Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

NB 24.10.20081 ALLMÄN ARBETSRÄTT Helsingfors universitet P IV Föreläsningar 28.10-31.10 UNDERVISNINGSUNDERLAG = ppt-texter Niklas Bruun DEL 1 ALLMÄN ARBETSRÄTT.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "NB 24.10.20081 ALLMÄN ARBETSRÄTT Helsingfors universitet P IV Föreläsningar 28.10-31.10 UNDERVISNINGSUNDERLAG = ppt-texter Niklas Bruun DEL 1 ALLMÄN ARBETSRÄTT."— Presentationens avskrift:

1 NB ALLMÄN ARBETSRÄTT Helsingfors universitet P IV Föreläsningar UNDERVISNINGSUNDERLAG = ppt-texter Niklas Bruun DEL 1 ALLMÄN ARBETSRÄTT I Inledning II Individualarbetsrätt III Kollektiv arbetsrätt IV Internationell arbetsrätt

2 NB I INLEDNING KURSENS MÅLSÄTTNING & ARBETSRÄTTEN SOM SYSTEM 1 Diskussion om målsättningen ******* Konflikter – prevention - konfliktlösande Rättskällor Ledande principer gestaltar normmaterialet påverkar tolkningar påverkar rättspolitisikt

3 NB ARBETSMARKNADSORGANISATIONER STRUKTURER, TERMINOLOGI OCH EXEMPEL Arbetsgivarorganisation (työnantajajärjestö) Arbetstagarorganisationer (työntekijäjärjestö): –Fackförening (ammattiyhdistys) –Fackförbund (ammattiliitto) takorganisation OBS! Fackför- alltid arbetstagarsidan Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna är arbetsmarknadsorganisationer, (työmarkkinajärjestö) Centralorganisationer (keskusjärjestöjä): EK FFC (SAK) STTK AKAVA

4 NB NORMERINGSSTRUKTUR ARBETSRÄTTEN SOM SYSTEM 2 Lagstiftning: kollektivavtalslagen, SemesterL, … Kollektivavtal, työehtosopimus ag — anställningsförhållande työsuhde—at Lagstiftning, JämställdhetsL, ArbetstidsL, SemesterL, etc.

5 NB FÖRUTSÄGBARHET - KONFLIKTLÖSNING Arbetsrätten förrättsligar (juridifierar, oikeudellistaa) konflikter kanaliserar konfliktlösning påverkar / fixerar maktpositioner Konfliktlösning, förhandling, under påverkan av –lagstiftning –rättspraxis –andra faktorer

6 NB KONFLIKTLÖSNING, DOMSTOLAR Allmänna domstolar Tingsrätt (käräjäoikeus) Hovrätt (hovioikeus) Högsta domstolen (korkein oikeus ) Specialdomstolar Arbetsdomstolen (työtuomioistuin) –kollektivavtalstvist –exklusiv kompetens en enda instans – intresserepre- sentation (Arbetsrådet; työneuvosto) +... EG domstolens roll

7 NB HISTORIA - en skiss 1.”Industrial take-off" Statusförhållande  2.Arbetsavtalsförhållande, ”fri arbetstagare”  3.Ökande intervention, lag och kollektivavtal  Återgång till statusförhållande? At / ag position  rättigheter och skyldigheter i anställningsförhållandet Men tryck på mer flexibilitet:  lokala betoningar i kollektivavtalssystemet  Individuell flexibilitet – på ag-/at-villkor, Vem flexar och varför?

8 NB GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER 1 Avtalsfrihet (sopimusvapaus)  ingå avtal eller ej  med vem  om vad  form traditionellt formell aspekt 2 Arbetsgivarens direktionsrätt rätt att leda och övervaka at i arbetet (työnjohto- ja valvontaoikeus, direktio-oikeus)  inom ramen för lag och avtal, jfr. ArbavtL 1:1 och 3:1.

