Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

© Birgitta Rudenius Copyright, 1996 © Dale Carnegie & Associates, Inc. VÅR SKOLA I UTVECKLING Båstads kommun Birgitta Rudenius specialpedagog 980908.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "© Birgitta Rudenius Copyright, 1996 © Dale Carnegie & Associates, Inc. VÅR SKOLA I UTVECKLING Båstads kommun Birgitta Rudenius specialpedagog 980908."— Presentationens avskrift:

1 © Birgitta Rudenius Copyright, 1996 © Dale Carnegie & Associates, Inc. VÅR SKOLA I UTVECKLING Båstads kommun Birgitta Rudenius specialpedagog

2 © Birgitta Rudenius Vår skolas inre liv och undervisning Skolans inre liv är organisationen och de system som styr verksamheten. Här ligger de förutsättningar som gäller för verksamheten. Skolans undervisning och lärandemiljö styr de resultat skolan presterar avseende elevernas utveckling.

3 © Birgitta Rudenius Vår skolas inre liv n Ledningsorganisationen med besluts- och ansvarssystem. n System för normer, kommunikation, målhantering, belöning och granskning. n Öppenhet mot omvärlden. n Kompetensutveckling. n Utvecklingstakt.

4 © Birgitta Rudenius Vår undervisning n Vad gör läraren? –Vilket innehåll har arbetet? –Vilka arbetsformer tillämpas? –Vilka läromedel används? n Vad gör eleverna? –Vet de vad de ska göra? n Hur fungerar interaktionen? n Vilka effekter har lärarens insatser på eleverna? n Bedömning av inlärningsmiljön: Är den bra? Kan den förbättras?

5 © Birgitta Rudenius Kriterier för hög kvalitet Kriterier för hög kvalitet inom följande områden n Skolans inre liv ~ Ledning, styrning, utveckling. n Skolklimat. n Undervisning ~ Lärarna. n Inlärningsmiljö ~ Eleverna.

6 © Birgitta Rudenius Kriterier för hög kvalitet. Skolans inre liv. Ledning, styrning, utveckling. –Tydligt pedagogiskt ledarskap och aktivt intresse för undervisningen. –Målsättning och ambition är tydligt beskrivna i den lokala arbetsplanen. –Skolan ha en utvecklingsplan, som ger stadga åt utvecklingsprocessen. –Skolan har ett program för utvärdering och uppföljning som grund för utvecklingen. –Behovet av personalutveckling analyseras och ett program för kompetensutveckling erbjuds. –Rektor tar det samlade ansvaret för att arbetet med elever med särskilda behov sker på ett prioriterat och ändamålsenligt sätt. –Skolans konferenser är anpassade till personalens behov och har ett uttalat pedagogiskt syfte. –Personalen ges möjlighet att delta i skolans styrning och utveckling. –Kommunikationen mellan skolledning och personal fungerar effektivt i båda riktningarna. –Rektor ger personalen en öppen och utförlig information om de ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna för skolans verksamhet. –Rektor följer regelbundet lektioner i skolan och har utvecklingssamtal med sin personal. –Personalen ges möjlighet att arbeta tillsammans i lag och enheter med eget ansvar. –Skolans ledning beaktar personalens behov av trivsel.

7 © Birgitta Rudenius Kriterier för hög kvalitet. Skolklimat. –Det finns tydliga regler och rutiner för arbete och samvaro i klassrummen och i skolan. –Reglerna presenteras och görs synliga för eleverna och diskuteras fortlöpande i klasserna. –De vuxna reagerar tydligt på regelbrott och ger positiv och negativ feed-back till eleverna. –Umgänge och samarbete mellan eleverna och vuxna präglas av positiva förväntningar, ömsesidig respekt och förtroende. –Lektionstiderna respekteras. –Närvarokontrollen fungerar säkert och smidigt och all frånvaro följs upp.

