Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Pallens tre ben: Barnperspektiv Barnets rättigheter Barnkompetens Barnsyn Perspektiv Rätti Kompetens.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Pallens tre ben: Barnperspektiv Barnets rättigheter Barnkompetens Barnsyn Perspektiv Rätti Kompetens."— Presentationens avskrift:

1 Pallens tre ben: Barnperspektiv Barnets rättigheter Barnkompetens Barnsyn Perspektiv Rätti Kompetens

2 Barn är i första hand barn? Ensamkommande barn Asylsökande barn Utsatta barn Funktionshindrade barn Sjuka barn Bråkiga barn Svenska barn Barn i Sverige Barn med funktionsnedsättning Barn i förskolan Barn som kommer utan vuxet sällskap

3 Självständiga barn Barnpsykologi – barndomspsykologi Större barngrupper – färre vuxna Kompetenta barn Ansvar för sitt eget lärande Medborgare/invånare - kund Resilienta barn Individuella åtgärdsplaner Barnets rättigheter Time – out Disciplinering Diagnosticering

4 Hur pratar vi om barn i Västernorrland?

5 Vad är barn?

6 Konventionens innehåll Inledning (preamble) 54 artiklar 4 grundprinciper (art 2, 3, 6, 12) 3 genomförandeartiklar (art 4, 42, 44:6) 36 sakartiklar eller tematiska rättigheter 13 artiklar om övervakning och anslutning

7 FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER Artikel 12 Barnets rätt att komma till tals Artikel 2 Icke diskriminering Artikel 3 Barnets bästa Artikel 6 Barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling Grundprinciper

8 Implementeringsartiklar Artikel 4 Artikel 42 Artikel 44.6 Genomförande Kunskap Rapporter

9 Konventionens krav på offentlig verksamhet 2 - Datainsamling och kartläggning 3 - Prövningar av barnets bästa 6 - Helhetssyn och samverkan 12 - Former för barns delaktighet 4 - Aktiva prioriteringar 42 - Information och kunskap

10 Generell kommentar nummer 5

11 Artikel 2 Icke-diskriminering Alla barn har rätt till alla rättigheter Inget barn får diskrimineras på någon grund Barn har rätt att växa upp under likvärdiga villkor Utesluter inte positiv särbehandling Har bäring på alla andra artiklar

12 2 – Kartläggning och datainsamling Synlig i lagstiftning Följa förändringar Flickor Barn med funktionsnedsättning Pojkar?

13 Datainsamling och kartläggning artikel 2 Fritidsvaneundersökningar Brukarundersökningar Kvalitetsuppföljning Folkhälsoenkäter Luppens resultat Barn med någon form av diagnos Socioekonomisk resursfördelning till skolor Skolresultat flickor – pojkar Placerade barns skolgång Närvaro i skola och förskola Delaktighet i sociala barnavårdsutredningar

14 Artikel 3.1 Barnets bästa i främsta rummet Alla beslut och alla barn Prövning ska göras Principen ska väga tungt Kan inte övertrumfa en annan rättighet

15 3 – Prövning av barnets bästa Gällande lagstiftning Vad säger konventionen Aktuell forskning Rådande praxis Beprövad erfarenhet Sociala nätverket Vad säger barn och unga

16 Artikel 4 Genomförande Politisk vilja Intressemotsättningar Rättigheter inte välgörenhet

17 4 – Barn ska prioriteras Resursfördelning – barn ska prioriteras till det yttersta av tillgängliga resurser Kompenserande åtgärder Barnkonsekvensanalyser Internationell samverkan Inkorporering

18 Utveckla handlingsplaner och policys, artikel 4, 42 Satsa på det som redan finns! Skriv fram barnets mänskliga rättigheter vid revidering av befintliga planer. Hur skrivs rättigheterna fram i budget? Ta fram handlingsplan och policy för arbetet med konventionen. - utbildningsplan med tydliga mål - att möjligheterna för kontinuerlig dialog med barn och unga inom samtliga förvaltningar och nämnder utreds

19 Övervaka arbetet artikel 4 Följ upp arbetet med rättigheterna. Behöver organisationen ändra riktning? Är alla med?

20 Samarbete med det civila samhället, artikel 4, 12 Ta reda på vilket samarbete som finns med det civila samhället. Bygg vidare på det för att stärka barnets rättigheter. Vilken roll kan NGO:s ha vid tillämpning av rättigheterna? Villkora bidrag till organisationer – barns och ungas inflytande.

