i alla fall” så länge de har … den förståelse de har av uppdraget och de lärdomar de har om hur man på bästa sätt förverkligar uppdraget

12 12 Omgivning Beteende / handlingar Förmåga/kompetens Värdering/antagande Uppdrag syfte/ Princip Insikter ReglerBeteende Singleloop Doubleloop Tripleloop Resultat

13 13 Förståelse Förståelsen av problemet eller uppgiften avgränsar vilka möjligheter som är tänkbara, meningsfulla och rimliga x x x xx xx x x x xx x x x x xx x xx x Först om man får en medarbetare att förändra sin förståelse, blir det nya arbetssättet meningsfullt och rimligt X Så här, pröva detta Det funkar aldrig, vad kommer du dragandes med nu? Har du varit på kurs?

14 14 Verksamheten Enheten/laget Jag Idé/teori Görande Inre motivation & lust att lära Delaktighet och medskapande helhetssyn

15 15 Den pedagogiska verksamheten Arbetsorganisation Schema, arbetslag, arbetsplaner, tjänstefördelning Utvecklingsorganisation Lärgrupper, lärledare, lärplaner Nätverk – handledare/lärledarnätverk - träffar

16 16 Arbetsorganisationen/ Driftsorganisation  Reproduktiv/ reproducerar Utvecklingsorganisationen Utv.enheten FoU  Nyskapande Produktutveckling -anpassning Skriftliga omdömen ? Hur skall mallen se ut?

17 17 NU-03 Avslutande kommentar: “Under ett intensivt decennium skulle drygt tio reformer implementeras inom skolans område. Det var bl.a. kommunaliseringen av skolan, fyra nya läroplaner, nytt betygssystem, en valfrihetsreform, en ny skolform, en ny lärarutbildning. När reformerna skulle implementeras handlade samtalet ofta om organisation och administration. Samtalet om vad allt det nya skulle gå ut på, vad det egentligen handlar om, hanns inte med.”

18 18 Den teoretiska basen Konstruktivism Systemteori Gestaltteori

19 19 Konstruktivism/kognition Tar ej in situationen/informationen Tar in men kastar ut den igen Tar in den men gör om den så den passar min förståelse. ?

20 20 Eilngt en uneörnskding på ett engskelt uivtnierset så seplar det inegn roll i viekln odrnnig bksotrnävea i ett ord står i, det enda som är vtikigt är att fsötra och ssita bavstoken såtr på rtät palts. Rseetn kan stå hlelur om blluer och man kan ädnå lsäa tetxten uatn porbelm. Dttea broer på att vi itne leäsr vjrae bkosatv för sig, uatn odern som hlehet. Det stmmäer verlkiegn,eellr hur? Märkligt!

21 21 BORÅS BORÅS TIDNING ONSDAGEN DEN 26 SEPTEMBER 2006 Hot om böter hjälpte inte Brämhults kommundel kan tvingas koppla in polis för att få skolkande barn tillbaka till skolan Hot om böter för skolk var inte verkningsfullt. Men kommunen måste driva ärendena för att slippa få kritik. Nu kan polisen kopplas in BORÅS: Det gäller fyra fall där elever inte kommer till skolan. Och i våras bestämde sig politikerna i Brämhults kommundel för att hota med böter om inte föräldrarna gjorde mer för att få sina barn till skolan kronor riskerar föräldrarna att få betala. En familj har överklagat. Föräldrarna menar att de visst gjort allt vad som står i deras makt för att få sitt barn till skolan, men misslyckats. Nu blir det länsrätten som får avgöra frågan om föräldrarna fullgjort sina skyldigheter eller inte. Två familjer har inte ens löst ut det rekommenderade brev som skickats. Ta hjälp av polis Därför kan polisen kopplas in. Kommunen får vända sig till polisens delgivningsman för att få hjälp att överlämna beskedet. Och det går inte bara för kommunen att konstatera att detta inte var en gångbar väg. -Kommunen har skyldigheter enligt skollagen att tillse att alla barn går i skolan, säger stadsjurist Lena Kullander. Skolor runt om i Sverige har fått kritik för att de inte gjort tillräckligt för att elever ska fullgöra sin skolplikt. Därför gäller det för kommunen att kunna visa vad man faktiskt gjort. För att slipa riskera kritik fårn Skolverket eller JO kan kommunen behöva driva saken vidare. Tvungen att gå vidare Lars Dahlén (m) ordförande i Brämhults kommundelsnämnd, hänvisar också till att man var tvungen att gå vidare. Hot om böter har knappast visat sig vara verkningsfullt. - Ingen trodde att detta skulle lyckas, så naiva är vi inte, säger Lars Dalén. Men hur vi skall göra med detta framgent vet jag inte. Anne Bengtsson Tvungen att gå vidare Lars Dahlén (m) ordförande i Brämhults kommundelsnämnd, hänvisar också till att man var tvungen att gå vidare. Hot om böter har knappast visat sig vara verkningsfullt. - Ingen trodde att detta skulle lyckas, så naiva är vi inte, säger Lars Dalén.