9 NB GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER 3 Arbetsgivarens tolkningsföreträde (tulkintaetuoikeus)  i princip tillfälligt  stöds i kollektivavtalsrätten av fredsplikten  avtalsrätt / arbetsrätt 4 Skyddsprincipen (suojeluperiaate)  i lagstiftning  vid lagtillämpning  domstol  förvaltningsmyndighet

10 NB GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER 5 Jämlik behandling/diskrimineringsförbud Grundläggande fri- och rättigheter Tidigare betoning på enskild – staten, Tendens, även uppmärksamma enskild -- enskild at  ag rätt till jämlik behandling ej köndsdiskriminering (JämställdhetsL) ej ras-, ålders-, politisk etc. diskriminering rättighetsideologin förstärks - bl.a. via EU den nya diskrimineringslagstiftningen... integritetsskydd

11 NB ARBETSRÄTTENS NORMSYSTEM Lagstiftning –tvingande (pakottava) –dispositiv (tahdonvaltainen) –semidispositiv Kollektivavtal –dispositiva bestämmelser –semidispositiva Allmänt bindande kollektivavtal Grundrättigheternas betydelse

12 NB ARBETSRÄTTENS NORMSYSTEM 2 Hierarki vid normkollission 1 Absoluta lagregler (ehdottomat lainsäännökset) 2 Bestämmelser i kollektivavtal – KollavtL 3 Bestämmelser i ett allmänt bindande kollektivavtal – ArbavtL 2:7 (yleissitovan työehtosopimuksen määräykset) 4 Tvingande lagregler, men undantag kan med stöd av lag göras med kollektivavtal, semidispositiva lagbestämmelser 5 Samarbetsavtal och i samarbetsförfarande beslutade arbetsreglementen 6 Arbetsavtalets villkor 7 Dispositiva lagbestämmelser (tahdonvaltaiset lainsäännökset) 8 Sedvanerättsliga normer (tavanomaisen oikeuden normit) 9 Arbetsgivarens föreskrifter, direktiv (työnantajan käskyt)

13 NB ARBETSRÄTTENS NORMSYSTEM 3 Normhierarkin relevant då två bestämmelser från skilda källor kolliderar: högre norm går före lägre. MEN, förmånlighetsprincipen (edullisemmuussäntö), som ett undantag Lägre norm framom högre, förutsatt att den lägre normen ger ett för arbetstagaren fördelaktigare resultat Objektiv bedömning, förutsätter mätbar förmånlighet jämförelse villkor för villkor enskild norm “byts ut”

14 NB II INDIVIDUALARBETSRÄTT Anställningsförhållande / arbetsavtal (työsuhde) (työsopimus) –ekonomiskt & socialt förhållande –rättslig form och rättsliga effekter –rätten, en förutsättning för varje marknad –bestämmelser från många rättskällor projiceras på anställningsförhållandet jfr stordia 4 ag – anstförh – at

15 NB ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE - ARBETSAVTAL Arbetsavtal / anställningsförhållande / uppkomst Arbetsavtalets / -förhållandets / varaktighet Fig. (kompletteras) praktisk betydelse av anställningsförhållandets varaktighet … –uppsägningstidens längd –semesterrättigheter –...

16 NB ARBETSAVTALETS KÄNNETECKEN ArbavtL 1:1 En person, at utför arbete åt en annan, ag mot ersättning (lön…) under ag:s ledning och uppsikt (direktionsrätt 3:1). Tillämpningsområdet för arbetslagar, små variationer Praktiska följder av hur ett avtal om arbete karaktäriseras VD:s ställning, uppdragsavtal Variationer i at-begreppet i EG-rätten …

17 NB ARBETSAVTALSPARTERNAS SKYLDIGHETER OCH RÄTTIGHETER ARBETSGIVARENS SKYLDIGHETER Lön – huvudskydighet Kollektivavtal? Arbetsavtal ArbavtL: både tvingande och dispositiva bestämmelser Lönebetalningstidpt. och -period betala sista dagen av perioden (disp.) 2:13

