Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

NP-Samverkan Neuropsykiatrisk Samverkan Projekt finansierat av Samordningsförbundet Östra Östergötland.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "NP-Samverkan Neuropsykiatrisk Samverkan Projekt finansierat av Samordningsförbundet Östra Östergötland."— Presentationens avskrift:

1 NP-Samverkan Neuropsykiatrisk Samverkan Projekt finansierat av Samordningsförbundet Östra Östergötland

2 Bakgrund Treårigt projekt – sep 2012 till aug 2015 Samordningsförbundet Östra Östergötland: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget i Östergötland, Norrköpings, Söderköpings och Valdemarsviks kommuner. Vänder sig till unga personer år bosatta i kommunerna. Svårigheter vad gäller sysselsättning och försörjning. Misstanke om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, t ex ADHD eller autismspektrumtillstånd.

3 Att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska få bättre förutsättningar att hantera sina vardagsliv, så att förmågan till förvärvsarbete/studier ökar. Att utveckla metoder och modeller för att främja samsyn och samordning mellan myndigheter, samt att öka kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Projektmål

4 Screening Ansökan Inskrivnings- grupp NP- coach ÖS-möte (Övergripande Samverkans- möte) Handlingsplan Individuella Samverkans- träffar Insatser Ordinarie myndigheter Avslut i projektet Personen är redan utredd, har NP-diagnos NP-Samverkan Flödesschema UtredningÅterkoppling

5 Screening -Inte alltid lätt att bedöma vad som är vad. (Jfr remiss från vårdcentral utifrån läkares bedömning) -Personen själv har svårt att beskriva, vet bara att saker inte fungerar. + Screenare finns inom alla områden, ca 70 personer har fått en kortare utbildning för att kunna screena. +Hittar personer som inte sökt vård. +Att använda Screening- instrument och frågorna i ansökan gör att man mer ser med ”NP-glasögon”?

6 Ansökan - Kan vara svårt att ansöka till något man inte kan föreställa sig. -Personen ska själv formulera sin funktionsnedsättning: Att uttrycka behov/svårigheter Att se sig själv i relation till andra (Jfr diagnoskriterier) + Erbjuder vid behov besök och info hos oss före ansökan. +Info om projektet i samband med ansökan. Trygghet att veta vad man söker till, utredning och coach. +Personen skriver under ansökan och funderar på varför. Vad är målet? Stärker motivation.

7 Inskrivnings- grupp -Primärvården finns inte representerad. -Personen kan ha helt olika planeringar som går mot varandra hos olika myndigheter. -Personen har kanske inte tänkt på vad som kan vara bra för andra att veta – en konsekvens av funktionsnedsättningen. +Bred uppslutning och intresserade representanter, ca 15 st. +Samtycke gör att vi kan diskutera ärenden konstruktivt. Varje instans har sin del av kartan. +Lösningen inte alltid inskrivning, kanske annan samverkan bör ske i stället. +Kan delge varandra tips om insatser, kontaktvägar.

8 NP-coach - Andra aktörer kan tro att ”nu tar coacherna över och vi kan avsluta personen hos oss”. + Coachinsats direkt vid inskrivning, får stöd i att komma och genomföra utredning. –Informera – trygghet – förutsägbarhet – visa bilder –Påminna –Hämta –Praktiska förutsättningar, ekonomi, info till andra aktörer, t ex Af.

9 Utredning - Finns inte någon som utreder vår målgrupp efter projektslut, ingen ordinarie verksamhet har det uppdraget. -Balansgång – Vad är personens behov? Vad finns att tillgå? +Utredning görs av flera professioner: arbetsterapeut, psykolog, sjuksköterska och specialistläkare. +Förutom ev. diagnoser beskrivs resurser och svårigheter i utlåtandet. +En viktig del i utlåtandet är rekommendationer framåt. Coachen med i diskussion. +Omvärldskunskap ger riktade och genomförbara rekommendationer.

