Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Företagsekonomi, FL 5 Investeringskalkyler 2010-01-13 Elisabeth Carlberg

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Företagsekonomi, FL 5 Investeringskalkyler 2010-01-13 Elisabeth Carlberg"— Presentationens avskrift:

1 Företagsekonomi, FL 5 Investeringskalkyler Elisabeth Carlberg

2 Föreläsning 5 – agenda  Läxor

3 Läxor och övningar

4 Kalkylering Introduktion Kalkyler används som beslutsunderlag och ska svara på frågan: ? Vilka ekonomiska konsekvenser får ett beslut? Vilket pris ska vi sätta, ska vi göra den här investeringen osv Kalkylering är det arbete som det innebär att ställa upp en kalkyl. Ofta ingår det i budgetarbetet. Ekonomiska konsekvenserna som tidigare är att man tittar antingen på lönsamheten eller finansieringen eller både och. Kalkylering ger underlag för att förstå de ekonomiska konsekvenserna. © ECC. Ej tillåtet att spridas.

5 Kalkylering, Introduktion; olika typ av kalkyler Val av modell Det finns utarbetade vissa standardmodeller för kalkylering. 2 huvudgrupperna för kalkylering delas in i: Produktkalkyl: kalkylerar för varor och tjänster, deras prissättning osv Investeringskalkyl: kalkylerar för investeringar i anläggningstillgångar, IT, FoU, miljö osv Inom respektive huvudgrupp finns det olika standard modeller som beror vilken kostnadsanalys man utgår från eller vilken beslutssituation man befinner sig i. En modell utgör alltid en förenklad bild av verkligheten och blir en del av hela beslutsunderlaget (bör kompletteras med tex likviditetsbudget, konkurrens-, risk- och finansieringsanalys osv.) © ECC. Ej tillåtet att spridas.

6 Investeringskalkyler © ECC. Ej tillåtet att spridas.

7 Investeringskalkylering- inledning INVESTERING Vad är en investering? Att företaget satsar ett större belopp på något som innebär ekonomiska konsekvenser för framtiden tex inköp av maskin, bil, dator, lansering av en produkt, utbildning, ny teknik, FoU. Företaget skaffar sig resurser som man kommer få nytta av under flera år. Med ekonomiska konsekvenser menas betalningskonsekvenser – både inbetalningar och utbetalningar – på lång sikt. Med lång sikt menas flera år. Varför? Att på något sätt öka intäkterna eller till kostnadsbesparingar. För de flesta investeringar gäller att de måste löna sig – betala sig – jämfört med en alternativ kapitalanvändning För att beräkna investeringens lönsamhet används investeringskalkyler där det mest centrala i dessa kalkyler är de förväntade kassaflöden av denna dvs in- och utbetalningarna. © ECC. Ej tillåtet att spridas.

8 Investeringskalkylering- inledning INVESTERING Olika typ av investeringar: Utifrån redovisnings- och skattelagstiftningens indelningsgrunder ligger ofta till grund för företagets investeringsbudgetering årsredovisningen visar balansräkningen företagets ekonomiska ställning i form av tillgångar och skulder. Tillgångarna som tidigare nämnts delas in i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Investeringar i anläggningstillgångar kan klassificeras som: - Immateriella anläggningstillgångar som tex patent, licenser, varumärken etc - Materiella anläggningstillgångar som tex byggnader, mark, lastbilar och maskiner - Finansiella anläggningstillgångar som tex andelar i fordringar på andra företag Anläggningstillgångar får normalt inte betraktas som kostnad det år investeringen görs utan måste periodiseras över sin ekonomiska livslängd och årligen skrivas för värdeminskning. Inventarier som däremot skattemässigt betraktas som förbrukningsinventarier behöver inte skrivas av för värdeminskning utan får enligt SKV dras av som kostnad direkt under inköpsåret. Till förbrukningsinventarier räknas korttidsinventarier vilket innebär inventarier som antas ha en ekonomisk livslängd på högst 3 år och inventarierna är av mindre värde. © ECC. Ej tillåtet att spridas.

