Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Gemensamma ekonomisk-politiska mål: Hög levnadsstandard ekonomisk tillväxt Hög och jämn sysselsättning Stabilt penningvärde (låg inflation) Balans i utlandsaffärerna.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Gemensamma ekonomisk-politiska mål: Hög levnadsstandard ekonomisk tillväxt Hög och jämn sysselsättning Stabilt penningvärde (låg inflation) Balans i utlandsaffärerna."— Presentationens avskrift:

1

2 Gemensamma ekonomisk-politiska mål: Hög levnadsstandard ekonomisk tillväxt Hög och jämn sysselsättning Stabilt penningvärde (låg inflation) Balans i utlandsaffärerna Minska offentligt underskott och statsskuld Jämn fördelning av välståndet Regional balans Miljöhänsyn

3 Målkonflikter Olika prioritering Olika syn på vägen till målen (medel)

4 Exempel på målkonflikter Låg arbetslöshet och låg inflation (hög efterfrågan vid låg arbetslöshet ger högre inflation) Ekonomisk tillväxt påverkar miljön Den största tillväxten sker i storstadsregionerna motverkar regional balans Budgetmålen kan vara svåra att uppnå om man vill ha en jämn fördelning av välståndet. Högre skatter kan motverka tillväxt.

5 Stor produktion Låg arbetslöshet Hög konsumtion Stora prisökningar Hög ränta KONJUNKTURER BNP Produktion Tid Liten produktion Hög arbetslöshet Liten konsumtion Mindre prisökningar Låg ränta Trend Recession: lågkonjunktur ( fallande BNP) Depression: extremt kraftig och långvarig.

6 Bygger på förväntningar om det ekonomiska läget hos företag och hushåll (Jan 2013 = 89,4)

7 BNP-tillväxt Sverige/USA/OECD

8 Hushållens skulder

9 BNP / BNI BNPuttrycks som värdet av total konsumtion av varor och tjänster, bruttoinvesteringar samt export minus import. Om man i ett land summerar värdet av alla färdiga varor och tjänster som producerats under ett år får man fram landets bruttonationalprodukt. Det utgörs av summan av bruttonationalprodukten och nettofaktorinkomster från utlandet. Nettofaktorinkomster består av nettot av löner, aktieutdelningar, räntor och arrenden, patent med mera som passerar gränserna; exempelvis aktieutdelning till boende utanför Sverige och räntor på statsskulden på de medel som är upplånade i utlandet.

10 BNI / BNP

11 Inflation Ökningen av mängden pengar i förhållande till produktionen av varor, tillgångar och tjänster. I praktiken används Konsumentprisindex (KPI) som ett mått på inflationen.

12 Inflation Orsaker till inflation: Efterfrågeinflation ("mer pengar än varor") Kostnadsinflation ( "arbetskraften och/eller råvarorna för dyra") Importerad inflation (Inflation i exportländer eller sjunkande valutakurs i det egna landet) Inflation ”via sedelpressarna”

13 VARFÖR MOTARBETA HÖG INFLATION? Internationell konkurrenskraft minskar Låntagare vinner sparare förlorar Osäkerhet Minskade investeringar Riksbankens inflationsmål: 2 % +/- 1 %-enhet Deflation: sjunkande prisnivåer

14 Inflation historiskt Ädelmetall har används som pengar under tusentals år och är den valuta människor oftast väljer som pengar när de själva får välja. Det finns en naturlig inflation för ädelmetall i form av att utvinningen av metall ökar. När det bryts mer guld och silver än vad som konsumeras uppstår inflation d.v.s. en ökning i penningmängden. När det konsumeras mer ädelmetall än vad som utvinns uppstår deflation d.v.s. en minskning i penningmängden. Penningmängden kan dock inflateras onaturligt även med en ädelmetallstandard…. Forts.

