Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

MAT, MÅLTIDER OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "MAT, MÅLTIDER OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap."— Presentationens avskrift:

1 MAT, MÅLTIDER OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap

2 Centralt innehåll i hem- och konsumentkunskap Individuella behov av energi och näring, exempelvis vid idrottande, samt hur måltider kan komponeras efter olika behov.

3 Kunskapskrav Du som elev kan ge enkla och till viss del (E) utvecklande och relativt väl (C) välutvecklande och väl (A) underbyggda resonemang om hur varierande och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

4 Måltidspussel Hur äter du? Får du i dig alla målen? Jämför en dag då du ätit bra och en dag då du ätit mindre bra. Kan du märka skillnad?

5 Frukost ”Dagens viktigast mål” 3 grupper: ölk, yogu  1. Mjölk, yogurt, fil  2. Bröd med pålägg, flingor, gryn  3. Grönsaker, frukt, bär, juice

6 Mellanmål Ett mål mellan frukost, lunch och middag. Liknar frukosten. Antal beror på hur din dag ser ut.

7 Lunch & middag Dagens två huvudmål Måltidshjälpmedel  Matcirkeln  Tallriksmodellen

8 Matcirkeln Fundera: Hur äter du? Varför rekommenderas det att man ska äta mer av frukt, grönsaker, rotfrukter och fullkornsprodukter? 7 grupper - Grönsaker - Rotfrukter -Bröd, pasta -Smör, margarin, olja -Ost, mejeriprodukter -Kött, fisk, ägg, fågel -Frukt & bär

9 Tallriksmodellen Kolhydrater: ris, bröd, pasta, bulgur, potatis Protein: Kött, fisk, skaldjur, linser, tofu, fågel Grönsaker & Frukt

10 Individuella skillnader

11

12 Mindre aktiv livsstil Mer aktiv livsstil

13 Näringsämnen Kolhydrater Protein Fett Vitaminer Mineraler Vatten

14 Kolhydrater -Vilka livsmedel? -Varför den behövs -Olika typer av kolhydrater -Sockerarter -Stärkelser -Kostfibrer

15 Glykemiskt index Enkelt uttryckBegreppHur funkar det?Livsmedel Snabba kolhydrater Högt Glykemiskt index (GI) Blodsockret påverkas snabbt men sjunker ganska snabbt igen. Dvs.. Du blir snabbt pigg men det håller inte i sig så länge. Sockerrika livsmedel som söta drycker, godis, bakverk. Långsamma kolhydrater Lågt Glykemiskt index (GI) Blodsockret stiger inte lika snabbt efter intag vilket ger en längre mättnadskänsla. Fiberrika livsmedel som bröd, gryn, flingor med stor del hela korn.

16 Hur man kan välja bra kolhydrater Ät mycket frukt, grönsaker, och baljväxter – gärna 500 gram per dag. Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris. Ta hjälp av nyckelhålet för att hitta bra alternativ. Ät mindre godis, glass och söta bakverk och drick mindre läsk och saft

17 Symboler Gröna nyckelhålet -Mindre socker -Mindre salt -Mindre och nyttigare fett -Mer fibrer

18 Protein Byggs upp av 20 aminosyror. 9 av dessa essentiella = livsnödvändiga Protein:  Ge energi  Bygga och reparera celler  Bilda vissa hormoner och enzymer  Viktigt för vår immunförsvar Proteinkällor

19 Att välja bra protein Kött, fisk, ägg, mjölk och ost innehåller de essentiella aminosyrorna i en bra blandning. I växtriket är det proteinet från baljväxter som har bäst sammansättning av aminosyror. Ärtor, bönor och linser är därför viktiga för den som väljer att äta vegetariskt. Mjöl, gryn och bröd innehåller också mängder av vissa essentiella aminosyror. I kombination med andra livsmedel, till exempel ärtor och bönor, ger de tillräckligt av de nödvändiga aminosyrorna

20 Fett Varför behöver vi fett?  Ge energi  Ge värme och skydd åt inre organ  Bygga och reparera celler och tillverka hormon  Ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K. Olika typer av fett

21 Fett Mättat fett  Smör, i animaliska livsmedel, kokosfett, palmolja Omättat fett  Fleromättat: fett::fet fisk såsom lax, makrill och sill. Rapsolja, solrosolja, majsolja.  Enkelomättat: fett: olivolja, oliver, rapsolja, mandel, nötter, cashewnötter, avokado, kyckling.

22 Att välja bra fetter Använd flytande margarin eller olja när du lagar mat eller bakar. Ju hårdare ett fett är i rumstemperatur desto mer mättat fett innehåller det. Använd nyckelhålsmärkt margarin på smörgåsen. Ät fisk tre gånger i veckan, varav fet fisk en gång. Välj nyckelhålsmärkta mejeri- och charkuterivaror.

23 Vitaminer Fettlösliga vitaminer  A-vitamin  D-vitamin  E-vitamin  K-vitamin Vattenlösliga vitaminer  B-vitamin  C-vitamin maten/Vitaminer/

24 Mineraler Järn Kalcium Magnesium Fosfor Zink Natrium Jod Kalium mineraler/

25 Vatten LIVSNÖDVÄNDIGT Fundera över: Vilket uppgift har vatten? Vad händer vid vätskebrist? Behövs energidryck när man tränar? Bra /dåligt?

26 Tomma kalorier Ger energi men få näringsämnen

27 Livsmedelsverkets kostråd

28 Hur äter du? naring/kostrad/Test-matvanekollen/ App: ”Livsmedel”

29 Tillsatser i maten öka hållbarheten (konserveringsmedel och antioxidationsmedel) påverka konsistensen (emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel, förtjockningsmedel, klumpförebyggande medel) påverka smaken eller ge färg (färgämnen, smakförstärkare, sötningsmedel). App – ”Tillsatsappen” maten/Tillsatser-i-mat/

30 Nu är det slut! Lycka till i dina val!


Ladda ner ppt "MAT, MÅLTIDER OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap."

Liknande presentationer


Google-annonser