9 Investeringskalkylering- inledning INVESTERING Olika typ av investeringar, forts. Vad som enligt SKV ska betraktas som mindre värde beror på om företaget enligt Bokföringsnämnden och Bokföringslagen räknas som ett större eller mindre företag. -För företag som räknas som större företag är inventarier som har ett anskaffningsvärde på högst kr ex moms är inventarier av mindre värde - för mindre företag är motsvarande belopp kr - för enskilda näringsidkare som upprättat förenklat årsbokslut är motsvarande belopp kr. Indelning större resp mindre företag: Ett större företag anses vara det om det uppfyller mer än 1 av följande 3 villkor under 2 år: 1.medelantalet anställda i företaget har under senaste 2 räkenskapsåren överstigit Värdet av företagets tillgångar enligt balansräkningarna för senaste 2 räkenskapsåren har överstigit 25 msek 3.Nettoomsättningen i företaget enligt resultaträkningarna för de senaste 2 räkenskapsåren har överstigit 50 msek. Övriga företag räknas till kategorin mindre företag. © ECC. Ej tillåtet att spridas.

10 Investeringskalkylering- inledning INVESTERING Varför investera? Investerar gör man vanligtvis för att få 1.Ökade intäkter Man säljer tex mer av en vara/tjänst. En volymökning kan bli möjlig tex tack vare fler produktionsmaskiner, större lokaler eller effektivare maskiner och bättre lokaler. Även marknadsföringssatsningar eller utbildningssatsningar för personalen kan skapa en större verksamhetsvolym och därmed öka intäkterna 2. Lägre kostnader Investeringar kan leda till kostnadsbesparingar vilket brukar kallas för rationaliseringar som att man tex byter till en annan produktionsmaskin som kräver lägre driftskostnader © ECC. Ej tillåtet att spridas.

11 Investeringskalkylering INVESTERINGSKALKYLEN Syftet med investeringskalkylen är att fungera som ett beslutsunderlag för om man ska göra en viss investering eller inte. Det mest centrala i investeringskalkylen är bedömningen av de framtida betalningskonsekvenserna av den gjorda investeringen. Investeringskalkylen innehåll: -Grundinvesteringen = G. Det är själva utbetalningen som följer med inköpet av investeringen. -Inbetalningsöverskott = a. Alla löpande inbetalningar (I) och utbetalningar (U) beräknas i slutet av varje år och för att underlätta beräkningen brukar man endast ta skillnaden mellan I och U som utgör inbetalningsöverskottet (a). Detta överskott kan då också vara negativt då U är större än I. (utbetalningar kan vara tex driftskostnader för investeringen.) - Ekonomisk livslängd = n. Den ekonomiska livslängden på en investering är den tid som investeringen är ekonomisk meningsfull att fortfarande använda. Den tekniska livslängden (den tid som det tar innan investeringen är helt praktiskt oanvändbar) är ofta längre än den ekonomiska. - Restvärde = R. Vid slutet av den ekonomiska livslängden av investeringen kan denna dock fortfarande ha ett visst värde. - Kalkylränta = r. Används för att göra kommande in- och utbetalningarna jämförbara över tiden. © ECC. Ej tillåtet att spridas.

12 Investeringskalkylering INVESTERINGSKALKYLEN Olika metoder. Precis som vid produktkalkylering finns det vid investeringskalkyler ett antal olika modeller man kan tillämpa. Gemensamt för de alla är dock att 1.Bestämma investeringens lönsamhet 2.De ekonomiska konsekvenserna av investeringen. Skillnad mot produktkalkylering är att man är inte intresserad av lönsamheten uttryckt som kostnader och intäkter utan investeringens lönsamhet på lång sikt uttryckt som betalningsströmmar. Inbetalningar och utbetalningar är dock inte lika värd över tiden pga inflation mm (1 krona idag är inte 1 krona nästa år). Dvs en inbetalning är mindre värd ju längre fram i tiden den ligger. Det är detta som kalkylränta används till: att göra in- och utbetalningar vid olika tidpunkter jämförbara. © ECC. Ej tillåtet att spridas.