8 © Birgitta Rudenius Kriterier för hög kvalitet. Undervisning. Lärarna. –Har tydliga markeringar för arbetspassens början och slut. –Diskuterar och planerar regelbundet innehåll och arbetsformer med eleverna, samt klargör målen för undervisningen, så att eleverna vet vad arbetet går ut på och kan överblicka sin arbetssituation. –Varierar arbetssätt och undervisningsmetoder och ger eleverna möjlighet att samarbeta i par och grupper. –Ser till att kunskaperna har en anknytning till elevernas erfarenhetsvärld, och anpassar undervisningen till elevernas ålder och förutsättningar. –Tillämpar arbetsformer där eleverna aktivt söker kunskaper, bearbetar frågeställningar och producerar individuella och kollektiva arbeten. –Låter eleverna skriva för att samla, bearbeta, bevara och redovisa kunskaper, idéer och tankar. (Write to learn) –Följer upp elevernas individuella framsteg med tydliga feed-back veckovis/månadsvis. –Utvärderar regelbundet undervisningen och arbetsformerna tillsammans med eleverna. –Ger eleverna möjligheter att ta eget ansvar för sitt skolarbete. –Låter eleverna regelbundet värdera sina egna insatser och sina egna studieresultat. –Förstår att kombinera höga målsättningar i undervisningen med individuellt anpassade krav och förväntningar på eleverna. –Ger stöd och hjälp åt elever med svårigheter och erbjuder extra uppgifter åt särskilt begåvade och studiemotiverade elever.

9 © Birgitta Rudenius Kriterier för hög kvalitet. Inlärningsmiljö. Eleverna. –Deltar regelbundet i planeringen av skolarbetet. –Känner till innehåll och mål i undervisningen och kan överblicka vad de ska lära sig. –Har inflytande över sitt eget arbete och får ta ansvar för sina studier. –Förstår innehållet i undervisningen och har en klar bild av hur kunskaper hänger samman. –Deltar regelbundet i utvärdering av skolarbetet och vänjs vid att bedöma sina egna insatser. –Får möjligheter att samarbeta med kamrater i par och smågrupper och genomföra gemensamma, kollektiva arbeten i klassen. –Får individuell hjälp, när svårigheter uppstår och erbjuds extra uppgifter efter förmåga och intresse. –Känner att skolarbetet är meningsfullt och upplever ”lärandets glädje”.

10 © Birgitta Rudenius Vår analys av vår skola Vår egen kvalitetsredovisning.

11 © Birgitta Rudenius Områden vi behöver utveckla n..

12 © Birgitta Rudenius Våra prioriterade områden n..

13 © Birgitta Rudenius Resursanvändning och måluppfyllelse Mot bakgrund av –nationella mål, skollag och läroplan –kommunala mål, skolplan –den egna skolans mål, arbetsplan –undervisningsmål, lärares och elevers planering Detta får man för pengarna.

14 © Birgitta Rudenius Sammanfattning I denna sammanställning framgår vad som granskas vid en skolinspektion. Det är skolans ansvar att komma igång med sin egen utveckling och finna sin egen modell för styrning och utvärdering. Sammanställningen visar också några kriterier som känneteckar hög kvalitet. Det är varje skolas ansvar att tydliggöra målen, utvärdera och ange område för utveckling.

15 © Birgitta Rudenius Övergripande ansvar för utveckling av skolan. I varje kommun bör finnas en utvecklingsresurs för samordning och uppföljning. Denna utvecklingsresurs, som kan vara en utbildad speciallärare/pedagog, bör ha ett särskilt ansvar att följa upp elever med särskilda behov.

16 © Birgitta Rudenius Min korta sammanställning, efter utbildningskursen.. ”Kommunal utvärderare och utvecklare”. Birgitta Rudenius speciallärare, Båstad Ett varmt tack till Hans Hamber, utbildare vid SIPU-gruppen Per Settergren, skolinspektör i Stockholm Harry Arvidsson, skolinspektör i Stockholm Jan-Erik Gyllin, skolchef i Båstads kommun


Ladda ner ppt "© Birgitta Rudenius Copyright, 1996 © Dale Carnegie & Associates, Inc. VÅR SKOLA I UTVECKLING Båstads kommun Birgitta Rudenius specialpedagog 980908."

Liknande presentationer


Google-annonser