Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Miljöarbetet i Polen, Litauen, Lettland och Estland Länsstyrelsen i Skåne län – tisdag 2005.10.25 av Annika Henriksson AGELLUS.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Miljöarbetet i Polen, Litauen, Lettland och Estland Länsstyrelsen i Skåne län – tisdag 2005.10.25 av Annika Henriksson AGELLUS."— Presentationens avskrift:

1 Miljöarbetet i Polen, Litauen, Lettland och Estland Länsstyrelsen i Skåne län – tisdag av Annika Henriksson AGELLUS

2 Annika Herniksson 2 Gemensamma regler HELCOM Nitratdirektivet 91/676/EEC God Jordbrukarsed (GAP) IPPC-direktivet 96/61 /EG NEC direktivet 2001/81/EC Tvärvillkoren fr.o.m. 2005, 2006, 2007

3 Annika Herniksson 3 HELCOM Ryssland, Tyskland, Polen, Danmark, Sverige, Finland, Litauen, Lettland, Estland Göteborgsprotokollet -91 (utom Estland) –försurning, eutrofiering, ozon (SO x NO x, NH 3 etc) –Mål till 2010 God lantbrukarsed –Code of good agricultural practice - GAP

4

5 Annika Herniksson 5 Nitratdirektivet 91/676/EEC Länder ska: Utpeka känsliga landområden och Utarbeta åtgärdsplaner för känsliga områden –Regler för spridning och lagring av stallgödsel Upprätta övervakningssystem och kontrollera effekten av åtgärderna Utarbeta riktlinjer för god jordbrukarsed Identifiera känsliga vattenområden och skydda grundvatten, söt ytvatten m.m.

6 Sverige - nitratkänsliga områden SFS 1979:426 SFS 1998:915 Förordning om miljöhänsyn i jordbruket

7 Annika Herniksson 7 God Jordbrukarsed - GAP Länder får själva bestämma innehållet, -dock bör definieras: 1.Olämpliga tidsperioder för gödselspridning. 2.Olämpligheten i att sprida på kuperade fält. 3.Gödsel ska inte spridas på vattenmättad, tjälad eller snötäckt mark. 4.Lämpliga spridningsmetoder nära vattendrag. 5.Kapacitet och konstruktion av gödselvårdsanläggningar. 6.Spridningsteknik för handels- och stallgödsel.

8 Annika Herniksson 8 IPPC-direktivet ”Integrated Pollution Prevention and Control” Direktivet syftar till att undvika eller reducera förluster från industriella faciliteter till luft, vatten och mark Gemensamma regler för tillståndsgivning Bästa möjliga teknik (BAT) Intensiv fjäderfä- eller svinproduktion i stor skala och förarbetning av animaliskt råmaterial ska kräva tillstånd >750 suggor, 200 slaktsvinsplatser, fjäderfä Nötkreatur undantaget!

9 Annika Herniksson 9 NEC-direktivet National Emissions Ceilings (NECs) –försurning, eutrofiering, markbundet ozon SO x NO x, NH 3, VOCs –mål ska nås till 2010 För vissa länder (Tyskland, Lettland) strängare än Göteborgsprotokollet –Länderna bestämmer metoden –Uppdateras 2006 –Rapporteras 2008

10 Annika Herniksson 10 Tvärvillkor 2005: nitratdirektivet, slam, habitat, vilda fåglar, grundvattenförorening, djurmärkning, journalföring 2006: +Utsläpp av växtskyddsmedel, hormoner, hygienförordning, ”epizootiförordn”, 2007: +Djurskydd

11 Annika Herniksson 11 STATUS Landbaserade emissioner väl reglerat Lagstiftning för att minska ammoniakutsläpp från lantbruket MEN bristande genomförande på gårdsnivå av HELCOM- och EU- program enligt dansk utvärdering 2003 (Percy-Smith)

