Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

School of Global Studies När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "School of Global Studies När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara."— Presentationens avskrift:

1 School of Global Studies När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS Institutionen för Globala Politiska Studier Vår tids stora samhällsomdaning Hans Abrahamsson Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den sociala hållbarhetens villkor Anförande vid årets Samordningsförbundsdag Mänskliga Rättigheter Göteborg den

2 Globalisering Ökad rörlighet, ökade kontaktytor Ekonomi-öster/söderut/BRICS Transnationell migration Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt Städers ökande roll Takten, klyftorna och misärens förändrade geografi Samhällets ökade mångfald och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar i en alltmer sammanflätad värld medför utmaningar för den sociala tilliten och den sociala hållbarheten på lokal nivå Den Stora Omdaningen i vår tid Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala Städers ökande roll i den nya ekonomiska geografin och dess förädlingskedjor Urbanisering

3 - en stad som faller isär Inkomstfördelning (tusen kronor) från 250/ till 440/ Göteborg - Sjöfartstaden från industri till evenemangs- och kunskapsstad Varför – och vad bör göras ? Den sociala hållbarhetens villkor

4 WHO (2008): Marmot – Closing the Gap in a Generation World Bank (2011): WDR – Conflict, Security and Development UNDP (2011): Sustainability and Equity OECD (2012) Perspectives of global development – social cohesion in a shifting world IMF (2014): Redistribution, Inequality and Growth World Economic Forum (2014): Global Risks Social hållbarhet social sammanhållning och samhällelig motståndskraft det handlar om säkerhet/trygghet, mänskliga rättigheter och folkhälsa Den hållbara utvecklingens tre dimensioner ekologiskt, ekonomiskt och socialt FN (1992): RIO Summit – Environment & Development Brundtland (1987): Our Common Future

5 Westfalisk Ordning Government Nationalstaten Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-Westfalisk Ordning Disorder Påve Kyrka Kung Städer Feudal herrar Regioner – EU - Eurocities Nationalstater - SKL Städer, Kommuner,Landsting Urbana regioner – Västra Götaland Krigsherrar / Maffia Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Den stora omdaningen i ett nationellt och historiskt perspektiv Globalisering, det politiska rummet och nationalstatens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för urbana regioner liksom för städer och deras transnationella nätverk. Var finns nycklarna ”nånannanism” Välfärdsstatens exklusivitet Olika diskrimineringsgrunder

6 Tid Kostnad Investeringskrav – minskad statlig delfinansiering Ökade kostnader för försörjningsstöd pga minskade transfereringar Självfinansieringsgrad Minskade skatteintäkter pga förändrad försörjningskvot Minskade statliga anslag (exv utbildning 75 miljoner 2014) Urbana regioner i den nya ekonomiska geografin Tillväxt och kreativitet skapas i det urbana rummet Men priset för inträdesbiljetten kan skapa ett bekymmersamt finansieringsgap Tillsammans med utgiftstak och överskottsmål ökar risken för nedskärningar och minskad välfärd Skillnader i hälsa och livsvillkor Skatteutjämning

7 Världs- ordning National stat Krav på makroekonomisk balans - budgetrestriktioner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Civilsamhälle Identitetsformation och lojalitet Vi-grupper och ”gängbildningar” flyktiga nätverk ofta i rivalitet (primär- / gemenskaps- grupper) Innanförskapets osynliga gränser Upplevt Utanförskap NEETS % Från ”welfare to workfare” Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets uppluckring Informella trygghets- och försörjningssystem Salutogena områden (Antonovsky) – lokala civil samhällen Skillnaden mellan det legala och det legitima Global nätverksproduktion Arbetsmarknadens polarisering: Inkomstklyftor – ojämn utveckling Välfärden alltmer exklusiv Sprinklersystem i taket som försöker fylla ett glas med vatten på matbordet Statens förändrade roll och minskat utrymme för välfärd utmanar Den sociala sammanhållningen på lokal nivå

8 Utestängningens frustrationsgap i stadsdelar och bostadsområden Levnadsvillkor Tid Strävan/Anspråk Förmåga/möjlighet Individuell skuldbeläggning - oartikulerad skam På 30 år Vrede / våld Strävan/Anspråk Förmåga/möjlighet Brinnande bilar på beställning Pulveriserade busskurer och alltfler unga män blir kvar på landsbygden och upplever sig såväl obehövda som oälskade Inte bara unga män i resursvaga områden alltfler unga kvinnor söker antidepressiva medel ”Behovet av att bli någon” Kriminella nätverk Legosoldat i Ukraina Privata säkerhetsföretag ISIS, Global intifada Svenskarnas Parti

9 Nav för global samhälls -styrning Slagfält för sociala konflikter Rörelseriktningen är politiskt påverkbar ! Spänningsfält När det globala möter det lokala Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Låg och högutbildad arbetskraft sida vid sida Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Utmaningen ligger i samhällsproblemens komplexitet