10 Återkoppling - Kan vara ett tufft besked för individen att få resultat av utredning. -Krisreaktion, varför har jag inte fått hjälp tidigare? -Vad ska jag göra nu? Ny inriktning – okänt. +Coachen är alltid med på återkopplingen, får samma information och är den som följer med vidare. +Utlåtandet ska vara användbart för personen. Kan ändra eller lägga till. +Anhöriga möjlighet att delta. +Erbjuder uppföljningsmöte.

11 Övergripande Samverkansmöte -Delvis svårt med kontinuitet i representationen, å andra sidan har flera fått inblick. -Många deltagare har tidigare upplevt att de blivit infobärare trots svårigheter att uppfatta, förstå och komma ihåg vad som sägs. +Alla kan bidra med kunskap. +Inblandade parter med i processen – ta del av utredningen och respons på rekommendationer. +Diskussion med ordinarie verksamheter, det här kan vi göra. +Möjlighet att få hjälp när vi kört fast i ett ärende. +Avslut, hur det har gått, goda exempel, klarlagt att NP- Samverkan avslutar ärendet.

12 Handlingsplan Individuella Samverkansträffar -Traditionella mallar passar inte alltid vid NP-problematik. -Svårare att göra handlingsplaner när personen är utredd före inskrivning: oUnderlaget tunt oInaktuellt, inga aktuella rekommendationer oKommer när inget annat funkat oNegativa erfarenheter med sig +Anpassade handlingsplaner, allt från stor med post-it-lappar till att-göra-lista på mailen. +Direkt efter utredningen. Deltagaren motiverad. +Använder material som ADHD-profil, Vardagsstöd och ADHD-coaching för att beskriva specifika svårigheter. +Olika behov, ibland flerpartsmöten, ibland möten med en verksamhet i taget.

13 Insatser Ordinarie myndigheter -Bristande kunskap om NP- funktionsnedsättningar. -Personen förväntas att själv beskriva sina svårigheter, kan inte det. -Bristande kontinuitet på handläggarsidan, (t ex sju handläggare på två år) -Slarvig eller otydlig info. Blir extra svårt om personen tolkar info bokstavligt. +Finns en erfarenhets- och kunskapsbredd hos coacherna, de har koll på vilka insatser som kan vara aktuella. +Coacher har mandat att arbeta med helheten. +Coacher kan följa med till ordinarie insats och säkerställa att info överförs och att personen förstår information och planering.

14 Insatser Ordinarie myndigheter -Personen kommer inte på inbokade tider - bedöms omotiverad - avskrivs. Ingen tittar på orsaken till att personen uteblivit. -Ingen fungerande kontaktväg. (Mail, SMS, brev, telefonsamtal, via anhörig, i flera steg o s v.) + Coacher stöd i att uppmärksamma kallelse och infinna sig på rätt plats vid rätt tid. +Upprepade svårigheter som inte är direkt personrelaterade kan lyftas som s k systemfel.

15 Avslut i projektet -Insatser som svarar mot deltagarens behov saknas, särskilt vid ADHD. -Behöver varaktigt stöd i kontakten med myndigheter och med att organisera vardagen. +Avslut meddelas aktuella parter, gärna vid nätverksmöte. +Deltagaren får skriftlig info om kontaktuppgifter, vart man kan vända sig i olika frågor. +Vid behov görs SIP (Samordnad Individuell Plan)

16 Att tänka på Kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Personkännedom, resurser, svårigheter, möjligheter. Vad funkar? Bra kontaktväg deltagare – coach Våga fråga, ta reda på. Vad är orsaken till…? Information – trygghet – motivation!

17 Tack för att ni lyssnade! Kontakta oss: Vi kommer att finnas vid ett bord ute i foajén. Kom gärna och ta infomaterial eller ställ frågor till oss! NP-Samverkan Projektledare Tove Brusman tel


Ladda ner ppt "NP-Samverkan Neuropsykiatrisk Samverkan Projekt finansierat av Samordningsförbundet Östra Östergötland."

Liknande presentationer


Google-annonser