Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Anförande vid Boverkets konferens “Hur går vi vidare med hållbara städer” ? Stockholm den 8.5.2014 School of Global Studies

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Anförande vid Boverkets konferens “Hur går vi vidare med hållbara städer” ? Stockholm den 8.5.2014 School of Global Studies"— Presentationens avskrift:

1 Anförande vid Boverkets konferens “Hur går vi vidare med hållbara städer” ? Stockholm den School of Global Studies När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS Institutionen för Globala Politiska Studier Vår tids samhällsomdaning Hans Abrahamsson Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den sociala hållbarhetens förutsättningar

2 • WHO (2008): Marmot – Closing the Gap in a Generation • World Bank (2011): WDR – Conflict, Security and Development • UNDP (2011): Sustainability and Equity • OECD (2012) Perspectives of global development – social cohesion in a shifting world IMF (2014): Redistribution, Inequality and Growth World Economic Forum (2014): Global Risks Social hållbarhet social sammanhållning och samhällelig motståndskraft det handlar om säkerhet/trygghet, mänskliga rättigheter och folkhälsa Den hållbara utvecklingens tre dimensioner ekologiskt, ekonomiskt och socialt FN (1992): RIO Summit – Environment & Development Brundtland (1987): Our Common Future

3 Globalisering Ekonomi-öster/söderut/BRICS Transnationell migration Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt Urbanisering Urbaniseringstakt, växande inkomst- och hälsoklyftor. Det globala Nord och det globala Syd. Nationella produktionssystem ersätts av global nätverksproduktion Förädlings- (försörjnings-) kedjor Ökad rörlighet och globala kontaktytor, Face-book, skype Städers ökande roll i den nya ekonomiska geografin Samhällets ökade mångfald och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar i en alltmer sammanflätad värld medför utmaningar för den sociala tilliten och den sociala hållbarheten på lokal nivå Den Stora Omdaningen i vår tid Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala “The Great Doubling” Konkurrenskraft genom kunskapsinnehåll eller löner

4 Westfalisk Ordning Government Nationalstaten Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-Westfalisk Ordning Disorder Påve Kyrka Kung Städer Feudal herrar Regioner – EU - Eurocities Nationalstater - SKL Städer, Kommuner,Landsting Urbana regioner – Västra Götaland Krigsherrar / Maffia Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv Globalisering, det politiska rummet och nationalstatens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för urbana regioner liksom för städer och deras transnationella nätverk.

5 Ekonomiskt välstånd – ekonomisk förnyelse sker i storstadsregioner Här skapas tillväxtens drivkrafter (Kunskapsbildning/spridning/matchning, Skalfördelar och konsumentfördelar) Viktiga förutsättningar: Lokal arbetsmarknad och närmarknad kräver sin befolkningsstorlek Infrastruktur – transporter/ kommunikationsteknologi – Attraktiva bostäder Social och kulturell miljö - Den kreativa klassen – Vikten av mångfald Det ömsesidiga beroendet: Storstaden behöver sitt omland för sin livmedelsförsörjning och för att växa (förtätning/förstoring/försörjning) Omlandet behöver sin kärnstad och dess kollektiva nyttigheter Om tillväxt, attraktivitet och konsten att bli till en nod i det globala produktionsnätverket Den nya ekonomiska geografin:

6 Tid Kostnad Investeringsnivå Bostadsbyggande Försörjningskvot, Självfinansieringsgrad Kostnaden för att attrahera globala flöden och för att möta demografiska krav tenderar att öka. Samtidigit minskar statsbidragen och skatteintäkter tenderar att plana ut > Effektivisering Utförsäljning av tillgångar Den nya ekonomiska geografin Tillväxt och kreativitet skapas i det urbana rummet Men priset för inträdesbiljetten kan skapa ett bekymmersamt finansieringsgap tillsammans med utgiftstak och överskottsmål ökar risken för nedskärningar och minskad välfärd

