Marknadsekonomins grunder

En presentation över ämnet: "Marknadsekonomins grunder"— Presentationens avskrift:

1 Marknadsekonomins grunder
Mikroekonomi studerar enskilda marknader VAD HUR FÖR VEM ska det produceras hur bestäms resursfördelningen: -ekonomiskt system -institutioner: formella: lagar, regler informella: normer, rutiner, regler Ekonomisk politik Makroekonomi studerar totalen: “aggregerade” variabler -BNP -prisnivån (inflation,deflation) -arbetslöshet (sysselsättning) -ekonomiskt system -institutioner (regering o parlament, central-bank, valutasystem…) Ekonomisk politik

2 Marknadsekonomins grunder: Makroekonomi och konjunkturläge

3 Makroekonomins målvariabler
BNP = värdet av produktionen påverkar den materiella levnadsstandarden önskade mål: -hållbar ekonomisk tillväxt (lång sikt) -stabil utveckling: minimera svängningar (kort sikt) (opreciserat i kvantitativa termer)

4 Makroekonomins målvariabler
Inflationen: ökningen i den allmänna prisnivån mäter “levnadskostnaderna” -omfördelar välfärd, delvis godtyckligt -försvårar planering -> dämpar utveckling -försvagar konkurrenskraften önskat mål: låg inflation (preciserat i Sverige sedan 1999 som 2 % inflation (tidigare med intervall + 1 %)

5 Makroekonomins målvariabler
Arbetslösheten -negativa konsekvenser för de drabbade -negativt för alla pga lägre produktion -sysselsättning: bidrar till materiell välfärd (men målkonflikt: fritid ger också välfärd) önskat mål: “låg” (tidigare: “full sysselsättning”, senare 4 %, nu åter mer opreciserat)(ner till 5 % 2015 enligt Finansplanen)

6 Andra makrovariabler av intresse
konsumtionen, investeringarna, exporten räntan växelkursen statens budgetsaldo och statsskuld bytesbalansen löneökningar och produktivitet Utvecklingen av aktiebörsen Framåtblickande (“ledande”) indikatorer: Lagerinvesteringar, orderingång, framtidsförväntningar…

7 Vad påverkar? Den inhemska marknaden: -konsumenter, företag, offentliga sektorns verksamhet Utlandet: -utlandets efterfrågan på vår export -importpriser och växelkurser Ekonomisk politik: -finanspolitik (statens inkomster o utgifter) -räntepolitiken (riksbanken)

8 Viktiga aktörer Finansdepartementet (-regering – riksdag) Statsbudgeten i sept Vårbudgeten i april Egna analyser och bedömningar Finanspolitik Riksbanken Direktionen: räntebeslut 6 ggr/år = penningpolitik Penningpolitisk rapport Konjunkturinstitutet Enkäter och konjunkturbedömningar SCB Nationalräkenskaper, utrikes transaktioner, arbetslöshet, priser (inflation) Privata banker, Svenskt Näringsliv, fackföreningar m fl Konjunkturbedömningar

9 De realekonomiska aktiviteterna “fundamenta” = produktionen och dess användning
Tillgång: det vi producerar själva, BNP det andra producerat åt oss: import Användning: hushållens konsumtion, privata bruttoin-vesteringar, offentliga sektorns verksamhet, export Eventuell differens: lagerinvesteringar (+ eller -)

10 Nationalräkenskaperna (NR)
Mäts av SCB Realekonomiska aktiviteter inkl. försörj-ningsbalansen Andra produktionsrelaterade mått BNP+IM = C+I+G+X

11 BNP Tre sätt att mäta Löpande och fast pris (nominellt och realt)
BNP, BNI och disponibel nationalinkomst BNP och NNP BNP per capita = välfärdsmått?? (isf materiell levnadsstandard)(mätproblem!) BNP, produktivitet, potentiell BNP och BNP-gap

12 Inflation Procentuella förändringen av prisnivån från en tidpunkt till en annan Mäts också av SCB Olika mått på prisnivån: KPI, NPI, HIKP (=konsumtionen) BNP-deflatorn (=produktionen) “underliggande inflation”: där “tillfälliga” prisförändringar exkluderats (lite godtyckligt: flera olika varianter finns, vanligast “KPIF” och “KPIX”)

13 Arbetslöshet (sysselsättning)
Öppen arbetslöshet (total arbetslöshet, arbetsmarknadspolitis-ka åtgärder, partiell arbetslöshet …) Mäts av SCB (AKU) men även på annat vis Svårdefinierat och svårt jämföra Befolkning->arbetsför ålder-> arbetskraft: sysselsatta eller arbetslösa

14 Betalningsbalansen (alla ekonomiska transaktioner med omvärlden)
Bytesbalansen: handelsbalans=varor tjänstebalans=tjänster primära inkomster netto (löner o avkastn) löpande transfereringar netto (bistånd, EU) (kapitalbalansen) Finansiella balansen direktinvesteringar, aktiehandel, obligationer, andra lån och diverse annat; ev. ändring i valutareserven

15 Förmögenhet Det sammanlagda värdet av -naturtillgångar -(real-)kapital -finansiella tillgångar minus skulder gäller individ, organisation, landet… Nationalförmögenhet är sålunda: -totalt värde av naturtillgångar -totalt värde av realkapital -nettofordringar på utlandet (för alla inhemska fordringar och skulder tar ut varann!)

16 Sparande =förändring i förmögenheten
=den del av (disponibel) inkomst som inte går till konsumtion =omfördelning av konsumtion i tiden (positivt sparande: konsumera senare negativt sparande (=lån): konsumera i förtid) realt sparande =investering=mer realkapital finansiellt sparande =ökade nettofordringar Pris på att omfördela konsumtion över tiden: räntan!