Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Mångfald och integration på landsbygden n-n-n-n- n Urban Laurin, Fil. Dr. n Galvsjön, Arbrå n Mariahilfer, Wien n Kreativa sektorn – turism och måltid.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Mångfald och integration på landsbygden n-n-n-n- n Urban Laurin, Fil. Dr. n Galvsjön, Arbrå n Mariahilfer, Wien n Kreativa sektorn – turism och måltid."— Presentationens avskrift:

1 Mångfald och integration på landsbygden n-n-n-n- n Urban Laurin, Fil. Dr. n Galvsjön, Arbrå n Mariahilfer, Wien n Kreativa sektorn – turism och måltid n Integration och mångfald n n

2 Entreprenörskap n ”Den som får någonting gjort” n Att vara företagsam

3

4 Mångfaldens Sverige n Över 200 länder. n 1,4 miljoner utrikes födda personer n Knappt 15 % av de som bor i Sverige är födda i ett annat land. n Med inrikes födda med två utrikes födda föräldrar = 19,1% av befolkningen n Med inrikes födda som har en förälder som är född i Sverige och en som är utrikesfödd = 25%

5 Vår historia – aktiv värvning n Vikingarna: engelsmän, slaver, friser. n 1100-talet: tyska köpmän, gruvor n 1300-talet: Hansan och byggmästare från Italien, Frankrike, England n 1300-talet och framåt: finnar n 1500-talet: Tyskland, Nederländerna, Skottland, Finland. n 1600-talet: Nederländerna, Vallonien, Skotland, Tyskland, Livland n 1700-talet: Frankrike (textil). Manufaktur: Tyskland, Holland, Polen, Danmark, England. Flyktingar från Finland och Skottland tilläts judar. n 1800-talet: ryska krigsfångar. Franska krögare, tyska bryggare, italienska musiker, utländska hantverkare för att starta pappersindustri. Hälsingegårdarna! n ,2 miljoner utvandrade.

6 1900-talets historia n -1914: Italien, Galicien, Böhmen, Polen n 1914: invandring begränsades. Ren ras. Zigenare stoppades till n Andra världskriget: judar, polacker, finnar, norrmän n Krigsslutet – 1973: import av arbetare från Finland, Italien, Ungern, Österrike, Ungern, Bulgarien, Jugoslavien, Grekland, Turkiet. n : stoppa invandrad arbetskraft.

7 n Olagligt att arbeta

8 Vilka är dom? n Flyktingar n Nyanlända n Asylsökande n Invandrare n Andra generationens invandrare (3:e) n Svenskar med utländsk bakgrund n Nysvenskar n Främlingar (Sveriges Hembygdsförbund) n Invandrade svenskar

9 Måste man vara invandrare? n Hur länge? n Exotisering n Född i Sverige, palestinsk pappa, chilensk mamma

10 n Mångkultur n Mångfald n Utanförskap u Beredningen mot utanförskap i Uppsala

11 Vad har Sverige som ”dom” ska anpassa sig till? n Jag tror att det är lite det som gör många svenskar så avundsjuka på invandrargrupper. Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. Och vad har vi? Vi har midsommarafton och sådana töntiga saker.

12 Vad är syftet? n Att ta hand om dom? n Att fylla tomma bostäder? n Att med mångfald skapa hållbar utveckling?

13 Mångfaldens Sverige n Sverige sämst i EU på integration i de gröna näringarna n Sverige sämst på arbetsmarknadsintegration i OECD n Integrationen på landsbygd har försämrats under innevarande programperiod

14 Utmaningar n 8 av 10 svenskfödda är sysselsatta n 5 av 10 utlandsfödda är sysselsatta n Efter 3 år i Sverige har 30% sysselsättning n 12% av utrikesfödda och 2% av hela befolkningen har försörjningsstöd

15 Fler siffror n 67% långvarigt beroende av socialbidrag är utrikes födda n 37% av dem som inte kommer in på gymnasiet är utrikes födda n 35% av dem inskrivna på AF är utrikes födda n Etniska svenskar år 3,4% arbetslösa n Utrikesfödda år 14,8% arbetslösa n I Malmö stad finns som inte studerar, arbetar eller har bidrag

16 Vilka möjligheter? n Arbetskraft (fram till 2030 behöver flera kommuner locka 19-23% invandrare) n Företagare ( företagare går i pension) n Boende ( tomma bostadshus på jordbruksfastigheter) n Landsbygdens överlevnad

17 Medelarbetstid n Utrikes födda arbetar 30,6 timmar i veckan n Inrikes födda 30,3 timmar i veckan

18 Exporteffekter n Svenska företag som anställer personer med utländsk bakgrund ökar signifikant både sin export och import. n Kraftigast effekt om personen bott i Sverige max tre år. n Således – snabbt i jobb – kraftigast effekt

19 Invandrarföretagande n Vart åttonde småföretag drivs av utomeuropeiskt födda n Sedan 2004 har tillväxten av antalet företagare uteslutande kommit från personer födda utanför EU n 2010 emigrerade svenskar – över 50% var invandrade svenskar, många somalier – entreprenörerna flyr

20 Företagarlinjen n Sedan 1990 all jobbtillväxt i företag med färre än 50 anställda. n Offentlig sektor och stora företag minskar n Andelen anställda födda utanför Europa: u Statliga verk 2,8% u Kommuner ca 8% u Privatägda AB 8% u Småföretagen 12,3% u Ideella sektorn??

21 Helt avgörande n Det måste finnas ett lokalt engagemang n Går inte att tvinga på n Öppenhet n Välkomnande

22 Vägar till framgång n Svenska och arbete/praktik n Vilka äger projekten? n Vilka får betalt? n Tacksam eller engagerad? n De etniska nätverken måste vara med.

23 Leader n Synergieffekter – Lundaland/Flyingebolaget n Leader som ingången till landsbygden? Folkungaland.m.fl. n Kommande period? u ERUF u ESF

24 Den ideella sektorn n föreningar i Sverige n föreningar i Mellanöstern och Nordafrika (400 miljoner invånare) n SIOS – samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige n Immigranternas riksförbund n Afrosvenskarnas Riksförbund n Ibn Rushd m.fl muslimska organisationer n Ni måste kartlägga vilka nätverk som är viktiga på plats !

25 Landsbygd och mångfald n Arbetskraft n Företagare n Ögonöppnare n Besökare – kunder n Förorten marknad (Qibla Halal, Stockaryd)

26 Hur är det på landet? n Allt för byn n Integrationsbarometern n 50-skyltssyndromet n Iväg och plugga och kom tillbaka?

27 Typiska åsikter? n Så har vi aldrig gjort n Det är annorlunda här n Ingen från byn ska tro dom är nåt n Ingen som inte är från byn ska tro dom är nåt n Nånannanismen

28 Är naturen lockande? n Välkomnande eller hot? n Naturskyddsföreningen – schyst sommar n Natur på svenska! u Bad i Bohuslän u Fiske vid Dalälven u Naturen en moské?

29 n Stadsnära odling – kolonilotter n En pulserande men kontroversiell mötesplats

30 Landsbygden som mötesplats n Modeller för möten stad landsbygd u Använd befintliga mötesplatser u Värdar, mentorer, värdfamiljer, invandrargudier, flyktingambassadörer, studieresor (massor med exempel finns) u Snabb kontakt med näringslivet


Ladda ner ppt "Mångfald och integration på landsbygden n-n-n-n- n Urban Laurin, Fil. Dr. n Galvsjön, Arbrå n Mariahilfer, Wien n Kreativa sektorn – turism och måltid."

Liknande presentationer


Google-annonser