15 Inflation historiskt I forna tider begärde kungar ofta in ädelmetallpengarna och minskade eller spädde ut ädelmetallinnehållet. Detta kunde göras antingen genom att mynten gjordes mindre eller genom att basmetall adderades till mynten. Kungarna stämplade istället på en nominell siffra och bestämde genom dekret att det mindre eller utspädda myntet skulle vara värt lika mycket som det ursprungliga myntet. Ett finurligt sätt att göra detta på är att behålla diametern på myntet, minska tjockleken till hälften men öka kantupphöjningen. Myntet ser då lika stort ut som tidigare men väger endast hälften. Effekten av den minskade mängden ädelmetall i mynten blev att mynten med högt ädelmetallinnehåll hamstrades medan de med lägre ädelmetallinnehåll användes.

16 Varför? Vem tjänar på inflationen ? Bankerna tjänar givetvis pengar på detta eftersom det är bankerna själva som ger ut pengarna i form av skuld men återkräver dem med ränta. Staten tjänar på inflationen genom att värdet på statsskulden minskar samtidigt som staten kan beskatta inflationen. Om en tillgång ökar i pris endast p.g.a. inflation och därefter avyttras kräver staten skatt på prisuppgången. Egentligen har det inte skett någon värdeökning eftersom priset inte skulle ökat utan inflationen. Generellt är de största vinnarna de som sitter tidigt i kedjan och kan åtnjuta de nyskapade pengarna först. Detta eftersom de har möjlighet att använda pengarna innan dess att inflationen får effekt i form av högre priser. De kan således öka sin köpkraft.

17 Varför? Vem tjänar på inflationen ? Vinnarna är finansbolag, banker, centralbanker och regeringar. Förlorare är vanliga människor som har fasta eller halvfasta inkomster och som tvingas skatta för prisökningar utan att det skett någon värdeökning. Omfördelning av resurser från de sena mottagarna av nyskapade pengar till de tidiga mottagarna.

18 KPI Konsumentprisindex (KPI) syftar till att mäta prisutvecklingen för hela den privata konsumtionen, måttet beräknas månadsvis av SCB och är en del av Sveriges officiella statistik. I Sverige har KPI ex. huvudsakliga användningsområden: Kompensationsändamål, vilket kan innebära att KPI utgör underlag för justering av: Pensioner, socialbidrag och andra inkomstöverföringar till hushållen från den offentliga sektorn Skatteskalor Överföringar inom den privata sektorn Priser i olika typer av avtal

19 KPI Användning i stabiliseringspolitiska sammanhang, Som målvariabel för Riksbankens penningpolitik För jämförelser med konsumentprisutvecklingen i andra länder Som ett generellt mått på kronans inhemska köpkraft KPI beräknas som ett kedjeindex, exempelvis med år 1980 som bas. (1980 = index 100)

20 KPI ÅrIndex 1980= , , , , , , , , , , , , , , ÅrIndex , , , , , , , , , , , , , , ,2

21 KPI En vara kostade 100 kr Vad hade samma vara kostat 2012 om varans pris följt KPI ? År 1992 kostade en viss vara 199 kronor i Sverige. Vad borde den ha kostat 2005 om priset följt KPI Hur många procent ökade KPI med mellan 1989 och 1990 ?

22 Hur mäts KPI ? SCB ”köper” en korg av varor och tjänster varje månad. Genom att köpa samma varor och tjänster kan man studera hur stora prisförändringarna på varukorgen är. Eftersom kvaliteten på varorna kan ändras över tiden, som när en dators prestanda förbättras över tiden, försöker SCB uppskatta förbättringarnas värde och räkna bort dem från prisförändringarna. (”Kvalitetsjustering”) Vad som ingår i korgen och hur stor betydelse olika prisförändringar får, beror på hur mycket hushållen köper av de olika varorna och tjänsterna. En vara eller tjänst som det köps mycket av får en större vikt än en vara eller tjänst som det köps lite av. Därmed får prisförändringar på en vara eller tjänst som det köps mycket av ett större genomslag på KPI än prisförändringar på en vara eller tjänst som det köps lite av.

