Antibiotikaförskrivning i öppen vård En jämförelse mellan STRAMAs diagnos- förskrivningsstudie 2000 och 2002 Cecilia Stålsby Lundborg STRAMA.

En presentation över ämnet: "Antibiotikaförskrivning i öppen vård En jämförelse mellan STRAMAs diagnos- förskrivningsstudie 2000 och 2002 Cecilia Stålsby Lundborg STRAMA."— Presentationens avskrift:

1 Antibiotikaförskrivning i öppen vård En jämförelse mellan STRAMAs diagnos- förskrivningsstudie 2000 och 2002 Cecilia Stålsby Lundborg STRAMA

2 STRAMAs Diagnos - förskrivningstudie 2000 och 2002 Fem län 1.3 milj invånare –valda för att spegla landets antibiotikaförbrukning –Kronoberg, Östergötland, Uppsala, Dalarna, Jämtland Samarbete mellan lokala STRAMA grupper och projektgrupp Anonyma data, men grupperade per VC 2002

3 Datainsamling Kön och födelseår Besökstyp Dygn med symptom Feber senaste dygnet (2002) Rökning (2002) Diagnostika inkl odling Diagnoser Behandling ja/nej, om ja typ och behandlingstid

4 STRAMAs Diagnos - förskrivningstudie 2000 och 2002 Vecka 47 2000 Primärvård (92%) och öppenvård 7029 Luftvägsinfektioner 70% UVI 14% Hud och mjukdels- infektioner 10% Övrigt 6% Vecka 47 2002 Enbart primärvård 5377 Luftvägsinfektioner 71% UVI 13% Hud och mjukdels- infektioner 10% Övrigt 6%

5 Åldersfördelning 2002

6 Feber, 2002 Info 98% 34% feber, 8% vet ej –36% av männen –33% av kvinnorna Diagnos Feber (%) Luftvägar 42 Urinvägar 12 Hud & mjukd. 8 Övrigt 36

7 Rökning, 2002 Info 95% Rökare 7%, vet ej 16% Män 6,3% Kvinnor 7,5%

8 Användning av antibiotika och diagnostika vid luftvägsinfektioner, 2002

9 Antibiotika vid några luftvägsinfektioner 2000 och 2002

10 Antibiotika vid UVI 2000 och 2002

11 Akut otit hos barn 2000 och 2002 >2 -15 år, n=311 22 ingen behandling > 2-15 år, n=222 24 ingen behandling

12 Förändring 2000-2002 Statistiska beräkningar (t-test) förutsätter oberoende mellan observationer, –i andra fall ta hänsyn till ICC (intra cluster correlation coefficient) mått på samvaration inom/mellan grupper, annars för lågt p-värde, (falsk för hög signifikans), s.k. designeffekt Två tänkbara klusternivåer –län –vårdcentral

13 Förändringar 2000-2002 ICC per län försumbar ICC per vårdcentral beräknas för totalmaterialet 2002, appliceras även på 2000 data Två antaganden –ICC från samtliga diagnoser kan användas för enskild diagnos och vid specifika antibiotika –klusterstorleken är den samma båda åren, dvs antal läkare /VC

14 Förändringar UVI 2000-2002 Nitrofurantoinbehandling, ökning med 3 procentenheter (3-6%) –Justerat p värde 0,015 Kinolonanvändning, minskning med 5 procentenheter (21-16%) –Justerat p värde 0,035

15 Konklusioner Mycket likartade diagnos/förskrivningsmönster vid båda undersökningarna Nya behandlingsrekommendationer implementeras inte automatiskt, t.ex. otitis media Långsiktiga strävanden kan leda till förändrade förskrivningsmönster, t.ex läkemedelsval vid okomplicerad UVI

16 Publikationer - Stålsby Lundborg C, Olsson E, Mölstad S; Swedish Study Group on Antibiotic Use. Antibiotic prescribing in outpatients: a 1 week diagnosis-prescribing study in 5 counties in Sweden. Scand J Infect Dis. 2002;34(6):442-8. - Andre M, Odenholt I, Schwan Å; Swedish Study Group on Antibiotic Use. Upper respiratory tract infections in general practice: diagnosis, antibiotic prescribing, duration of symptoms and use of diagnostic tests. Scand J Infect Dis. 2002;34(12):880-6. - Mölstad Sigvard; STRAMA:s antibiotikagrupp. Antibiotikaförskrivning sker inte alltid enligt riktlinjer. Läkartidningen 2003;5:318-321.