Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Mat och hälsa kunskap och inspiration Materialet är framtaget i ett samarbete mellan referensgruppen i kardiologi och Unilever Syfte: Att genom kunskap.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Mat och hälsa kunskap och inspiration Materialet är framtaget i ett samarbete mellan referensgruppen i kardiologi och Unilever Syfte: Att genom kunskap."— Presentationens avskrift:

1 Mat och hälsa kunskap och inspiration Materialet är framtaget i ett samarbete mellan referensgruppen i kardiologi och Unilever Syfte: Att genom kunskap och bra matbilder inspirera till ett hälsosamt ätande Målgrupp: Personer med hjärt-kärlproblem, men kan även kan användas till andra grupper såsom personer med metabola syndromet m.fl. Fotograf Ulrika Pousette Stylist Christian Eriksson Copyright Referensgruppen i kardiologi

2

3 Disposition Mat och hälsa generellt Svenska näringsrekommendationer, Nyckelhålet med mera Grunderna i näringslära Energi, mineraler, vitaminer, protein, kolhydrater, fett, Från teori till praktik och maten på tallriken Ett exempel på en dags mat för en kvinna och för en man Att komponera en balanserad måltid Sammanfattande tips och råd

4 Mat och hälsa Vad är hälsa? WHO´s definition; Därmed beskrivs hälsa som ett positivt tillstånd, vilket inbegriper hela individen i förhållande till dess situation.

5 Världshälsoorganisationen – WHO 80% av hjärt/kärlsjukdomar, 90% av diabetes typ 2 och 30% av all cancer kan förebyggas genom bra matvanor, tillräckligt med fysisk aktivitet och rökstopp. Ett för högt energiintag och fysisk inaktivitet är direkta orsaker till ökad förekomst av övervikt och fetma. Källa: WHO public health nutrition 2004 Mat och hälsa

6 Vem och vad ska man tro på? Är dieter lösningen? South Beach Diet Montignac Viktväktarna GI-dieten Blodgruppsdieten – ät enligt din blodgrupp Flygvärdinnedieten Stenålderskost Raw food Isodieten Atkins LCHF 5:2 16:8

7 Kolhydrater 45 – 60 E % varav mindre än 10 E % tillsatt socker Protein 10 – 20 E % Fett 25 – 40 E % varav - enkelomättat fett E % - fleromättat fett 5-10 E % - mättat fett max 10 E % - och så lite transfett som möjligt Svenska näringsrekommendationer Källa: Nordiska näringsrekommendationer 2012 – för vuxna och barn över 2 års ålder Från rekommendationer i siffror till mat på tallriken

8 Hur har vårt sätt att äta förändrats senaste decenierna ? Köttkonsumtionen har ökat med 70% sedan 60-talet Ostkonsumtionen har fördubblats sedan 60-talet Vi köper sötsaker och alkoholfria drycker för mer än dubbelt så mycket som vi lägger på fisk. Vi äter mer smågodis – omsättningen i Sverige är ca 9 miljarder per år. Vi dricker mer läsk och alkohol. Gräddkonsumtionen har ökat från 6-7 liter till 11 liter per person och år Vi äter mindre potatis. Trots att vi äter mer frukt och grönsaker blir det i snitt inte mer än hälften av vad vi skulle behöva äta Svenska näringsrekommendationer

9 Nyckelhålet – Ett enkelt sätt att välja lite bättre mellan liknande livsmedel Livsmedelsverkets symbol Nyckelhålet är till för att hjälpa konsumenten att hitta de hälsosammare alternativen, både när man handlar mat och äter på restaurang. Ost, mjölk mm Färdigmat Bröd Pålägg Frukt o grönt Fisk Mat på restaurang Mindre mängd fett och av bra kvalitet Mindre mängd salt Mindre mängd socker Mer fiber och fullkorn Inga sötningsmedel Svenska näringsrekommendationer

10 Kaloribudget – en balans av inkomster och utgifter Vi får energi av mat och dryck Energin mäts i kcal eller kJ Energin är lagrad i Kolhydrater 4 kalorier per gram Fett 9 kalorier per gram Proteiner 4 kalorier per gram Alkohol 7 kalorier per gram

11 Ät varierat så behövs sällan vitamin- och mineraltillskott Variation! Övergripande näringslära – Vitaminer och mineraler

