Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Investeringar n Begreppet används då någon resurs anskaffas som förbrukas vid någon senare tidpunkt. n Livslängd på åtminstone några år. n Alla inköp är.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Investeringar n Begreppet används då någon resurs anskaffas som förbrukas vid någon senare tidpunkt. n Livslängd på åtminstone några år. n Alla inköp är."— Presentationens avskrift:

1 Investeringar n Begreppet används då någon resurs anskaffas som förbrukas vid någon senare tidpunkt. n Livslängd på åtminstone några år. n Alla inköp är inte att klassas som investeringar. n Den ”klassiska” investeringen är köp av anläggningstillgångar.

2 Investeringar n Alla investeringar ger inte nödvändigtvis upphov till kassaflöden eller intäkter senare, de kan också sänka kostnader. n Gäller t.ex. köp av kontor framför att hyra.

3 Olika typer av investeringar n Materiella vs. Immateriella n Immateriella kan vara uppbyggnad av försäljningsorganisation, kompetensutveckling, ny FoU etc. n Finns ingen principiell skillnad mellan investeringskalkylerna för de två typerna av investeringar.

4 De behandlas dock olika n För materiella investeringar finns särskilda investeringsrutiner varvid medel äskas för det specifika investeringsobjektet. Ofta krävs att en investeringskalkyl bifogas till äskandet där investeringens finansiella konsekvenser har utretts. n Immateriella investeringar finansieras vanligtvis genom ramanslag i budgeten. Anslagens storlek avgörs ofta med hjälp av tumregler. Exempelvis kan forskningsbudgeten eller reklambudgeten uppgå till en viss procent av omsättningen.

5 Andra (delvis överlappande) indelningsgrunder kan vara: n Objekt (t.ex. anläggningar, rörelsekapital, finansiella tillgångar) n Ändamål (knuten till den specifika verksamheten) n Typ (t.ex. expansion, ersättning, rationaliseringar) n Funktion (t.ex. marknadsföring, produktion, FoU) n Omfattning (t.ex. strategiska, taktiska) n Organisationsnivå (knuten till rätten att fatta beslut om investeringar)

6 Investeringens kassaflöde n Grundinvesteringen n Löpande betalningar n Restvärde

7 Investeringsbedömningar n De teoretiskt korrekt –nuvärdesmetoden –annuitetsmetoden –internräntemetoden n De teoretiskt felaktiga –payback metoden –bokföringsmässiga avkastningen

8 Payback (payoff) metoden n Sannolikt den vanligaste metoden. n Handlar om att relatera betalningsöverskottet till grundinvesteringen för beräkning av investeringens återbetalningstid. n Tiden bör vara så kort som möjlig, men det betyder inte att den nödvändigtvis är lönsam. n Säger mer om investeringens likviditetsmässiga konsekvenser. n Korta återbetalningstider är förstås önskvärda för företag med likviditetsproblem, eller sådana som finns i dynamiska miljöer.

9 Payback metoden n Vad är payback tiden för följande investering: –grundinvestering = 500 –kassaflöde år 1 = 200 –kassaflöde år 2 = 150 –kassaflöde år 3 = 100 –kassaflöde år 4 = 150

10 Bokföringsmässig avkastning n Denna metod bestämmer den genomsnittliga lönsamheten på en investering över dess livslängd. Denna metod är speciellt dålig som en investeringsteknik eftersom den beror på vinst och inte kassaflöde. Visar investeringens avkastning.

11 Nuvärdestekniker n Tar hänsyn till pengars tidsvärde.

12 Nuvärdestekniker n Investeringens nuvärde beräknas genom en summering av diskonterade betalningsöverskott och eventuellt restvärde. Då grundinvesteringen subtraheras från nuvärdet erhålls investeringens resultat i form av ett kapitalvärde. n Kapitalvärdet anger om investeringen är lönsam. Eftersom där redan finns ett avkastningskrav inbyggt i kalkylräntan visar kapitalvärdet vad investeringen ger utöver avkastningskravet. n Med andra ord – ett kapitalvärde som är noll visar att investeringen är lönsam eftersom den exakt når upp till avkastningskravet. Ett negativt kapitalvärde visar att investeringen inte klarar avkastningskravet, men kan ändå uppvisa en bokföringsmässig vinst.

13 Annuitetskalkyler n Nuvärdesmetoden innebär att en investerings totala resultat under investeringens hela livslängd beräknas. I vissa beslutssituationer är de årliga betalningsöverskotten lika stora, och det kan vara intressantare att slå ut grundinvesteringen över hela investeringens livslängd för att beräkna det årliga överskottet.

14 Annuitetskalkyler n Ett exempel: n Ett företag köper en maskin för 8 miljoner som förväntas fungera perfekt under 9 år. Den förväntas ge ett betalningsöverskott på 2 miljoner per år. Man förväntar sig att underhållskostnaderna kommer uppgå till kr per år, de 4 sista åren. Företaget har en kalkylränta på 12 %. n Hur stort blir det årliga överskottet av investeringen – räknat som en annuitet?

15 Annuiteter

16 Nuvärdet av lika stora betalningar

17 Internräntekalkyl n De tidigare beskrivna metoderna visar investeringens utfall i kronor. Många gånger kan det finnas önskemål om ett lönsamhetsmått i form av ett räntabilitetsmått. Det är först då som det blir möjligt att avgöra var en investerad krona ger högst avkastning. n Från ett teoretisk utgångspunkt är detta önskemål inte relevant. Enligt teorin ska alla investeringar som lovar ett positivt kapitalvärde genomföras eftersom dessa investeringar höjer företagets marknadsvärde. n Den kritiska punkten är 0, för det är här beslutfattas.

18 IRR n Ett enkelt exempel, en investering över två år, där ett inköp på kr görs dör att skapa ett kassaflöde på kr året efter. Vilken avkastning ger investeringen?

19 IRR n Det är dock mycket svårt att räkna fram detta då man har flera år och man kan använder därför interpolering. Det betyder att man börjar med extremen och arbetar sig inåt.

20 IRR n Ofta så används diskonteringsränta istället för internränta (IRR) och också avkastningskravet som ledningen sätter. Men IRR refererar till avkastningen som själva investeringen (projektet) ger. Avkastningskravet är vad ledningen ser som acceptabelt i förhållande till kapitalkostnaden. Om t.ex. ledningen säger att projektet skall tjäna 15 % är detta avkastningskravet men får man 20 % är det bra och passerar hurdle rate (avkastningskravet).

21 Exempel: 16% diskonteringsränta Vad blir företagets payback? Vad är investeringens nuvärde? IRR?

22 Svårigheter med kassaflödes teknikerna n Ömsesidiga exkluderande projekt n Interberoende projekt (beroende på varandra) n Okonventionella kassaflöden mönster n Kapital fördelning (tilldelning)

23 Ömsesidiga exkluderande projekt

24 Projektutvärdering


Ladda ner ppt "Investeringar n Begreppet används då någon resurs anskaffas som förbrukas vid någon senare tidpunkt. n Livslängd på åtminstone några år. n Alla inköp är."

Liknande presentationer


Google-annonser