12 Annika Herniksson 12 Utlakning till Östersjön Källa: HELCOM, PLC-4

13 Annika Herniksson 13 Fosforförlust till Östersjön Källa: HELCOM, PLC-4

14 Annika Herniksson 14 Emissioner från olika källor i HELCOM-länderna* *OBS totalemission inom länderna, ej enbart till Östersjön Källa: HELCOM rapport Airborne nitrogen loads to the Baltic Sea. 2005

15 Utsläpp av NOx (%)

16 Annika Herniksson 16 Utsläppstak för ammoniak (tusentals ton/år) NH 3 Utsläpp 1990 Utsläpp 2002 Tak 2010 Krav minska Klarat tom 2002 återstår Danmark %17%32% Estland %63%-222% Finland %6% Tyskland %21%9% Lettland %75%-300% Litauen %39%-65% Polen %36%-44% Ryssland %50%-97% Sverige %10%-4% totalt %37%-40%

17 NPK (mineralgödsel)

18 Annika Herniksson 18 Källor: Stefan Pietrzak, IMUZ, Estonia Statistical office, Latvia Statistical office. Dijana Ruzgiene, LZUKT

19 Annika Herniksson 19 Sverige Källa: Kemikalieinspektionen

20 Polen, nitratkänsliga områden (2001) Källa: Rural Development Plan for Poland Min of agric. and rur dev.

21 Annika Herniksson 21 Lagringskapacitet –Lag 4 mån, GAP 6 mån –Krav vid investeringsbidrag Spridning –Tillåtet 1 mars - 30 nov Nitratdirektivet: –Reglerna inskrivna i polsk lag. IPPC direktivet: –Växtnäringsplaner Kontroll: –”Statliga miljöinspektionen”, regionala avd Polen -stallgödselhantering

22 Polen ”livestock units” per 100 ha Källa: Min of Agric., Poland

23 Annika Herniksson 23 Utbildning av lantbrukare (certifikat) –Utbildning lagkrav, Test av sprutor, –Det finns sprutor i Polen –Test vartannat år är lag –Kontrolleras av ”Statliga växtskyddscentralen”, regionala avdelningar Kontrollerar även –Spridning, försäljning, utbildning –Tillämpning Källa: Stefan Pietrzak, IMUZ Polen - kemisk bekämpning

24 Annika Herniksson 24 Polen – advisors view Kurser totalt lbr t.o.m. mars 2006 GAP-kurs; – lbr, endagskurs –obligatorisk för stöd från strukturfonder Andra kurser; –Djurskydd –Lantbrukets bokföring –Integrerad produktion Lbr mkt intresserade i alla regioner Deltagare ha Källa: Eliza Gnyp, ABC Poland

25 På kartan: gårdar med mer än 200 “livestock units” Av: Rimas Magyla, LZUKT, Litauen Litauen- hela landet är nitratkänsligt område

26 Annika Herniksson 26 Lagring –Lag 6 mån för nöt, häst får –8 mån gris, fjäderfä –2008, minst 6 mån lagr kap för gårdar med mer är 300 AU –2012, minst 6 mån lag kap för gårdar med mer än 10 AU –Gödslingsplaner för stallgödselgårdar > 150 ha. Spridning –endast 1 april – 1 dec Djurtäthet –Max 1,7 AU per ha, medel 2002 var 0,221 AU/ha) –Får ej tillstånd att utöka om man inte har spridningsareal Tillsyn –Statliga Miljöinspektionen, Miljödept, regionala kontor. Källa: Dijana Ruzgiene, LZUKT, Litauen Litauen - stallgödsel

27 Share of load to the Baltic Country NitrogenPhosphorus Sweden17,2 %12,5 % Denmark9,0 %6,9 % Latvia12,0 %5,8 % Poland28,2 %37,7 % Lithuania4,8 %3,7 % Polluters according sources: Industry2,0 % Municipalities15,0 % Agriculture41,0 % 4 Water Agriculture is larger pollutant of N to the Baltic Sea 43,5 % settlements have central piped water supply systems rural inhabitants use drinking water from dug wells. Problem: 30% of dug wells contaminated with nitrates. 733 sewage systems have been installed in rural areas, serving only 1/3 of rural inhabitants. Av: Rimas Magyla, LZUKT, Litauen