18 NB ARBETSGIVARENS SKYLDIGHETER LÖN forts. Lönebetalningsperiod /2:13 Lönebetalning då 2:14 Då anställningsförhållandet upphör, upphör lönebetalningsperioden, lönen skall betalas Tid för uträkning Väntedagslön Dröjsmål (viivästys) ev. hävnings- eller uppsägningsgrund fordran - indrivning dröjsmålsränta (räntelagen) lönegarantilagen

19 NB ARBETSGIVARENS SKYLDIGHETER AG:s LOJALITETSPLIKT / 2:1 lojalitetsplikt och... befrämja sakliga arbetsrelationer ag - at, och at - at trygga förutsättningar för at att klara av och utvecklas i jobbet 2:1 ej direkt sanktionerad, effekt …

20 NB AG SKYLIGHETER FORTS. DISKRIMINGERINGSFÖRBUD OCH JÄMLIK BEHANDLING 2:2 SKYDD FÖR AT:S PERSONLIGA INTEGRITET I - III Diskrimineringsförbud - ålder, ras, etc. och Jämställdhetslagstiftning - kvinnor / män visstidsavtal och deltid ej grund i sig för mindre fördelaktiga anställningsvillkor (EU) Diskrimineringsförbudet gäller också vid rekrytering till anställning Ag måste respektera at:s personliga integritet, integritetslagstiftning Skyldighet att behandla sakligt, jämlikt

21 NB PERSONLIG INTEGRITET * VAD ÄR PERSONLIG INTEGRITET? Definitioner: ej i lag, privatliv - personlig integritet, yksityisyyden suoja, privacy Intressen i integritetsskydd (personvärnsteori) Individuella intressen i –Konfidentialitet eller diskretion –fullständighet –insyn Kollektiva intressen i –rimlig övervakningsnivå –lagom robust samhälle, företag Avvägning av intressen: ag – at – at – samhälle

22 NB PERSONLIG INTEGRITET II RÄTTSLIGA KÄLLOR Internationella OECD konvention nr 108 (1981) OECD rekommendationer Europeiska människorättskonventionen EG:s persondataskyddsdirektiv (95/46/EG) ILO rekommendation Nationella Grundlagen 10 §, 7 §, 6 §, effekter... Personuppgiftslagen (1999:523) L om skydd för personlig integritet i arbetslivet (2004:759, i kraft , RP 162/2003) L om dataskydd vid elektronisk kommunikation (2004:516, i kraft )

23 NB PERSONLIG INTEGRITET III Ofta diskuterade frågor Insamling av uppgifter (intervjuer) Annan behandling av uppgifter Lämplighetstest Hälsouppgifter / drogtest / alkoholtest Teknisk övervakning INTERNET med e-post Internationalisering och EU dimensionen

24 NB AG – ALLMÄNT ANSVAR FÖR ARBETARSKYDDET Allmänt ansvar + speciallagstiftning Förebygga olycksfall, hälsorisker Företagshälsovård AT:S SKYLDIGHETER At.s lojalitetsplikt ArbavtL 3:1 Lydnadsplikt Omsorgsfullt, utföra anvisat arbete … Tillvarata arbetsgivarens intressen Gränser Lojalitetsplikten konkretiseras genom förbuden 3:2-5

25 NB AT:S LOJALITETSPLIKT forts. AFFÄRS- ELLER YRKESHEMLIGHET 3:4 Affärshemlighet … medan anställningsförhållandet varar … om at fått uppgifterna obehörigen  förbud även efter det ansvar för skada … stöld, snatteri… … informations- och kommunikationsbrott Utanför anställningsförhållandet, otillbörligt förfarande …

