Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Mångbruk av skog Lagstiftningen kan idag sägas föreskriva mångbruk utan att närmare definiera begreppet – exv i skogsvårdslagen.Lagstiftningen kan idag.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Mångbruk av skog Lagstiftningen kan idag sägas föreskriva mångbruk utan att närmare definiera begreppet – exv i skogsvårdslagen.Lagstiftningen kan idag."— Presentationens avskrift:

1 Mångbruk av skog Lagstiftningen kan idag sägas föreskriva mångbruk utan att närmare definiera begreppet – exv i skogsvårdslagen.Lagstiftningen kan idag sägas föreskriva mångbruk utan att närmare definiera begreppet – exv i skogsvårdslagen. Ingen vedertagen definition på mångbruk existerar.Ingen vedertagen definition på mångbruk existerar.

2 Några olika tolkningar av begreppet mångbruk Många nyttigheter produceras på samma hektar skogsmark En mosaik av olika nyttigheter produceras på olika skogsområden Olika former av mångbruk på vissa arealer, medan andra lämnas åt ett intensivt virkesproducerande skogsbruk Skötsel för en ”dominant” nyttighet Många nyttigheter på samma hektar, men vid olika tidpunkter

3 Produktionsmöjlighetsfront

4 Gratisluncher i slutavverkningen? o Carlén, Mattsson, Atlegrim och Sjöberg frågade 195 skogsentreprenörer i hela Sverige om kostnader för slutavverkningen. o Vissa frågor var utformade för att undersöka effekten av miljöhänsyn på kostnaden för slutavverkning. o Effekten av dessa miljöhänsyn på rekreationsvärdet samt biodiversiteten betygsattes på en sjugradig skala. o Av 19 typer av miljöhänsyn hade endast 4 en signifikant negativ effekt på avverkningsnettot. o 3 åtgärder hade en positiv effekt.

5 Hörnlösningar

6 Hörnlösningar vid icke-konvexiteter

7 Hur kan mångbruk leda till specialiserad markanvändning? o Låt oss studera två identiskt lika bestånd o Båda kan producera virke och miljö o Produktionsmöjlighetskurvan skiftar utåt eller inåt beroende på arbetsinsatsen o Ökning av arbetsinsatsen har större effekt på virkesproduktionen än på produktionen av den icke-virkesrelaterade nyttigheten

8 Mångbruk vid ojämn fördelning av arbetsinsatsen mellan två skogsbestånd

9 Rekreationseffekter av olika skogsbrukssätt Trakthyggesbruk med fröträdställning Skärmskogsbruk

10 Rekreationseffekter av olika skogsbrukssätt – en syntetiserande CBA

11 Kostnaden för rekreationsanpassning

12 Värdet av rekreationsanpassning Vad är då marginalvärdet av denna omställning? Från en CVM-studie (se Brännlund & Kriström, 1998, kap. 4) rapporterad i Holgén, Mattsson & Li (2000) får man rekreationsvärdet av de landskap de olika skogsskötselmetoderna producerar (givet en jämn fördelning mellan olika åldersuccessionsstadier): Trakthyggesbruk med fröträdställning: kr/person/år Blädning: kr/person/år Trakthyggesbruk med plantering: 750 kr/person/år Skärmskogsbruk: kr/person/år

13 Vad innebär detta? o Använder man ”dagens” fördelning ovan som vikt (dvs. 0,25* ,02*1.251+…osv.) får man ett viktat rekreationsvärde på kr/person/år givet ”dagens” skogsbruksmetoder. o Använder man fördelningen från Holgén & Lind ovan som vikt (dvs. 0,31* ,27*1.251+…osv.) får man ett viktat rekreationsvärde på kr/person/år givet Holgén & Linds fördelning av skogsbruksmetoder. o Skillnaden, = kr/person/år kan ses som ett mått på marginalvärdet av att ställa om till Holgén & Linds fördelning av skogsbruksmetoderna.

14 Vad innebär detta? (forts.) o För att erhålla ett mått som är jämförbart med Holgén & Lind’s marginalkostnad multiplicerar vi kr med Västerbottningar (mellan 17 och 74 år), vilket ger ett totalt marginalvärde på 208,2 milj. kr/år. o Nusumman av detta för en 100-årsperiod med 3% ränta blir milj. kr. o (Nusumman för en oändligt lång diskontering med 3% ränta är milj. kr, dvs. tiden från år 101 till oändligheten är ”bara” värd 354 milj. kr.). o Slutsatsen är enkel: marginalvärdet av omställningen till Holgén & Lind’s fördelning av skogsbruksmetoder är 2,95 gånger, dvs. nästan 3 gånger, större än marginalkostnaden för att göra detta.

15 Invändningar o Invändningar mot värderingsmetoden. o Den alternativa fördelningen av skogsbruksmetoder måste snabbt få en positiv effekt på rekreationsvärdet. Om vi antar att rekreationsvärdet inte förändras alls de första 30 åren och att marginalvärdesförändringen därefter slår igenom med full kraft blir nuvärdet av marginalvärdet blir nu endast 1,12 gånger högre än marginalkostnaden. o En annan invändning som kan göras gäller marginalkostnaden. Man kan nog med fog hävda att värdet av en rekreationsanpassning är högre nära Umeå än två mil nordost om Blattnicksele - kanske inte alla skogar behöver rekreationsanpassas för att en ökning av marginalvärdet skall uppnås. Enligt detta skulle marginalkostnadsuppskattningen kunna ses som en överskattning. o CBA ger en vägledning, men inga absoluta sanningar.