28 Kvävekoncentration i vattendrag i Litauen, (mg/l), Av: Rimas Magyla, LZUKT, Litauen

29 Annika Herniksson 29 Miljöreglerna och GAP genomförs. Det finns problem med tillsynen –t.ex. av skyddszoner längs vattendrag. Mindre gårdar: –problem med gödsellagring. –kan resultera i att gårdar maximerar djurantalet till 9 AU. Medelstora gårdar: –Det finns bidrag för att genomföra miljöåtgärder men 50 % av finansiering måste komma från lantbrukaren själv. Större gårdar: –Möjligt att inte alla lever upp till kravet på lagringskapacitet På kort sikt –miljöåtgärder är en stor belastning på lantbrukets ekonomi. En del gårdar kommer nog att lägga ner pga detta. På lång sikt: –kommer miljöåtgärderna att ge miljövänligare lantbruk i Litauen. Källa: Dijana Ruzgiene, LZUKT, Litauen Litauen, ”advisors view”

30 Lettland - nitratkänsliga områden (2001). (Källa: Min. of Agric., Lat. Rep.)

31 Annika Herniksson 31 Utbildning –Om lbr söker stöd från strukturfonder är grundutbildning i lantbruk ett baskrav Spruttest är inte obligatoriskt Spridning –Krav på skyddszoner (lag –Kurser ges Lettland- kemiska bekämpningsmedel

32 Estland, nitratkänsliga områden (2003) Källa: Min. of Agric, Rep. of Est

33 Annika Herniksson 33 Bidragsansökningar stallgödsellager Estland 2004 Antal lantbrukare som sökt stöd 721 Antal gödsellager845 Antal ”animal units” därav kor därav får310 -därav grisar Totalt EEK (SEK)ca 92 milj (ca 56 milj)

34 Annika Herniksson 34 Miljöstöd Estland 2004 Källa: Livi Rooma, bearbetad av Annika Henriksson)

35 Annika Herniksson 35 Viktigast just nu: kraven på lagringskapacitet för stallgödsel, –kravet enligt Estonian Water Act är 8 mån. –Många lbr går över från fastgödsel till flytgödsel, bla pga halmbrist –Bidrag utbyggnad av stg-lagring), 84 EUR/ AU, endast gårdar >10AU, dock max EUR/år under max tre år ( –Krav: stallgödselplan för 3 år, kontrolleras av “jordbruksverket” –Ca 1/3 av gårdarna ansökte första året (2004) –Hoppas att 2/3 ska ansöka –”Det är inte mycket pengar men bättre än ingenting” Djurtäthet: inget problem, idag 0,2 – 0,4 ”animal units”/ha Spridning av gödsel: problem, omodern utrustning –Stallgödselhantering är inte det enda problemet, allt måste bytas ut spruta, mjölkmaskiner etc) Källa: Livi Rooma, Estland Estland, advisors view”

36 Annika Herniksson 36 Polen: Det som gäller är GAP, möjligheter till investeringsbidrag styr. I Lettland: man börjar 2007 Litauen: Inom LAAS håller man på att ta fram informationsmaterial för lantbrukare om tvärvillkoren. Kurser kommer att hållas under Estland? Källor: Stefan Pietrzak, IMUZ, Dijana Ruzgiene, LZUKT, Litauen, Ingrida Grantina, LLKC, Latvia Tvärvillkor


Ladda ner ppt "Miljöarbetet i Polen, Litauen, Lettland och Estland Länsstyrelsen i Skåne län – tisdag 2005.10.25 av Annika Henriksson AGELLUS."

Liknande presentationer


Google-annonser