26 NB AT:S LOJALITETSPLIKT forts. Konkurrensförbud 3:3 Kännetecken (rekvisit) –Konkurrerar –uppenbart skadar –mot god sed på arbetsmarknaden –både arbetsavtal och annan verksamhet –förberedelser –rekryterande ag.s ansvar

27 NB AT:S LOJALITETSPLIKT forts. KONKURRENSFÖRBUDSAVTAL 3:5 Konkurrensförbudsavtal som undantag Avtal om tiden efter anställningen Objekt: för viss tid undvika konkurrens tillåtet på synnerligen vägande skäl (restriktivt) Ersättning / tid, förbudets tillåtlighet koppling till ag.s verksamhet förbudsobjektet tidsaspekten ersättning

28 NB INGÅ ARBETSAVTAL Form: Muntligt / skriftlig / elektroniskt Information om de centrala villkoren i arbetsavtalet 2:4 Tillsividareavtal huvudregel Visstidsavtal, tillåtet med begränsningar 1:3.1 –uppdelningens betydelse –förbudet mot kedjeavtal Prövotid (koeaika) 1:4 –förutsätter avtal ag - at –eller kollektivavtal + info till at –max.tid, alternativ –Hävning, ej diskriminerande eller osaklig grund 1:4.4 –Prövotidens syfte och skälighetsbedömning vid förnyad anställning –Effekter för ag respektive at

29 NB ÄNDRA ARBETSAVTALSVILLKOR Pacta sunt servanda A.Genom arbetsavtal, samförstånd B. Ag vill ensidigt ändra: –uppsägningsorsak – form för uppsägning –förhandling, beslut meddelande, uppsägninstid iakttas –AD: kvantitet / kvalitet regeln –förutsättningsläran –arbetsplats-, branschkutym –förhandlingsskydlighet, SamarbetsL –ArbavtL, ombildning till deltid 7:11 –HD: ag.s möjlighet att ensidigt sänka lön

30 NB UHYRNING AV ARBETSKRAFT ag uthyrarftg EK Ab At Laura PalmerKontor Ab Användarftg Kontor köper tjänst av EK: “hyr in” EK:s anställda Ag EK – Laura at. Förutsättning: arbetsavtalet tillåter uthyrning. Ansvarsfågor: Rättigheter och skyldigheter i huvudsak enligt arbetsavtalet Men användarföretaget Kontor utövar direktionsrätt (1:7.3) ansvarar för arbetsorientering och arbetarskydd.

31 NB ANSTÄLLNINGSTRYGGHET (työsuhdeturva) Skydd för at, mot godtycke anställning, löneinkomst, socialskydd flexibilitet på arbetsmarknaden Anställningstrygghet, komponenter Uppsägnings- / hävningsgrund Förfarande, procedurregler, förhandling Tid, frister Turordning (irtisanomisjärjestys) Påföljder

32 NB UPPSÄGNING / 1. INDIVIDUALGRUND Uppsägningsgrund (irtisanomisperuste) Indelas i 1. individualgrund och 2. kollektiv grund Ag uppsäger 1.1 Individualgrund 7:1-2 At:s person vägande sakskäl, helhet, vad är inte... godtagbara orsaker; gammal / ny grund vad är: rättspraxis (HD och AD) särskilt uppsägningsskydd –familjepolitiskt skydd –förtroendeman (skydd av fackföreningsaktivitet) och arbetarskyddsfullmäktig

33 NB UPPSÄGNING /INDIVIDUALGRUND FÖRFARANDET Ag uppsäger höra at före uppsägningsbeslutet 9:2 uppsägning inom skälig tid från vetskap om grunden 9:1 uppsägningsmeddelande, åt at personligen 9:4 motiveringsskyldighet, på begäran 9:5