13 Investeringskalkylering INVESTERINGSKALKYLEN Olika metoder. Precis som vid produktkalkylering finns det vid investeringskalkyler ett antal olika modeller man kan tillämpa. De vanligaste investeringskalkylmetoderna är: 1.Pay- off metoden 2.Nuvärdesmetoden 3.Annuitetsmetoden © ECC. Ej tillåtet att spridas.

14 Investeringskalkylering PAY OFF METODEN Anses som den enklaste metoden av de 3 metoderna. Även kallad payback- metoden/återbetalningsmetoden. Namnet avslöjar dess användning att beräkna investeringens återbetalningstid dvs hur lång tid det tar att få tillbaka (payback) det investerade beloppet. Man beräknar återbetalningstiden genom att minska de framtida intäkterna för varje år med de årliga driftskostnaderna. Därefter dividerar man utgiften för grundinvesteringen med det årliga driftsöverskottet. Det framräknade talet motsvarar det antal år som det tar att ”återbetala” investeringen 1. Inbetalningar - Utbetalningar = Inbetalningsöverskott (a) 2. I. Grundinvesteringen (G) = Återbetalningstid Årlig Inbetalningsöverskott (a) II. Då a är olika stort varje år: Sa a = G © ECC. Ej tillåtet att spridas.

15 Investeringskalkylering PAY OFF METODEN Exempel. Fönster AB tillverkar och säljer ett fönster av speciell typ. Genom att använda elektrokroma ytbeläggningar kan värmestrålningen inifrån hindras att ”läcka ut” när det är kallt ute och solinstrålningen kan minskas under varma dagar. I företaget har man beslutat att satsa på en reklamkampanj för att koma ut på marknaden. Man diskuterar 2 alternativ. Det ena är en reklamkampanj på kr under kampanjen beräknar man ska öka täckningsbidraget med kr per år under 4 år. Det andra alternativet är att delta i utställningar och sända ut säljbrev. Kostnaden för detta beräknas till kr under 2005 och effekten att täckningsbidraget ökar med per år under närmsta 5 åren. Payoff för annons kampanjen resp utställning och brev? 1.Annonskampanjen: / = 3 år 2.Utställning och brev: / = 4 år © ECC. Ej tillåtet att spridas.

16 Investeringskalkylering PAY OFF METODEN Beslutsregler: 1.En investering är lönsam om pay –off tiden inte överstiger den tid företaget ställt upp som krav 2.Det investeringsalternativ som har kortast pay off tid är lönsammast Fördelar: -Enkel metod Nackdelar: -Är kortsiktig, tar inte hänsyn till konsekvenser efter återbetalningstiden -Tar inte hänsyn till någon ränta därmed det mer reella värdena av betalningsflödena Denna metod kan vara lämplig som en första grovsållningsverktyg. Metoden bör kompletteras med en annan kalkylmetod. © ECC. Ej tillåtet att spridas.

17 Investeringskalkylering En mer fullständig investeringskalkyl tar hänsyn till och jämför alla betalningsströmmar som investeringen förväntas medföra. Man tar då hänsyn till 2 faktorer: 1.Grundinvesteringen uppkommer inte vid samma tidpunkt som framtida in- oh utbetalningar 2.Räntekostnaden beräknas inte på hela grundinvesteringsbeloppet under hela den ekonomiska livslängden (då beloppet minskar under åren i och med värdeminskningen) Två investeringskalkylmetoder som tar hänsyn till dessa båda faktorer är Nuvärdemetoden och Annuitetsmetoden. © ECC. Ej tillåtet att spridas.

18 Investeringskalkylering NUVÄRDEMETODEN (KAPITALVÄRDEMETODEN) Man räknar med denna metod på nuvärdet av alla inbetalningsöverskotten, detta innebär att alla betalningsflöden ”återförs” till nutid som är tidpunkten för när själva investeringstillfället inträffar. Principen bygger alltså på att framtida in- och utbetalningar har ett lägre värde än om de skulle uppstått idag. Att räkna om framtida belopp till nuvärde kallas att även att diskontera beloppen vilket görs med hjälp av en kalkylränta. © ECC. Ej tillåtet att spridas.