23 Faror med KPI Prisförändringar kan manipuleras genom substitution. Om en vara stiger i pris så förutsätter man att folk köper mindre av den och istället lägger pengarna på något som minskat i pris. Kvalitetsjusteringar av produkter ges genomslag i KPI. Om TV-apparater stiger i pris med 30 procent så räknas plattskärm och nya funktioner som inte kan väljas bort (Tjock-tv borta) som något som sänker priset. Men funktionen på varan är den samma. I USA tog man bort nybilspriserna och ersatte dem med priserna på begagnade bilar, vilket i ett slag halverade priset på bilar.

24 Finanspolitik (budgetpolitik) Regeringen föreslår riksdagen beslutar Skatter, avgifter Bidrag Investeringar Syfte: Fördelning av resurser och/eller reglera och motverka konjunktursvängningar

25 Finanspolitik Riksdagens beslut om skatter, avgifter och bidrag Berör även fördelningspolitik, familjepolitik, arbetsmarknadspolitik etc Penningpolitik : Riksbankens beslut om penningmängd och räntor

26 Penningpolitik: Riksbanken Reporäntan, även kallad reporäntan. (räntan mellan riksbanken och vanliga banker) Syfte att styra tillgången på pengar och krediter- att hålla ett stabilt penningvärde. I lågkonjunktur sänks räntan = expansionspolitik för att göra det billigare att låna till konsumtion och investeringar I högkonjunktur höjs räntan= åtstramning för att göra det dyrare att låna så att efterfrågan minskar och därmed risken för inflation

27 Riksbanken (centralbanken ) Riksbanksfullmäktige utser en direktion som ska vara oberoende av politikerna Ansvarar för penningpolitiken Inflationsmålet 2 % (+/- 1 %-enhet) Ger ut sedlar och mynt Statens bank Reporänta (bankernas ränta till riksbanken) Valutareserven Kan stödköpa kronor

28

29 X Stagflation: Hög arbetslöshet (stagnerande ekonomi) Hög inflation

30 Recession. Fallande BNP under två kvartal Depression : Mycket djup lågkonjunktur.

31 30-talsdepressionen : Start börskrasch 1929

32 Senare delen av 1920-talet : Hausse-artad börsmarknad. Miljoner amerikaner lockades att investera i aktier. Kurserna drevs upp till spektakulärt höga nivåer och skapade starka förväntningar på ytterligare uppgångar. Småsparare, företag och banker satsade allt större del av sina tillgångar och man lånade även till höga räntor för att kunna finansiera ytterligare köp på börsmarknaden. Bubblan sprack. I slutet av 1929 hade börsen fallit med 40%. Resultat : Företag och banker i konkurs. Hög arbetslöshet följde. Småsparare fick lämna sina hem och gårdar när de inte längre kunde betala de höga låneräntorna. Marknaden återhämtade sig inte förrän långt efter andra världskrigets slut.

33 Keynes 1930-talets depression en vändpunkt Keynes visade att förändringar i efterfrågan påverkar inflation och aktivitetsnivå i landets ekonomi Förordade en aktiv finanspolitik, bl a med hjälp av skatter, arbetsgivaravgifter och offentliga utgifter, för att motverka svängningar i ekonomin I lågkonjunktur underbalansering = expansionspolitik I högkonjunktur överbalansering = åtstramningspolitik

34 Keynesianism Keynes menade att efterfrågan i ekonomin rör sig i vågor som skapar instabilitet i ekonomin. Genom att driva en aktiv finanspolitik (förändringar i skattenivåer och investeringsgraden) kan ekonomin dock stabiliseras och samhällsekonomin få en hög sysselsättningsgrad, samt konjunkturcyklar överbryggas i strävan efter maximalt resursutnyttjande och nationalekonomisk jämvikt. Keynesiansk finanspolitik innebär att kravet om en årlig budgetbalans överges till förmån för en ekonomisk politik som förespråkar att staten ökar de offentliga utgifterna i en lågkonjunktur, och minskar de offentliga utgifterna eller höjer skatterna i en högkonjunktur, för att motverka svängningarna i konjunkturcykeln. Det nya målet var att statsbudgeten över en konjunkturcykel skall vara i balans.