34 NB UPPSÄGNING INDIVIDUALGRUND - UPPSÄGNINGSTID Uppsägningstiderna, delvis dispositiva 6:2-3 graderade enligt anställningsförhållandets längd 6:3 under uppsägningstiden består ag:s och att at:s skyldigheter Försummad uppsägningstid, sanktioner # Uppsägninstiderna bestäms på samma grunder vid kollektíva uppsägningar

35 NB UPPSÄGNING / 2 KOLLEKTIV UPPSÄGNINGSGRUND 7:3 2.1 Uppsägningsgrunden Brist på till buds stående arbete ag.s skyldighet erbjuda annat arbete, ev. efter skolning punktförbunden mot kringgående rättspraxis

36 NB FÖRFARANDET KOLLEKTIV GRUND (kollektivavtal?) SamarbLs tillämplighet uppsägning (permittering, överföring till deltid) samarbetsfrågor samarbetsförfarande: - förhandlingsframställning - informationsskyldighet - förhandlingsskyldighet uppsägningsmeddelande till at, ArbavtL

37 NB TURORDNING KOLLEKTIV GRUND Kollektivavtalsklausuler om turordning vanliga, Finns inte lagstiftning! Ex.: Soneradiskussionen. Diskrimineringsförbuden och familjeledigheterna påverkar. Turordningsklausul: Lifo (last in - first out) “Turordningen vid reducering av arbetskraften I samband med uppsägning och permittering bör såvitt möjligt följas den regeln, enligt vilken för företaget viktiga yrkesarbetare, eller arbetstagare som i samma arbetsgivares tjänst förlorat en del av sin arbetsförmåga, sägs upp eller permitteras sist samt att man utöver denna regel också fäster uppmärksamhet vid arbetsförhållandets längd och omfattningen av arbetstagarens försörjningsplikt.” (Koll.avt Metallindustrins centralförbund, MET - Metallarbetarförbundet)

38 NB SANKTIONER (påföljd, seuraamus) Ersättning, vid ogrundat upphävande av arbetsavtal 12:2 Tillämpningsområde Ersättning, månaders lön, Vid kollektiv uppsägningsgrund 0-24 Jämförelse med skadestånd Inverkande faktorer Skadestånd (vahingonkorvaus) ### Vilka handlingar kan enligt ArbavtL leda till skadestånd? Inomkontraktuellt Ag  at, ArbavtL 12:1 At  ag, ArbavtL 12:1, Skadestånd 4:1, notera särskilt begränsningar

39 NB Sanktioner 2. Skadestånd samt straff Utkomkontraktuellt skadeståndsansvar Kanaliseringsregeln. Ex. lyftkransfallet Skadestånd som huvudsaklig påföljd för beteende som strider mot arbetslagstiftning Arbetsbrott Brott och straff (rikos ja rangaistus) ArbavtL 13:11  Strafflagen 47 kap.(SL, rikoslaki RL) Av arbetslagens bestämmelser sanktioneras följande med straff i SL 47 kap: Diskrimineringsförbudet 2:2  SL 47:3 Föreningsfriheten 13:1  SL 47:5 Förtroendeman 7:10 och –ombud 13:3  SL 47:4 Kvittning 2:17, 6:7 arbetsintyg, 13:2 mötesrätt, 13:10 framläggning, böter (sakko)

40 NB Arbavt.: ÖVERFÖRA SKYLIDIGHETER? 1. Uthyrning av arbetskraft, ovan 2. ÖVERLÅTELSE AV RÖRELSE Överlåtelse? rörelse? verksamhetens kontinuitet verksamhetens identitet inverkan av EU, Spijkers domen Specialfall i rättspraxis: privatisering kommunala tjänster och anbudskonkurrens Följande är inte överlåtelse av rörelse: köp av aktiemajoritet fusion arv eller testamente

41 NB ÖVERLÅTELSE AV RÖRELSE forts. Överlåtarag.s och mottagarag.s skyldigheter; at.s rättigheter Vid överlåtelse av rörelse Övergår at till vara anställd hos mottagarag At har rätt till oförändrade arbetsvillkor Ang. villkor från kollektivavtal, KollavtL 5 § Ansvar för at.s fordringar mot ag Förfallen till betalning vid överlåtelsen Förfallen till betalning efter överlåtelsen Ansvarsfördelningen komplett. med fig.