22 22 ”att förorda lydnadskulturens verktyg för att komma till rätta med de problem som övergången till ansvarskulturen innebär. Exempel på sådana verktyg är betyg i ordning och uppförande, större befogenheter för lärare att vidta disciplinära åtgärder, mer av regler och förbud mindre av medbestämmande och samtal, ansvarskulturen lägger större tonvikt på vad som sker i mötet mellan lärare och elever” Margareta Normell – Lydnad till ansvar

23 23 Emergens Komplexa adaptiva system, sådana system som kan anpassa (adaptera) till omvärlden genom förnyelse inom ramen för sin egen mångfald. Förmågan hos systemet att utveckla nya egenskaper utan inblandning utifrån Komplexiteten/mångfalden Styrkan är olikheterna Allas tankar/reflektioner medskapande Tala oförställt Lyssna för full förståelse Vid press/konflikt ökar stressen med komplexiteten (demokratidilemmat) risken ökar för sökandet efter en lösning / ”det rätta”

24 24 Konstruktivism/kognition Tar ej in situationen/informationen Tar in men kastar ut den igen Tar in den men gör om den så den passar min förståelse. ?

25 25 Konstruktivism/kognition Tar in och hamnar i mental obalans De tidigare konstruktionerna sprängs söker balans genom uppbyggnad av ny gemensam förståelse Arbetsam process, min långvunna förståelse behöver förädlas. Alla mina yrkesår och gamla meriter bär inte fullt ut ?

26 26 Behov av genuin nyfikenhet till andra perspektiv Kunskapsbildningsprocessen sker i detta fall så länge som mötet upplevs öppet, jämlikt och jämbördigt

27 27 Grundteorier den goda skolan, F-skolan Konstruktivism skapar ihop, konstruerar Systemteori Skeenden och resultat i en organisation ses som konsekvenser av samspelet mellan delarna samt mellan delarna och helheten Gestaltteori Varje del får sin betydelse utifrån den helhet i vilken den ingår

28 28 Öka vetskapen om vad vi gör Varför vi gör det Och om det är bra det vi gör i verksamheten Upplever vi att vi blir klokare? Utvecklas vi och vår skola, förskola i den riktning vi önskar? Gör vi saker rätt och gör vi rätt saker? Använder vi våra erfarenheter/lärdomar i våra vardagliga handlingar?

29 29 Tänk tyst för dig själv några minuter på en pedagog som du erinrar dig med glädje och respekt

30 30 Bilda par där den ena nu ställer frågor till den andre som svarar och återberättar sina minnen av ”sin” pedagog. Vi byter om ett tag så håll fokus på en pedagog i taget. (associera inte verbalt) Tillåt dig att inte förstå !? Lyssna för full förståelse, (lägga sin egen kunskap lite åt sidan för att förstå den andre) Från beskrivande till förståelse/lärande Välj vem som börjar fråga

31 31 Sammanfatta nu vad den andra berättade/svarade, så som du uppfattade det. – monolog Lyssna – reflektera, begrunda Stäm av - dialog Du som svarade, vad lärde du dig?

32 32 Sammanfattningen: Ett sätt att gå vidare, genom respektfull avstämning tar vi sats mot nästa utvecklande steg. ”ok, är det detta vi säger, har vi fått med allt? Någon som saknar något? Har vi glömt något? Låt oss gå vidare men innan dess skulle jag vilja stämma av vad vi sagt eller kommit överens om så här långt, vill du sammanfatta vad du hört?” Från associerande samtal till mer adderande samtal Ombytta roller Ombytta roller

33 33 Sök mönster Vad sticker ut? Vilka egenskaper kan skönjas? Vilka likheter och olikheter kan vi se? Vad hade de båda pedagogerna för idé med verksamheten? Vad var de ute efter? Likheter och olikheter här?

34 34 Vad ger det för perspektiv på min egen verksamhet idag? Vad bekräftar? Vad utmanar?