19 Investeringskalkylering NUVÄRDEMETODEN (KAPITALVÄRDEMETODEN) Tillvägagångssätt: 1.Bestäm värdet på grundinvesteringen (G) 2.Bedöm ekonomisk livslängd (n) 3.Beräkna värdet på årliga inbetalningsöverskott (a) samt på eventuellt restvärde 4.Beräkna nuvärdet av alla framtida inbetalningsöverskott 5.Beräkna nuvärdet genom att subtrahera G från summan av nuvärdena. FORMEL Nuvärdet av Investeringen = Nuvärdet av de årliga a + Nuvärdet av restvärdet – G Diskkonteringen sker med hjälp av nuvärdetabeller (se slutet av boken) © ECC. Ej tillåtet att spridas.

20 Investeringskalkylering NUVÄRDEMETODEN (KAPITALVÄRDEMETODEN) Exempel, Nuvärdet av kr som har en ekonomisk livslängd på 5 år och med en kalkylränta på 10%. Blir enligt tabell en nuvärdefaktor på 0,6209. Nuvärdet på investeringen = * 0,6209 = kr. Tid (år) Kr © ECC. Ej tillåtet att spridas.

21 Investeringskalkylering NUVÄRDEMETODEN (KAPITALVÄRDEMETODEN) Nuvärdemetoden är bäst att använda vid olika ekonomiska livslängder och använda den kortaste livslängden som jämförelsegrund. Beslutsregler: -En investering är lönsam om nuvärdet/kapitalvärdet av investeringen är positiv -Det investeringsalternativ är lönsammast som har högst positivt nuvärde/kapitalvärde -Vid investeringsbeslut med negativa inbetalningsöverskott ä det investeringsalternativ fördelaktigast som har lägst negativt nuvärde/kapitalvärde © ECC. Ej tillåtet att spridas.

22 Investeringskalkylering ANNUITETSMETODEN Annuitetsmetoden är en variant av Nuvärdesmetoden men istället för att diskontera som vi nuvärdemetoden alla in- och utbetalningar till en bestämd tidpunkt så fördelar man grundinvesteringen jämnt över den ekonomiska livslängden i lika stora delar sk annuiteter. Annuitetsmetoden analyserar alltså betalningsströmmarna ett genomsnittligt år medans nuvärdemetoden tittar på alla betalningars enskilda värde vid respektive år. FORMEL Annuitet av investeringen = Inbetalningsöverskott per år – Annuiteten av (G – restvärdet) Annuiteterna beräknas med hjälp av en annuitetsfaktor i en tabell. © ECC. Ej tillåtet att spridas.

23 Investeringskalkylering ANNUITETSMETODEN Exempel, Annuiteten per år för en investeringsutgift på kr, med en ekonomisk livslängd på 5 år och med 10% ränta blir enligt tabell en annuitetsfaktor på 0, Annuiteten blir därmed: * 0,26380 = kr per år. Den sammanlagda kapitalkostnaden blir därmed 5* = kr kr Tid (år) Årliga kapitalkostnader © ECC. Ej tillåtet att spridas.

24 Investeringskalkylering ANNUITETSMETODEN Annuitetsmetoden ger alltså svar på vilket överskott respektive underskott en investering förväntas ge varje år under den ekonomiska livslängden. Annnuitetsmetoden är lämplig att använda när man ska välja mellan alternativ som har olika ekonomisk livslängd tex valet att köpa en ny bil eller fortsätta köra den gamla ett tag till. Metoden kan i princip användas vid alla frågor av typen ”ska vi byta nu eller vänta?” Vid olika stora inbetalningsöverskott per år måste först diskontering till nutidpunkten göras innan de kan fördelas i annuiteter över livslängden Beslutsregler - En investering är lönsam om den årliga annuiteten av investeringen är positiv - det investeringsalternativ är lönsammast som har störst positiv årlig annuitet av investeringen © ECC. Ej tillåtet att spridas.

25


Ladda ner ppt "Företagsekonomi, FL 5 Investeringskalkyler 2010-01-13 Elisabeth Carlberg"

Liknande presentationer


Google-annonser