42 NB ÖVERLÅTELSE AV RÖRELSE forts. ANSTÄLLNINGSTRYGGHET – Överlåtelse av rörelse är inte uppsägningsgrund för överlåtaren Enbart överlåtelsen är inte godtagbar uppsägningsgrund för förvärvaren 6:5, Förvärvaren kan avsluta anställningsförhållanden på normala grunder Överlåtelse av rörelse och SamarbL

43 NB III KOLLEKTIVAVTALSRÄTT KOLLEKTIVAVTAL (työehtosopimus) - historia samt avtalssystem minimiarbetsvillkor Ag-förb kollektivavtal At-förb. arbete relativ arbetsfred (työrauha) Kollektivavtalet – ett “köpavtal” Fig kompletteras

44 NB KollavtL (työehtosopimuslaki, TESL) Formkrav - skriftligt, 2 § Objekt, regleringskompetensen 1 § (säännöstämiskompetenssi) 1.arbetsavtalsfrågor 2. villkor i arbetsförhållanden i övrigt Ex. Förtroendemans ställning Förhandlingsordning Arbetsmiljöbestämmelser Uppbärande av medlemsavgifter Regleringskompetensen ej arbetsfred utöver 8 § ej skyldigheter för at utöver löntagarrollen

45 NB KOLLEKTIVAVTAL PARTER 1 § Ag: en eller flera ag/registrerade ag-föreningar At: en eller flera registrerade at-föreningar BUNDNA AV Kollavt, 4 § parterna + “senare anslutna” partsförenings medlemsförening enskilda medlemmar i ovan nämnda

46 NB Kollavt. forts. Automatisk och tvingande verkan Kollektivavtalsvillkor framom arbetsavtalsvillkor, 6 § men förmånlighetsprincipen… ag kan inte till at.s nackdel sätta arb.avt. framom koll.avt. Automatisk koll.avt. träder i kraft  automatisk skyldighet att tillämpa koll.avt. retroaktiva löneförhöjningar möjliga Bundenhet och den vilda at:s ställning... Kollektivavtalets efterverkan (jälkivaikutus) Kompletteras med fig.

47 NB PÅFÖLJDER OCH ÖVERVAKNING Brott mot kollektivavtalet (civilrätt) 7 § enskild bunden ag eller at medvetet bryter, eller som på goda grunder hade bort inse … kan dömas att betala plikt (hyvityssakko) arbetsdomstolen Övervakningsskyldighet 8 § vem är övervakningsskyldig vem övervakas vad övervakas plikt 9-10 §

48 NB KOLLEKTIVAVTALSNORMER: TYPOLOGI A Obligatoriska bestämmelser velvoitemääräyksiä –förpliktar enbart mellan koll.avt.parterna –avtalsfrihet  förpliktelsekompetens B Normbestämmelser parternas regleringskompetens, källa KollavtL 1 § B1 Individualnormer (työnormit) “arbetsavtalsnormer” gränser B2 solidarnomer (työolonormit) förpliktar enbart bunden ag

49 NB ALLMÄNT BINDANDE KOLLEKTIVAVTAL ArbavtL Bestämmelser om allmänt bindande kollektivavtal (yleissitova tes) ArbavtL 2:7-8 och L om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan (2001:56) Minimiarbetsvillkor Mätbarhet Löne- o a individualnormer Solidarnormer  arbetarskydd

50 NB Allmänt bindande koll.avt. KRITERIER OCH EFFEKTER 2:7 Ag skall följa som minimumvillkor riksomfattande kollektivavtal som bör anses vara representativt för branschen, (modifierat kriterium) koll.avt.som gäller det arbete at utför eller närmast jämförbart arbete Villkor i allmänt bindande koll.avt.: Framom villkor i arbetsavtal - men, förmånlighetsregeln