10 Komplexa samhällsfrågor * Aktörernas ojämlika maktförhållanden * Olika perspektiv på problemets karaktär, orsak och lösning – paradoxer i ständig förändring * Svårlösta - Olika uttryck och gestaltning i ständig förändring som ständigt måste hanteras – inga enkla lösningar * Låg generaliserbarhet Varje situation är unik och i konstant förändring * Skarpt läge – redan för handen. Det sätt på vilket de hanteras är det bästa som kan göras för tillfället. Målkonflikter mellan korta puckar och långa puckar. Långsiktiga lösningar inbegriper förändringar av den samhällsstruktur som skapat problemen Rittel, Horst & Webber, Melvin (1973): Dilemmas in General Theory of Planning Policy Sience 4 (1973) Brown,Valerie, Harris, John, Russel, Jacqueline (2010): Tackling Wicked Problems – Through the Transdisciplinary Imagaination, New York: Earthscan

11 Hänger ni med – håller ni med ? Hur tänker ni ? Bensträckare

12 Nav för global samhälls -styrning Slagfält för sociala konflikter Rörelseriktningen är politiskt påverkbar ! Spänningsfält När det globala möter det lokala Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Identifiera och analysera målkonflikter mellan strävan efter att bli till en nod i det globala produktionsnätverket och den sociala hållbarhetens krav Framtidens urbana regioner – hållbarhetsmotor eller slagfält för sociala konflikter

13 ”isolerade öar av excellens i ett hav av okunskap” Politisk marginalisering, demokratiska underskott segregation, boomerang kids ”skitliv” - ”prekariatet” – en tickande bomb Målkonflikter – Unga och Unga vuxna – speciellt sårbara Arbetsmarknadspolitik: produktionsnätverkens krav på kunskapsstaden -flexibilitet och projektanställning – ökade inkomstskillnader – förstärkt segregation – otrygga arbetsförhållanden Bostadspolitik: den kreativa klassen – bostadsrätter Ungdomspolitik: partnerskap för medfinansiering - unga vuxnas delaktighet Utbildningspolitik: alla samma livschanser – skolans kompensatoriska ansvar – 60% utan godkända avgångsbetyg - territoriell stigmatisering och grannskapseffekter - Stadsbyggnadspolitik: befolkningstillväxt, förtätning – tillgång till det offentliga rummet En stad för alla – Skateare i Stan, Bad i Sillvik eller i Sannegårdshamnen ?

14 Tillväxtmotor och en av världens mest Innovativa regioner VGR skall 2020 vara Världsledande inom sina styrkeområden Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Produktionsnätverkens fyra ”mantra” för global konkurrenskraft formar utvecklingstänkandet i svenska urbana regioner Tillväxt, innovation kreativitet attraktivitet En stadspolitik i vår tid kräver flera synvändor !!

15 Att minska utestängningen Rädsla för sociala risker och hot mot det skyddsvärda medför ökad risk för förstärkt innanförskap Social investeringspolitik Sociala insatser en investering - och inte en kostnad Tidiga insatser minskar framtida kostnader Stötdämpare för att hantera målkonflikterna Medskapande och invånardialog Synen på makt – makt över / makt till -Förstärka det demokratiska systemets legitimitet - Hantera komplexa samhällsproblem -Identifiera målkonflikternas effekter -Reell makt genom deltagande budgetering Social tillit genom att leva demokrati Offensiv (positiv) Säkerhet Förebygga Främja Skapa social tillit genom: Fritidsgården Trygghetsvandring Nätverkssamtal Förklarande, legitimitetsskapande och relationsbyggande bemötande Underifrån Social oro Defensiv (negativ) Säkerhet Kontroll Stängsel Övervakning Regelbunden visitering Bekymmringssamtal Ovanifrån Social Risk Arbetsmarknadspolitik kompetenskrav, validering, risktagning

16 Ny välfärdsregim Proportionell universalism (a) Generell välfärdspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna (b) Riktad Social investeringspolitik Ökad mångfald medför skilda behov och förutsättningar Kompensatoriskt ansvar Inte en fråga om omprioritering Ny tillväxtregim (a) Att definiera & mäta tillväxt Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande (b) Produktionsinriktning Ökad lokal resursmobilisering medger gradvis minskat exportberoende (när- och hemmamarknadens betydelse) Sambanden stad och land Arenor för mångfald och – minskat innanförskap Ompröva synen på sambanden mellan tillväxt och välfärd tt Vår tids produktionssystem förändrar sambanden mellan tillväxt och välfärd Innovation och kreativitet kräver ökad kognitiv förmåga och medskapande Folkhälsans betydelse Intresse- och målkonflikter Tillväxt innovationkreativitet attraktivitet Social Hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Ekonomi ett medel för att färdas väl Karl Polanyi (1944) Exportberoende och sårbarhet (Volvo, SKF, Astra Zeneca. Ericsson) 60% av RNP outward looking (20% Stockholm region and 28% Malmö region).