21 Internationellt samarbete artikel 4, 12 Samarbete ska vara rättighetsbaserat. Finns det samarbete med andra länder centralt eller inom skolan? Fadderverksamhet, brevväxling, filmer med mera.

22 Oberoende institutioner, artikel 4 Här syftar kommittén på olika typer av institutioner på nationell nivå som ska främja arbetet med rättigheterna utan att vara styrda av stat, kommun eller landsting. Lokala barnombud? Funktion som samordnare för ett rättighetsbaserat arbete?

23 I vilka styrdokument på din arbetsplats finns barnets rättigheter nämnda? Fundera på följande:

24 Artikel 6 Rätt till liv, överlevnad och utveckling En inneboende rätt till liv Vidta åtgärder mot barnadödlighet Öka förväntningarna på livet genom åtgärder mot svält och epidemier Överlevnad och utveckling Optimala förutsättningar idag, barndomen har ett värde i sig Skapa framtidstro

25 6 - Helhetssyn Abort Dödshjälp (Holland, Belgien) Barnamord Barnäktenskap Dödsstraff Väpnade konflikter Hedersmord Barnoffer (sätesbjudning) Självmord Trafikolyckor Helhetssyn kräver samarbete över organisations- förvaltnings- och verksamhetsgränser

26 Artikel 12 Barnets rätt att säga sin mening  Gäller alla beslut och alla barn  Kan ske genom företrädare  Absolut rättighet  Ålder och mognad  Ej självbestämmande  Inget tvång

27 12 – Barns delaktighet  Lagstiftning Former för barns inflytande/delaktighet Allmän utbildning Lyssna på – väga in Deltagande utan diskriminering Vuxnas ansvar

28 Dialog med barn  Barns rätt till delaktighet och inflytande – Västernorrlandmodellen.

29 Hur får barn du möter veta att de har rätt till delaktighet?

30 En vuxen ska vara  Medveten  Tillgänglig  Mentalt närvarande  Kunnig  Modig

31 Vilket inflytande har barn över sitt möte med dig? Om du inte direkt möter barn men ändå behöver kommunicera med dem – hur kan det gå till, vad behöver du tänka på.

32 Artikel 42 Kunskap om rättigheterna För att veta mina rättigheter måste jag känna till dem För att kunna arbeta utifrån konventionens krav måste jag förstå vad de innebär

33 Koordinering av genomförandet artikel 4, 12, 42 Strategiskt Öka kunskapen om barnkonventionen i hela organisationen. Informera, vägled och stötta samtliga nämnder, förvaltningar och funktioner i kommunen/landstinget för att utveckla arbetet inom ramen för barnkonventionen. Utvärdera genomförandeprocessen.

34 Koordinering av genomförandet artikel 4, 12, 42 O perativt Kunskapsbank på intranätet. Utbildning för nyanställda. Internationella barndagen, konventionens födelsedag. Filmer om rättigheterna. Använd Luppen.

35 Utbildning, kompetensutveckling, artikel 12, 42 Grundkurs och fördjupningskurser för samtliga anställda. Utbildning om delaktighet, hur man kan bygga upp strukturer för inflytande bland barn och unga. Utbildning om samtal med barn.

36 Om du skulle skatta kunskapsnivån om barnets rättigheter i din organisation, skulle du beskriva den som hög, på en mellannivå eller låg?

37 En god jordmån Beslut i fullmäktige Tvärpolitiskt förankrat Tydligt formulerade mål Förankring Samordningsansvar Arbetsgrupp Aktiviteter på olika nivåer Krav på uppföljning till politiken

38

39 Data- insamling artikel 2 Inflytande artikel 12 Information artikel 42 Helhetssyn artikel 6 Aktiva priorite- ringar artikel 4 Barnets bästa artikel 3 Du/din verksamhet

40 en regional plattform med syfte att stödja och samordna utveckling av hållbara strategier för att implementera och tillämpa barnkonventionen i Skåne Barnrättsforum Skåne

41 Att fundera på Vilket är ditt första steg efter den här dagen?

42 Bra att använda Grundprinciperna och implementeringsartiklarna Barns, ungas och vår egen kompetens Generell kommentar 5 Concluding Observations – FN-kommitténs synpunkter på Sveriges arbete med konventionen

43 Gör barn starkare Vägledning


Ladda ner ppt "Pallens tre ben: Barnperspektiv Barnets rättigheter Barnkompetens Barnsyn Perspektiv Rätti Kompetens."

Liknande presentationer


Google-annonser