16

17 Scientific motivation

18 Empirical tools This project is centered around two simulation models. Management scenarios is simulated for an entire forest rotation. Plan 33: A forest management computer program written by Hans Ekvall (forest economics). Simulates effects of management plans on the present value of a stand or an estate. DWD: A computer program written by Thomas Ranius and Oskar Kindvall (entomology). Predicts the quantity and quality of CWD over time in managed forests.

19 How do you measure the opportunity cost for a management measure that increases CWD on the stand level? MeasurePlan33DWD Substrate index

20 Management actions that can increase the volume of CWD. Increase the number of high stumps in thinning operations and/or final fellings. Creation of reserved areas. Save windfallen trees. Prolonged rotation periods. Reduced/more sensitive soil preparation.

21 First paper: focus on spruce stands Focus areas: Kronobergs län (G): G32 Gävleborgs län (X): G24 Västerbottens län (inlandet) (AC): G16

22 Results - overview In Gävleborg and Västerbotten: leave windthrow If no windthrow i Västerbotten (inland) – make small retentions If no windthrow in Gävleborg – create high stumps In Kronoberg – make high stumps Do not prolong rotation ages

23 Second paper - a comparison between boreal tree species Analyzes the cost-efficiency of measures to increase CWD in mixed species stands. Mixed stands of Norway spruce, Scots pine, birch or aspen - in the same three regions of Sweden as in the first paper were modelled. The shares were: –Spruce 65% –Pine 25% –Aspen 10% OR Birch 10%

24 Second paper - modelling Two sets of mixed species stands times three different regions makes six analyzed types of stands. Cost were again measured in terms of reductions in present value if a certain measure to increase CWD was implemented. For each simulation not only CWD, but a substrate index, based on red-listed wood-dwelling species was calculated.

25 Second paper - Results Although retaining snags only created small amounts of CWD, it was a very cost-efficient measure. The cost-efficiency of retaining green trees depended greatly on the species - retaining birch or aspen was very cost-efficient, while retaining pine was very expensive. Creating high stumps was cost-efficient in southern Sweden, but less so in northern Sweden. For manual soil scarification the situation was reversed - it was more cost-efficient in northern Sweden.

26 Styrmedel i skogen Begreppet marknadsmisslyckanden ger ett motiv för samhällelig styrning. De styrmedel som används i skogen kan indelas i:  Administrativa styrmedel  Ekonomiska styrmedel  Rådgivning och information  Frivilliga åtgärder

27 Finlands erfarenheter av METSO-programmet Har samma problem som i Sverige: –Kommersiellt skogsbruk bedrivs i hela landet. –Urskogsliknande områden blir färre och allt mer fragmenterade. –De flesta rödlistade arter är kopplade till bestånd med hög ålder. –Mest bevarande där det behövs minst: i norra Finland är 25% av skogen skyddad, i södra Finland är samma siffra mindre än 2%.

28 Problem med bevarandeåtgärder Skyddade områden är ojämnt fördelade. Impopulära bland privatskogsägare. Kan orsaka moral hazard. Dyra för skattebetalarna.

29 Forest Biodiversity Programme for Southern Finland (METSO) Mål: Att stoppa nedgången i biodiversitet i skogliga habitat i södra Finland. Finansiering: 182 miljoner euro för perioden Ansats: Att pröva nya kostnadseffektiva för att skydda skogsområden permanent eller temporärt. Exempel på nya instrument: –Naturvårdshandel

30 METSO Är både en förkortning på programmet och det finska namnet på tjädern.

31 Pilotprojekt i naturvärdeshandel Ett pilotprojekt startades i regionen Satakunta i västra Finland under perioden Budget 0,4 miljoner euro/år Involverade naturvårdshandel med 10-åriga avtal med privatskogsägare. Systemet är på väg att tillämpas i hela Finland.

32 Tillämpning av pilotprogrammet Programmet erbjuder sig att leasa biodiversitetsvärden från markägare under en 10-årsperiod. Markägare erbjuder bestånd med tillhörande anbud (markägaren har initiativet, men konkurrens mellan markägare). Programmet bedömer bevarandevärdet. Om bevarandevärdet är tillräckligt högt relativt markägarens bud tecknas kontrakt.

33 Utvärdering Resultaten är lovande, men i vissa fall har samhället betalat för bevarande av bestånd som ändå inte skulle ha avverkats. Konkurrensen mellan skogsägarna ökar kostnadseffektiviteten. Många privata skogsägare har varit intresserade av programmet. Att skogsägaren har initiativet ger hög acceptans.

34 Svenskt intresse En gemensam utredning av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket 2009 utvärderade möjligheterna att tillämpa erfarenheterna från METSO i Sverige. Föreslår markägarinitierade 10-åriga naturvårdsavtal, kallat Komet-programmet (Kompletterande Metoder vid skydd av värdefull natur). Skall testas i Västerbottens kustland, södra Hälsingland, Dalsland, Kronobergs län samt östra Skåne


Ladda ner ppt "Mångbruk av skog Lagstiftningen kan idag sägas föreskriva mångbruk utan att närmare definiera begreppet – exv i skogsvårdslagen.Lagstiftningen kan idag."

Liknande presentationer


Google-annonser