35 35 Forskning, andras erfarenheter Föreställningar Slutsatser Lärdomar Agerande Erfarenheter Reflekterar.. Erfarenhetslärandet Planering Utmanande möte

36 36 ? Genuint nyfiken Frågor för att förstå

37 37 HELHET DELAR REFLEKTERANDE OREFLEKTERAD Artigheter Monologer Kris Debatt Laddar om, seriemonologer Utforskning Reflekterande Utvecklande Lärande/skapande Lars Wiberg

38 38 Frirum och aktörsberedskap Skolan, F-skolan, enheten frirum Lärgrupp

39 39 Samtala och sammanfatta Vad är viktigt för att få till ett bra lärande samtal (ett K-möte) Frågor, reflektioner, reaktioner, oklarheter ”surr - mentala obalanser”

40 40 Lärande utan görande kan bli en dagdröm men göranden utan ett lärande kan bli en mardröm

41 41 Förväntan / idé Filter /koder ”i väggarna” Ellström 2004 Vad utmärker då en kultur som kan förväntas främja ett utvecklingsinriktat lärande på en arbetsplats eller i ett arbetslag? ”Ett flertal studier visar att den kännetecknas av en kultur där det finns ett klimat som uppmuntrar till ifrågasättande och kritisk reflektion över vad som sker i verksamheten – vad som uppnås och inte uppnås samt hur detta sker; en betoning av handling, initiativ och risktagande; en tolerans för olikheter uppfattningar, osäkerhet och felhandlingar. Något som i sin tur förutsätter en hög nivå av förtroende och tillit samt jämlika relationer på arbetsplatsen” Den goda skolan, F-skolan

42 42 Att få till ett lärande samtal

43 43 Funderingar 28/5 Hur får vi med våra kollegor i denna diskussion som vi haft idag Motivationsproblematik, tidsfaktorn o utifrånfaktorer Gemensam upplevelse bra grund Olika yrkesgrupper på skolan, olika syn på uppdraget o förståelse Många olika trådar, org.nivå, gruppen/kollegiet känns spretigt nu! Konkreta råd kring lärande samtal

44 44 Motivationsproblematiken, hur får vi med alla? Hur är koden nu? Hur har den skapats?

45 45 Studiedag/Föreläsningar Metabudskapet har en risk att bli: Ni kan inte – därför måste ni gå och lyssna på en expert som kan tala om för er hur man gör Det kontrolleras så ni verkligen går, dvs inte nog med att ni inte kan, ni vill inte heller! Och eftersom utbudet är bestämt av ledning eller politiker så vet ni inte heller vad ni behöver (röda pluppar) Så underförstått blir budskapet att ni: Vet inte, kan inte, vill inte  och resultaten sjunker och motivationen avtar?! (konstigt) Satsat mer och mer på föreläsningar och fortbildningar men resultaten bara sjunker? Pedagogerna efterfrågar också mer och mer avancerade högskolekurser och fortbildningar men ack!

46 46 Eleven/barnet hur skall den nå upp till sina mål, resultat? Medskapare Eleven/barnet vad är angeläget att träna, utveckla, öka förståelse och kunskap om? Meningsbärande Pedagogen hur skall den göra för att underlätta för eleven i sitt fortsatta lärande? Pedagogen Vad är ängeläget att jag som pedagog utvecklar för kompetens för att möta mitt hur och elevens vad som sen blir hur Skolledare Hur kan den göra för att på bästa sätt underlätta för sina pedagoger? Skolledare Vad för slags ledarskap behövs som kommer att gynna ett lärande och ett ansvarstagande på varje nivå? Göra Resultat Process LUSTFYLLT Meningsbärande skapar lust, arbetet blir lustfyllt. Hög lust kan göra att man orkar det tråkiga. Har jag ingen lust har jag inte ork ens med det roliga. ”vi kan väl göra något roligt idag?” vi kan väl göra ngt lustfyllt - meningsfullt

47 47 Helhetsidé – verksamhetsidé Vad är det? VISION Spelsystem Vad har ni för ”spelsystem” eller helhetsidé? Verksamhetsidén hjälper oss att komma närmare visionen i vårt vardagsgörande

48 48 Händelse Agerande Avsaknad av en gemensam bärande helhetsidé eller verksamhetsidé. En händelse får sin betydelse i den helheten/förståelse den sätts in i och agerandet sker sen utifrån den förståelsen