51 NB Allmänt bindande koll.avt. KRITERIER OCH EFFEKTER II 2:7.3 Ag bunden av kollektivavtal med riksomfattande arbetstagarförening som part  behöver ej iaktta allmängiltighetsregeln 2:8  L Lagbestämmelser om fastställande av allmängiltighet Ny procedur för att minska ovisshet

52 NB Uthyrning av arbetskraft. Bestämmande av arbetsvillkor, ArbavtL 2:9  kollavt Prioritetsordning (se fig.stordia 30) 1.Om uthyrarföretaget EK är medlem i ett arbetsgivarförbund och förbundet har ingått ett kollektivavtal med ett arbetstagarförbund som genuint representerar hyresarbetstagare, skall EK på basis av KollavtL följa detta koll.avt. 2.Om uthyrarföretaget (EK) enl. KollavtL är bundet av ett kollavt där arbetstagarparten är en riksomfattande förening  EK har rätt att som minimivillkor tillämpa detta kollektivavtal 3.Om EK inte bundet av koll.avt. Enligt pt. 1 eller 2  blir uthyrarföretaget bundet av det kolelktivavtal användarföretaget är skyldigt att använda 1. Enligt KollavtL 2. Enlingt ArbavtL 2:7, allmänt bindande. I denna prioritetsordning.

53 NB Lön / kollektivavtal Lön normeras i kollavt, i andra hand allmänt bindande kollektivavtal För lönefrågan kan arbetsavtalet bli relevant, om inget bindande kollektivavtal ingen relevant bestämmelse i kollektivavtalet förmånlighetsprincipen Om ingen lönebestämmelse i arbetsavtalet, ArbavtL 2:10: sedvanlig och skälig lön Bestämmelsen om oskäliga villkor i arbetsavtal gäller även lönevillkor. Villkoret kan alltså jämkas (kohtuullistaa) ArbavtL 10:2.

54 NB FREDSPLIKT KollavtL 8 §, (työrauhavelvollisuus) avser inte allmänt bindande ! Saklig omfattning (vad) Förbjuds: kampåtgärder mot koll.avt. Vad är en kampåtgärd (rättspraxis)? Kollektiv natur effektivitetskravet samband med arbetsförhållandet Mot avtalet? de facto -ändring högre lön än i avtalet mot ag-tillämpning  ag.s tolkningsföreträde skyddas med fredsplikt

55 NB FREDSPLIKT II Utrymme för laglig stridsåtgärd? Fredspliktens personella omfattning, vem Passiv: Bunden förening och bunden ag - ej ensk. At Aktiv: Övervakningsskyldighet Bunden förening övervakar underlydande led Vad, aktiv och passiv: … avhålla sig från förbjuden stridsåtgärd

56 NB FREDSPLIKT III Praxis Fackavdelningen ansvarar för sina funktionärer, förtroendemän för avdelningsmajoriteten sträng bedömning, tendens till objektivt ansvar för att få arbetsstriden att upphöra Sanktion, plikt 9-10 § möjlighet till upprepade belopp övervakningsansvaret gäller inte de vildas beteende tryck på fredspslikten

57 NB KOLLAVT - KONFLIKTLÖSNING Kollektivavtal – tolkningsprinciper Skriftliga bestämmelser, språkliga uttryck Läses utgående från vedertagen arbetsmarknadsbetydelse parternas gemensamma avsikt tidigare tillämpning - utan reaktion? vem avfattat - in dubio contra stipulatorem ej entydig prioritetsordning

58 NB Förhandlingsförfarande Koll.avt.s tillämpning; normbas koll.avt.: 1. At arbetsledning ftm 2.Avdelningsförman 3 hftmarbetsplatsens ledning 4 fackförbundarbetsgivarförbund 5Arbetsdomstolen