7 Världs- ordning National stat Krav på makroekonomisk balans - budgetrestriktioner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Civilsamhälle Identitetsformation och lojalitet Vi-grupper och ”gängbildningar” flyktiga nätverk ofta i rivalitet (primär- / gemenskaps- grupper) Innanförskapets osynliga gränser Upplevt Utanförskap NEETS % Socialt kontrakt – Fordism Från ”welfare to workfare” Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets uppluckring Informella trygghets- och försörjningssystem Salutogena områden (Antonovsky) – lokala civil samhällen Skillnaden mellan det legala och det legitima Global nätverksproduktion Arbetsmarknadens polarisering: Inkomstklyftor – ojämn utveckling Välfärden alltmer exklusiv Sprinklersystem i taket som försöker fylla ett glas med vatten på matbordet Statens förändrade roll och minskat utrymme för välfärd utmanar stadens sociala sammanhållning

8 Utestängningens frustrationsgap Levnadsvillkor Tid Strävan/Anspråk Förmåga/möjlighet Individuell skuldbeläggning - oartikulerad skam På 30 år Vrede / våld Strävan/Anspråk Förmåga/möjlighet Brinnande bilar på beställning Pulveriserade busskurer Inte bara om unga män i resursvaga områden Alltfler unga kvinnor söker antidepressiva medel och alltfler unga män blir kvar på landsbygden och upplever sig såväl obehövda som oälskade

9 Nav för global samhälls -styrning Slagfält för sociala konflikter Rörelseriktningen är politiskt påverkbar ! Spänningsfält När det globala möter det lokala Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Identifiera och analysera målkonflikter mellan strävan efter att bli till en nod i det globala produktionsnätverket och den sociala hållbarhetens krav Framtidens städer – hållbarhetsmotors eller slagfält för sociala konflikter

10 ”isolerade öar av excellens i ett hav av okunskap” Politisk marginalisering, demokratiska underskott segregation, boomerang kids ”prekariatet” – en tickande bomb Dolda målkonflikter förstärker innanförskapet Målkonflikter – Unga och Unga vuxna – speciellt sårbara Arbetsmarknadspolitik: produktionsnätverkens krav på kunskapsstaden -flexibilitet och projektanställning – ökade inkomstskillnader – förstärkt segregation – otrygga arbetsförhållanden Bostadspolitik: den kreativa klassen – bostadsrätter Ungdomspolitik: partnerskap för medfinansiering - unga vuxnas delaktighet Utbildningspolitik: alla samma livschanser – skolans kompensatoriska ansvar – 60% utan godkända avgångsbetyg - territoriell stigmatisering och grannskapseffekter - Stadsbyggnadspolitik: befolkningstillväxt, förtätning – tillgång till det offentliga rummet En stad för alla – Skateare i Stan, Bad i Sillvik eller i Sannegårdshamnen ?

11 Tillväxtmotor och en av världens mest Innovativa regioner VGR skall 2020 vara Världsledande inom sina styrkeområden Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Produktionsnätverkens fyra ”mantra” för global konkurrenskraft formar utvecklingstänkandet i svenska urbana regioner Tillväxt, innovation kreativitet attraktivitet En lokal stadspolitik i vår tid kräver flera synvändor !!

12 Att minska utestängningen Rädsla för sociala risker och hot mot det skyddsvärda medför ökad risk för förstärkt innanförskap Social investeringspolitik Stötdämpare för att hantera Målkonflikterna Tidiga insatser minskar Framtida kostnader Medskapande och invånardialog - Förstärka det demokratiska systemets legitimitet - Hantera komplexa samhällsproblem - Identifiera målkonflikternas effekter - Reell makt genom deltagande budgetering Offensiv (positiv) Säkerhet Förebygga Främja Skapa social tillit genom: Fritidsgården Trygghetsvandring Nätverkssamtal Förklarande, legitimitetsskapande och relationsbyggande bemötande Underifrån Social oro Defensiv (negativ) Säkerhet Kontroll Stängsel Övervakning Regelbunden visitering Bekymmringssamtal Ovanifrån Social Risk