49 49 Helhet Händelse Agerande Helhet

50 50 Inifrånmotivation, inifrånstyrning Utifrånmotivation, utifrånstyrning  Lust att lära  Ökade krav  Arbeta med mer intresseväckande områden genom att knyta an till elevernas föreställningsvärld  Fler centrala prov  Ökad betoning av betyg,  Tydliga betygskriterier  Bygga upp en förtroendefull relation  Ordningsbetyg  Dialog  Ökad kontroll  Förståelsefördjupande lärprocesser  Inspektioner  Deltagande styrning, fördjupad förståelse av hela uppdraget  Uppifrån preciserade mål  Medarbetare som medskapare  Medarbetare som utförare Två helhetsperspektiv

51 51 Utifrånstyrning Inifrånstyrning Skolk Sanktioner Närvarokontroll Tydliggöra krav ……. Hur nå eleverna som är omotiverade? Hur få mer menings- fulla lektioner? ……

52 52 Jesper JuulNanny Det är inte frågan om rätt eller fel eller om det ena eller andra (Nanny eller Jesper Juul) utan reflektionen och lärandet över varför vi gör som vi gör: vad vi vill komma åt vilka erfarenheter, lärdomar som ligger till grund för det vad säger uppdraget, kan vi hitta stöd, vägledning, för vårat resonemang och agerande  Det bygger upp en vägledande helhetsidé

53 Tips/snabba råd - Förståelse- fördjupning Frågor, perspektiv, Heterogen grupp Tillämpningsinriktad fas Råd / Tips/ Lösningar Homogen grupp Arbetslaget/enheten Uppmuntra att se från olika perspektiv. Olikheterna är styrkan

54 54 Hur fångar vi utvecklingsområden? Var rädd om problemen Inte så Nej nu får det vara nog… OCH ! Så här Och så här…. MÅL och Utvecklingsområden Nuläge Nyläge KVALITETSREDOVISNING ”Bakom varje klagan finns en önskan”

55 55 Arbetslag/Lärgrupp Känner vi igen problemet? Hur ser problemet ut för oss övriga? När vi har hört allas erfarenheter, hur tänker vi nu kring problemet? Är det i vissa situationer? Hur kan vi förstå oss på detta för att på bästa sätt arbeta med detta problem? Behöver vi formulera om problemet nu för att bli mer pricksäkra? *

56 56 Viktigt för ett bra lärande samtal Prata av sig - Socialt Lyssna på varandra, intresserad av vad andra säger, tillåtande Närvarande, alla delaktiga, positiv Reflektera Ej för stor grupp, 8-10 st Syftet klart, samma utgångspunkt, vara förberedd Arbeta med det som är centralt, viktigt Genuin nyfikenhet, utmana Tydliga ramar, tid o innehåll Samma talutrymme Respekt – gemensamma spelregler, struktur, ledare

57 57 Lärledarens roll Hur ser ordningen ut?

58 58 Formen för mötet och din roll Typ av träff – K-möte Därav min roll som lärledare som innebär…. Håller strukturen Koll på tiden Ämnet Sammanfattningar Uppmaning till utmaning och lärande

59 59 Därav vissa regler Rundor Talar till punkt Respekt för tiden Utforskande och utmanande Diskretion i processen, spridning av lärdomar Dokumentatör/observatör

60 60 Ansvar för gruppen Uppmärksamma alla i gruppen ”spela in” alla i samtalet Hur är det med icke verbal kommunikation? Hjälp gruppen med ingångar/frågor

61 61 Lärgrupp Vad är ”problemet”? Vad vill du/vi? Vad hindrar? Vad kan du/vi göra? Vad gör du/har du gjort? Vad kommer du att göra? Lärledare, inventera –runda fråga – utmana Dokumentera – (åtaganden)

62 62 Var gör vi av lärdomarna? DOKUMENTATIONEN »A) interna lärprocessen, för gruppens utveckling »B) verksamhetsutveckling, från problem 1 till ev. problem 2, lärdomar och åtaganden. Bidrager till det gemensamma lärandet Möjliggör för frågor och synpunkter utifrån, för fortsatt fördjupning, vidgning och generalisering av slutsatserna. ( jmfr. uppsagda kontraktet) Dokumentation – (tillgång och efterfrågan)

63 63 Dokumentation från __________________________________ Frågeställning/ämne Datum Syftet med träffen var… Vi pratade om … Reflektioner under träffen Probleminventering/ precisering Mönster, likheter/olikheter Slutsatser/lärdomar under träffen … Åtaganden, Inför nästa träff tänker vi … Svårigheter i lärprocessen … Deltagare Dokumentatör