35 Svensk tillämpning av Keynes Bostadsbyggande Utbildningssatsningar Förändringar av momssatsen Arbetsgivaravgifter

36 Minska investeringar (f) Sänka bidrag (f) Höja skatt (f) Höja reporäntan (p) revalvera (v)* KONJUNKTURER BNP Produktion Tid Öka investeringar (f) Höja bidrag (f) Sänka skatt (f) Sänka reporäntan (p) Devalvera(v)* Trend (tänkbara) STATLIGA ÅTGÄRDER Keynesiansk stabiliseringspolitik (f) finanspolitik (p) penningpolitik (v) valutapolitik * devalvering-revalvering endast vid fast växelkurs

37 Adam Smith: liberal ekonomi Liten politisk inblandning i ekonomin Marknadskrafter Vinst Konkurrens

38 Monetarister Företräds av Milton Friedman Vill ha så få ingrepp i marknadsekonomin som möjligt Om åtgärder kommer vid fel tillfälle blir de kontraproduktiva Anser att penningmängden är ett sätt att styra ekonomin Robert Lucas Anser att det är förväntningarna från människor och företag som skapar svängningar i ekonomin Förväntningar om exempelvis höjd inflationstakt skapar kompensationstänkande Förväntningarna kan påverkas genom en stabil regeringspolitik och en beslutsam riksbank

39 USA och Europa – en jämförelse Konjunkturpolitik tillämpas aktivt i EU Mindre tillämpat i USA I USA är den offentliga sektorn avsevärt mindre än i de flesta europeiska länder Skatterna är generellt sett lägre i USA än i Europa Olika typer av bidrag från offentlig sektor till företag och privatpersoner är vanligare i Europa än i USA Arbetsmarknaden är mer reglerad i Europa än i USA Fed = Federal reserve USA:s centralbank

40 Arbetsmarknadspolitik i USA jämfört med EU Faktorer – i USA Lägre arbetsgivaravgifter gör det överlag billigare för företagen att anställa personal i USA än i de flesta västeuropeiska länder. Lägre arbetslöshetsersättning motiverar, eller tvingar, arbetssökande att aktivt söka arbete. Lägre skatter på bl a kapital, förmögenhet och inkomst från arbete uppmuntrar till etablerandet av nya företag. Färre regler styr hur företagen får anställa och avskeda personal.

41 Arbetsmarknadspolitik i USA jämfört med EU (forts) Lägre skatt på boende samt avsaknad av skatt på värdetillväxten i den egna bostaden gör det lättare för arbetssökande att flytta om det finns arbetstillfällen på en annan ort. Färre och lägre bidrag. Storleken på den amerikanska marknaden erbjuder ett utbud av arbetstillfällen som vida överträffar de enskilda europeiska ländernas arbetsmarknader.

42 Arbetsmarknadspolitik i USA jämfört med EU (forts) Konsekvenser – för USA Lägre arbetslöshet. Är det sant? LänkLänk Fler nya och kvalificerade arbetstillfällen. Lättare för marknaden att hantera kraftiga förändringar som tillfälligt ökar arbetslösheten i hela eller i delar av landet. Större lönespridning, vilket bl a medför att de som tjänar sämst i USA har en betydligt lägre inkomst än de som har lägst inkomst i de flesta västeuropeiska länder. Lönsamt att skaffa en ”bra” utbildning. Sämre anställningstrygghet

43 Diskussion Arbetslöshet i olika åldersgrupper | Arbetslöshet | Arbetsmarknad | Fakta och statistik | Ekonomifakta.se Arbetslöshet i olika åldersgrupper | Arbetslöshet | Arbetsmarknad | Fakta och statistik | Ekonomifakta.se Varför ? Orsaker ? Finns någon lösning ?


Ladda ner ppt "Gemensamma ekonomisk-politiska mål: Hög levnadsstandard ekonomisk tillväxt Hög och jämn sysselsättning Stabilt penningvärde (låg inflation) Balans i utlandsaffärerna."

Liknande presentationer


Google-annonser