12 Protein – vi äter mer än tillräckligt Övergripande näringslära – Protein Varför behöver vi protein? Cellernas uppbyggnad och reparation Bildar hormoner och enzymer Bildar delar av kroppens immunförsvar Exempel på protein i maten: Ägg Mjölkprodukter Ärter Bönor Linser Tofu- soja Kött Fisk Quorn

13 Exempel på kolhydrat i maten: Bröd Mjöl Gryn Övergripande näringslära – Kolhydrater Varför behöver vi kolhydrater? Kolhydrater – det är skillnad på olika sorter Pasta Ris Potatis Frukt Grönsaker Socker/ honung Energi till cellerna i form av glukos Hjärnans viktigaste energikälla Energireserv i lever och muskler i form av glykogen Bulgur, couscous Matvete Quinoa

14 Fullkorn och fiber

15 Frukt och grönsaker

16 – halvt kilo frukt och grönsaker per dag Så här blir det

17 Varför behöver vi fett? Övergripande näringslära – Fett Behövs för att bygga och reparera celler samt tillverka hormoner Behövs för att kroppen ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K Ger oss till livsnödvändiga fetterna omega 3- och omega 6

18 Totalt fettintag E % Hårt fett Mättat fett mindre än 10 E % Så lite transfett som möjligt Mjukt fett Enkelomättat E % och fleromättat 5-10 E % Fett – det finns olika sorter Övergripande näringslära – Fett

19 Rekommenderat och aktuellt fettintag Energi % Övergripande näringslära – Fett Källa: Nordiska näringsrekommendationer 2012

20 Omättat fett

21 Mättat fett

22

23 En dags mat Detta är ett exempel på en dags mat som är näringsberäknat och balanserat utifrån ett genomsnittligt energibehov; för en kvinna 2000 kcal per dag och för en man på 2500 kcal per dag Dagens måltider ger 500 gram frukt och grönsaker, dagsbehovet av fiber och ger lagom med fett tillsammans med en bra fettkvalitet Från teori till praktik och maten på tallriken

24 Frukost Från teori till praktik och maten på tallriken

25 Äter du din frukost tidigt kan du behöva en förmiddagsfika Kaffe eller te och en smörgås är lagom Från teori till praktik och maten på tallriken Förmiddagsfika

26 För att kroppen och sinnet ska orka jobba på eftermiddagen behöver vi äta lunch Från teori till praktik och maten på tallriken Lunch Fiskgryta

27 Eftermiddagsfika Ät en frukt på eftermiddagen så är det lättare att begränsa portionerna på kvällen Från teori till praktik och maten på tallriken

28 Även klassisk husmanskost kan göras till väl balanserade måltider när grönsaker kompletterar måltiden Från teori till praktik och maten på tallriken Middag Pannbiff med potatis

29 Från teori till praktik och maten på tallriken Kvällsfika Det går visst att äta en kvällsmacka om resten av dagen är bra

30 En pajbit med broccoli, fetaost och soltorkade tomater I salladen ingår gröna bönor, kidneybönor, tofu, paprika och oljedressing Från teori till praktik och maten på tallriken Paj kan visst bli en hälsosam måltid

31 Från teori till praktik och maten på tallriken Fläskfilé med potatisgratäng Färgrik sallad: grönsallad, tomat, paprika, majs små broccolibuketter

32 Ägg och räkor – gröna bönor, sallad Avokado och keso – paprika Sill – tomat, morot, rädisa Makrill – majs, sallad Från teori till praktik och maten på tallriken Smörgås som middag är det möjligt?

33 Helheten är viktigast Välj den mat du tycker om Njut av godsaker men välj dina tillfällen Ät mer frukt och grönt Ät lagom mycket fett och av rätt sort Ät mer fisk Välj fiberrikt och minska på sockrerrika livsmedel Fördela maten över dagen Rör på dig regelbundet Det är bättre att äta nästan rätt än exakt fel! Sammanfattande tips och råd


Ladda ner ppt "Mat och hälsa kunskap och inspiration Materialet är framtaget i ett samarbete mellan referensgruppen i kardiologi och Unilever Syfte: Att genom kunskap."

Liknande presentationer


Google-annonser