64 64 Lärledarrollen Välkomna – lärmöte, K-möte Lärledare o lärsamtal: några ord om det, strukturen, upplägget, ”regler”. Hur du tänker göra Start: tema/område, tankerespekt Rundor – lägg fram/inventera områden Sök mönster – sammanfatta Välj område att fördjupa i. Hur och varför ser mönstret ut som det gör? Den eller de som lyfte området sätter in oss andra i ämnet/problemet Lärledaren: ”andra sätt att se på detta? känner vi andra igen detta hur ser det ut för oss andra? Sammanfatta Ok, vad är problemet, Vad vill vi åstadkomma, vad hindrar, vad behövs, åtaganden

65 65 Centralt för ett bra lärande samtal* (fr igår) Hur gör ni nu? Vad behövs bli bättre? Hur kan det bli det Problem dilemman med det? Påverkanssfär Åtaganden VAD ÄR HUVUDDILEMMAT/PROBLEMET FÖR DIG? TAG ETT FÖRDJUPANDE LÄRANDE KRING DETTA ENL LÄRANDE SAMTAL Lärledare, inventera –runda fråga – utmana Dokumentera – (åtaganden)

66 66 Lärande samtal Utse Lärledare och dokumentatör/reflektör, se till att alla är överens om samtalets rubrik och tidsmässiga ramar. Låt var och en reflektera enskilt över rubriken några min Tankerespekt, punkta ner eller skriv på post-it lappar Laget runt runda/or och låt var och en beskriva sina tankar utifrån rubriken Samtala om likheter och skillnader i era uppfattningar. Ha som utgångspunkt att ni vill förstå varandras uppfattningar, var nyfikna, tro inte att ni redan har förstått hur någon annan tänker, lyssna aktivt. Sök mönster -områden och förklara dessa mönster/områden ett i taget (byt lärledare) Lärledaren ser till att ni håller er till rubriken, att alla kommer till tals, håller koll på tiden och strävar efter att ställa fördjupande frågor och lyfta fram olikheter. MEN det är också ett gemensamt ansvar! Ägna de sista 10 min åt att sammanfatta samtalet till innehåll och form. Punkta ner era viktigaste lärdomar och/ eller reflektioner

67 67 Forskning, andras erfarenheter Föreställningar Slutsatser Lärdomar Agerande Erfarenheter Reflekterar.. Erfarenhetslärandet Planering Utmanande möte Vilka tankar/känslor har du av det du beskrivit? Ytterliggare reflektioner man kan göra av detta Vilka erfarenheter ligger bakom dessa slutsatser Vilka reflektioner har du gjort innan dessa slutsatser Hur är våra slutsatser jmfr med andra skolors eller med forskning Vad betyder dessa slutsatser för ditt kommande agerande? Reflektioner bakom reflektionen

68 68 Innanför den egna påverkanssfären

69 69 Innanför den egna påverkanssfären Att flytta problem till den egna påverkanssfären innebär att man tillskriver sig makt och möjlighet att göra något åt problemen. Man har då transformerat problem till utmaningar Vad talar vi mest om, det som ligger innanför eller utanför vår påverkanssfär? TANKAR - REFLEKTIONER

70 70 Se upp för diskussionsklubb, ensidig identifiering och associering Det är väl inte så konstigt när de sitter upp och tittar på så mycket våld i TV och via dataspel. Nej, men vad tycker du är problemet? Att dom tittar på så mycket skräp och våld Vad skulle du vilja då, vad vill du åstadkomma? Att de minskade sitt tittande, att de förstod skillnaden mellan fiction och verklighet… Vad skulle du / vi kunna göra ?

71 71 - I mötet med den andra fanns två förhållningssätt: Den andra handlar om tillämpa ett öppet lyssnande och ge respons på ett sätt som gör det möjligt för den andre att fördjupa sina tankar - det handlar helt enkelt om att skapa ett reflekterande rum. Ett förhållningssätt är mer slutet, istället för att lyssna möter man den andra med given kunskap och råd. Det leder till att utrymmet för reflektion blir ganska litet, och i förlängningen uteblir också läroprocessen. Gun Mollberger - Hedqvist Samtal för förståelse Hur utvecklas yrkeskunnande genom samtal?


Ladda ner ppt "1 LÄRLEDARUTBILDNING våren -09. 2 Vad gör du här? * Per Fagerström. (PPP) ”Vad har du packat ned?” FörväntningarFörhoppningar”Farhågor” Din mentala packning."

Liknande presentationer


Google-annonser