Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Marknadsekonomins grunder •Mikroekonomi •studerar enskilda marknader •VAD HUR FÖR VEM ska det produceras •hur bestäms resursfördelningen: -ekonomiskt system.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Marknadsekonomins grunder •Mikroekonomi •studerar enskilda marknader •VAD HUR FÖR VEM ska det produceras •hur bestäms resursfördelningen: -ekonomiskt system."— Presentationens avskrift:

1 Marknadsekonomins grunder •Mikroekonomi •studerar enskilda marknader •VAD HUR FÖR VEM ska det produceras •hur bestäms resursfördelningen: -ekonomiskt system -institutioner: formella: lagar, regler informella: normer, rutiner, regler •Ekonomisk politik •Makroekonomi •studerar totalen: “aggregerade” variabler • -BNP -prisnivån (inflation,deflation) -arbetslöshet (sysselsättning) •-ekonomiskt system -institutioner (regering o parlament, central- bank, valutasystem…) •Ekonomisk politik

2 Marknadsekonomins grunder: Makroekonomi och konjunkturläge

3 Makroekonomins målvariabler •BNP = värdet av produktionen påverkar den materiella levnadsstandarden •önskade mål: -hållbar ekonomisk tillväxt (lång sikt) -stabil utveckling: minimera svängningar (kort sikt) (opreciserat i kvantitativa termer)

4 Makroekonomins målvariabler •Inflationen: ökningen i den allmänna prisnivån mäter “levnadskostnaderna” -omfördelar välfärd, delvis godtyckligt -försvårar planering -> dämpar utveckling -försvagar konkurrenskraften •önskat mål: låg inflation (preciserat i Sverige sedan 1999 som 2 % inflation (tidigare med intervall + 1 %)

5 Makroekonomins målvariabler •Arbetslösheten •-negativa konsekvenser för de drabbade -negativt för alla pga lägre produktion -sysselsättning: bidrar till materiell välfärd (men målkonflikt: fritid ger också välfärd) •önskat mål: “låg” (tidigare: “full sysselsättning”, senare 4 %, nu åter mer opreciserat)(ner till 5 % 2015 enligt Finansplanen)

6 Andra makrovariabler av intresse •konsumtionen, investeringarna, exporten •räntan •växelkursen •statens budgetsaldo och statsskuld •bytesbalansen •löneökningar och produktivitet •Utvecklingen av aktiebörsen •Framåtblickande (“ledande”) indikatorer: Lagerinvesteringar, orderingång, framtidsförväntningar…

7 Vad påverkar? •Den inhemska marknaden: -konsumenter, företag, offentliga sektorns verksamhet •Utlandet: -utlandets efterfrågan på vår export -importpriser och växelkurser •Ekonomisk politik: -finanspolitik (statens inkomster o utgifter) -räntepolitiken (riksbanken)

8 Viktiga aktörer •Finansdepartementet (-regering – riksdag) Statsbudgeten i sept Vårbudgeten i april Egna analyser och bedömningar Finanspolitik •Riksbanken Direktionen: räntebeslut 6 ggr/år = penningpolitik Penningpolitisk rapport •Konjunkturinstitutet Enkäter och konjunkturbedömningar •SCB Nationalräkenskaper, utrikes transaktioner, arbetslöshet, priser (inflation) •Privata banker, Svenskt Näringsliv, fackföreningar m fl Konjunkturbedömningar

9 De realekonomiska aktiviteterna “fundamenta” = produktionen och dess användning •Tillgång: det vi producerar själva, BNP det andra producerat åt oss: import •Användning: hushållens konsumtion, privata bruttoin- vesteringar, offentliga sektorns verksamhet, export •Eventuell differens: lagerinvesteringar (+ eller -)

10 Nationalräkenskaperna (NR) •Mäts av SCB •Realekonomiska aktiviteter inkl. försörj- ningsbalansen •Andra produktionsrelaterade mått •BNP+IM = C+I+G+X

11 BNP •Tre sätt att mäta •Löpande och fast pris (nominellt och realt) •BNP, BNI och disponibel nationalinkomst •BNP och NNP •BNP per capita = välfärdsmått?? (isf materiell levnadsstandard)(mätproblem!) •BNP, produktivitet, potentiell BNP och BNP-gap

12 Inflation •Procentuella förändringen av prisnivån från en tidpunkt till en annan •Mäts också av SCB •Olika mått på prisnivån: KPI, NPI, HIKP (=konsumtionen) BNP-deflatorn (=produktionen) “underliggande inflation”: där “tillfälliga” prisförändringar exkluderats (lite godtyckligt: flera olika varianter finns, vanligast “KPIF” och “KPIX”)

13 Arbetslöshet (sysselsättning) •Öppen arbetslöshet (total arbetslöshet, arbetsmarknadspolitis- ka åtgärder, partiell arbetslöshet …) •Mäts av SCB (AKU) men även på annat vis •Svårdefinierat och svårt jämföra •Befolkning->arbetsför ålder-> arbetskraft: sysselsatta eller arbetslösa

14 Betalningsbalansen (alla ekonomiska transaktioner med omvärlden) •Bytesbalansen: handelsbalans=varor tjänstebalans=tjänster primära inkomster netto (löner o avkastn) löpande transfereringar netto (bistånd, EU) •(kapitalbalansen) •Finansiella balansen direktinvesteringar, aktiehandel, obligationer, andra lån och diverse annat; ev. ändring i valutareserven

15 Förmögenhet •Det sammanlagda värdet av -naturtillgångar -(real-)kapital -finansiella tillgångar minus skulder gäller individ, organisation, landet… •Nationalförmögenhet är sålunda: -totalt värde av naturtillgångar -totalt värde av realkapital -nettofordringar på utlandet (för alla inhemska fordringar och skulder tar ut varann!)

16 Sparande •=förändring i förmögenheten •=den del av (disponibel) inkomst som inte går till konsumtion •=omfördelning av konsumtion i tiden (positivt sparande: konsumera senare negativt sparande (=lån): konsumera i förtid) •realt sparande =investering=mer realkapital finansiellt sparande =ökade nettofordringar •Pris på att omfördela konsumtion över tiden: räntan!


Ladda ner ppt "Marknadsekonomins grunder •Mikroekonomi •studerar enskilda marknader •VAD HUR FÖR VEM ska det produceras •hur bestäms resursfördelningen: -ekonomiskt system."

Liknande presentationer


Google-annonser