59 NB PARTICIPATION I ARBETSLIVET - Information / förhandling / beslut Bestämmelser om information i ArbavtL Samarbetslagen / kollektivavtalsmekanismer Styrelserepresentation Varierande attityder Lokala avtal om former SamarbetsL Ett strukturerande skelett av lagen Målsättning 1 § - främja samarbete - samarbetets syfte Tillämpningsram - företaget - koncernbestämmelser

60 NB SAMARBETSFRÅGOR Den nya samarbetslagen 334/2007, I kraft , publikation A. Enligt sakinnehåll företagsledningsfrågor  pers.s ställning trad. frågor i arbetsförhållande “socialpolitisk” verksamhet Skolningsverksamhet, planering B. Enligt förfarande 1 Den grundläggande modellen Ag har –infoplikt –förhandlingsskyldighet –beslutanderätt At har rätt till medverkan, myötävaikutus

61 NB SAMARBETSFRÅGOR - förfarandet … B. 2 Avtalsmodellen Ag har –informationsplikt – förhandlingsskyldighet – beslut förutsätter avtal B.3 Medbestämmande At har rätt till medverkan. –Om ej avtal  personalbeslut § 30 Förhandlingsförfarandet kap. 6-8 Före beslut om ”6-8 kap ärende” skall ag förhandla om grunderna för åtgärden, verkningar och alternativ med vem § 34

62 NB SAMARBETSFÖRFARANDET forts Kap. 6: Förändring i företagsverksamheten Kap. 7:Samarbetsförfarande vid överlåtelse av rörelse Kap.8: Samarbetsförfarande när användningen av arbetskraft minskar Lagens tillämpningsområde: anställda Parter i samarbete: Arbetsgivaren och företagets personal *** SANKTION, gottgörelse 62 §, ekonomisk sanktion, max euro, straffstadgande i 67 § och SL

63 NB SAMARBETSFÖRFARANDET - koncern Koncernsamarbete, reform 1996 EG, sporre och broms Europeiska företagsråd Europabolag. PERSONALREPRESENTATION Uttalat mål 1 §: samarbete / öka personalens inflytande / utveckla företaget, at som resurs Lagens tillämpningsområde finska AB etc inom vilka antalet at i Finland normalt minst 150. Jfr. SamarbL 2 § 1 mom., 30 at Systemet för personalrepresentation utformas genom avtal om avtal inte kan nås - på arbetstagarkrav enligt det system lagen utvisar (3-5 §). 9 § Personalrepresentanterna och ftg.s representanter i organet i fråga har samma rättigheter och skyldigheter - vissa undantag 9 § 1 mom.

64 NB PERSONALREPRESENTATION Rätt att ta del av material i ärende som behandlas Personalrepresentanterna har inte rätt att delta i behandlingen av ärenden ang.: – val eller uppsägning av företagsledningen – ledningens avtalsvillkor, personalens anställningsvillkor eller stridsåtgärder, 9 § 2 mom. Rösträtt kan begränsas genom avtal 4 §. Personalrepresentanterna har uppsägningsskydd, som för förtroendemän. Tystnadsplikt, 12 §, liknar den som införts i SamarbL Tillsyn Arbetsministeriet utövar tillsyn (medel?) över att lagen iakttas - med arbetarskyddsdistriktens bistånd. 13 § Länsstyrelsen kan utfärda vite (uhkasakko) 14 § Straffhot 15 § Strafflagen


Ladda ner ppt "NB 24.10.20081 ALLMÄN ARBETSRÄTT Helsingfors universitet P IV Föreläsningar 28.10-31.10 UNDERVISNINGSUNDERLAG = ppt-texter Niklas Bruun DEL 1 ALLMÄN ARBETSRÄTT."

Liknande presentationer


Google-annonser