17 Traditionellt hierarkisk regelstyrd förvaltning (för väljaren) New Public Management Marknadsdriven (för kunden) Public Value Management Nätverksstyrning Dialog – medskapande (för medborgarna) Nätverkssamhället med sina komplexa samhällsfrågor ställer nya krav på samhällsstyrning: dialog och medskapande Tes – Antites - Syntes tt Nätverksstyrning Från New Public Management till Public Value Management Värdet av gemensam välfärd är större än individens behovstillfredställelse Dialog och medskapande

18 Policy ”le Police” Vad Verkstad - att göra något Tjänsteutlåtande Opartiskhet Konsensus Politiken ”le Politique” Hur Medel Processägande Det politiska ”la Politique” Manöverutrymmet: Såväl produktion som folkhälsa kräver känsla av sammanhang - KASAM Varför Mål- och intressekonflikter (exv. finansieringsmodeller och skattepolitik) Att bryta med det postpolitiska tillståndet Retoriskt gap särkoppling Policybildning Implementering Dialogen synliggörande Dialogen disciplinerande Dialogen konsensuskapande I övergången mellan Government och Governance riskerar omvärlden att få definiera den enda vägens politik (globaliseringens avtryck) Medskapande och invånardialog Kreativitet, innovation, kognitiv förmåga Identifiera målkonflikternas effekter Hantera komplexa samhällsproblem

19 Det förändrade politiska landskapet och den representativa demokratins utmaningar Vår tids omdaning med sin ökande mångfald ställer krav på en ökad toleransnivå för det okända Identitet Flytande (konsumtion) Kollektiv Framtidstro Små berättelser/mångfald är vår styrka Framsteget/stor berättelse/ideologi Makt Diskursiv makt / överallt och ingenstans Synlig / ta över staten Politik Partier (hierarki) och program Rörelser/nätverk/platta organisationer Högt valdeltagande men stor skillnad mellan olika valdistrikt 50-60% variation i storstads- regionerna (speciellt lågt valdeltagande bland unga och utrikesfödda). Antal personer som är medlemmar i politiska partier har halverats under de senaste 20 åren – Medlemskap i ungdomsförbund än mer. Brist på förtroendevalda En politik för en levande demokrati Regeringens skrivelse 2013/14:61 ”För att folkstyrets former ska vara relevanta måste demokratin ständigt utvecklas… (…)… det är viktigt att var och en kan göra sin röst hörd på andra sätt än att rösta i de allmänna valen”

20 Stat Civil samhälle Det civila samhällets rörelser och organisationer förhåller sig till stat och marknad En kontrapunkt, en politisk arena och en praktik Marknad Service providers Voice providers Resursstarkas strävan efter oberoende och individuell frihet. Behov av välfärdsstaten Utanför innanförskapet - Prekariatet medelklassens osäkerhet - Utrikesföddas tillgång till arbetsmarknaden - Obehövda, oälskade och okunniga unga män. Det civila samhället Det civila samhällets tudelning Välfärdsregim under förändring – synliggörs genom aktion Välfärdssamhällets exklusivitet Rätten att ha rättigheter Risken för förstärkt diskriminering

21 Invånarnas Charter för Rättigheter och Skyldigheter from denizens to citizens Social hållbarhet kräver en ny styrningsrationalitet som kan skapa politisk legitimitet och social tillit lokalsamhällen genomsyrade av medskapande och ansvarstagande Ett nytt samhällskontrakt 2020 Kommunernas principer för dialog och ökat medskapande kan bli till en praxis som underlättar framväxten av en del av världen med delat globalt ansvar och hur kan vår stad bidra till en bättre värld ?? Hur kan vår stad klara sig bättre i världen Stadens vision Medskapande dialog

22 Skapa Lyssna KAIROS/ S2020 med inspiration från William Isaacs modell i boken ”Dialogue and the art of thinking together” © Reflektera synliggöra perspektiv identifiera menings- skiljaktigheter maktrelationer tänka tillsammans gemensamma intressen målbilder konkretisera gemensam handlingsplan Konfrontera Medskapande dialog

23 "för att stärka den representativa demokratin är det kommunstyrelsen som fattar beslut om medborgardialoger som ska genomföras, och de frågor som skall ställas. Det är de förtroendevalda som kan avgöra vilka frågor som bör kommuniceras inom den kommunala organisationen eller inom ramen för de politiska partierna” ur kommundirektiven om dialogens utformning Gräddfil för resursstarka grupper för att driva sina särintressen – hot mot den representativa demokratin Frågan om makt – synen på sitt politiska mandat Rädsla – maktlöshet – att inte kunna leverera analys av medborgardialogens hinder Makt över eller makt till (bemäktiga): Främst en fråga om makt Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS

24 Skapa Lyssna Konfrontera Reflektera Skapa Lyssna Reflektera Konfrontera Arbetet med en deltagande budget kräver återkommande cykler av dialoger Återkoppla och utvärdera… …och upptäck om/när ny dialogcykel behövs. KAIROS/S2020 Skapa Lyssna Konfrontera Reflektera Dialog blir till ett förhållningssätt och en arbetskultur

25 Tack för uppmärksamheten! Hans Abrahamsson School of Global Studies


Ladda ner ppt "School of Global Studies När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara."

Liknande presentationer


Google-annonser