13 Ny välfärdsregim Proportionell universalism (a) Generell välfärdspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna (b) Riktad Social investeringspolitik Ökad mångfald medför skilda behov och förutsättningar Kompensatoriskt ansvar Inte en fråga om omprioritering Ny tillväxtregim (a) Att definiera & mäta tillväxt Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande (b) Produktionsinriktning Ökad lokal resursmobilisering medger gradvis minskat exportberoende (när- och hemmamarknadens betydelse) Sambanden stad och land Arenor för mångfald och – minskat innanförskap Ompröva synen på sambanden mellan tillväxt och välfärd tt Vår tids produktionssystem förändrar sambanden mellan tillväxt och välfärd Innovation och kreativitet kräver ökad kognitiv förmåga och medskapande Folkhälsans betydelse Intresse- och målkonflikter Tillväxt innovationkreativitet attraktivitet Social Hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Samstämmighet mellan Politikområdem Arbetsmarknadspolitik Bostadspolitik Välfärdssystem

14 Policy ”le Police” Verkstad - att göra något Tjänsteutlåtande Opartiskhet Konsensus Politiken ”le Politique” Hur Medel Processägande Det politiska ”la Politique” Manöverutrymmet: Såväl produktion som folkhälsa kräver känsla av sammanhang - KASAM Vad och varför Globaliseringens uttryck Mål- och intressekonflikter (exv. finansieringsmodeller och skattepolitik) Att bryta med det postpolitiska tillståndet Retoriskt gap särkoppling Policybildning Implementering Dialogen synliggörande Dialogen disciplinerande Dialogen konsensuskapande I övergången mellan Government och Governance riskerar omvärlden att få definiera den enda vägens politik (globaliseringens avtryck) Medskapande och invånardialog Kreativitet, innovation, kognitiv förmåga Identifiera målkonflikternas effekter Hantera komplexa samhällsproblem

15 Dialog och medskapande Ömsesidigt beroende och ömsesidigt förstärkande Dialog är att tänka tillsammans. Den synliggör och ökar medvetenheten om förekommande intresse- och mål- konflikter. Den bemäktigar samtalande parter att också ta samhällsansvar och förstärka sitt aktörskap. En väl genomförd dialog resulterar i ett medskapande som gör skillnad. Medskapande handlar om ett jämlikt samspel som ger deltagande parter lika möjligheter att bli lyssnande på, få sin röst hörd och kunna påverka sitt eget vardagsliv såväl som stadens utveckling i stort. Medskapandet kräver en medvetandegörande och bemäktigande dialog Dialog och medskapande handlar om att skapa förutsättningar för ökad delaktighet och medskapande för att hantera vår tids komplexa samhällsfrågor. Identifiera åtgärder som kan främja social hållbarhet och som kan förebygga sociala konflikter.

16 Traditionellt hierarkisk regelstyrd förvaltning (för väljaren) New Public Management Marknadsdriven (för kunden) Public Value Management Nätverksstyrning Dialog – medskapande (för medborgarna) Nätverkssamhället med sina komplexa samhällsfrågor ställer nya krav på samhällsstyrning: dialog och medskapande Tes – Antites - Syntes tt Nätverksstyrning Från New Public Management till Public Value Management Värdet av gemensam välfärd är större än individens behovstillfredställelse Dialog och medskapande

17 Lokala Medborgar Charters för Rättigheter och Skyldigheter from denizens to citizens Social hållbarhet kräver en ny styrningsrationalitet (PVM) som kan skapa politisk legitimitet och social tillit lokalsamhällen genomsyrade av deltagande, inflytande, åtagande och ansvarstagande Renovering av miljonprogrammen skapar tillfälle för samtal om ett nytt samhällskontrakt utifrån hållbarhetens tre dimensioner (1) Byggbranschen, (2) Myndigheter (3) Finansmarknaden (4) Invånare/boende ”Bygga om Dialogens” fjärde kluster

18 Tack för uppmärksamheten! Hans Abrahamsson School of Global Studies Låt oss påbörja samtalet !!


Ladda ner ppt "Anförande vid Boverkets konferens “Hur går vi vidare med hållbara städer” ? Stockholm den 8.5.2014 School of Global Studies"

Liknande presentationer


Google-annonser