Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Vattenförvaltning Dörrsån, 2008 Foto: Mattias Lindell.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Vattenförvaltning Dörrsån, 2008 Foto: Mattias Lindell."— Presentationens avskrift:

1 Vattenförvaltning Dörrsån, 2008 Foto: Mattias Lindell

2 Att kartlägga I detta arbete ingår att dela in vattnen i vattenförekomster, att inventera och analysera påverkan av mänsklig verksamhet samt att genomföra en ekonomisk analys av vattenanvändningen. Att klassificera Alla Sveriges vatten ska klassificeras utifrån vattnets nuvarande status. Här hittar du information om de svenska bedömningsgrunderna. Att fastställa en miljökvalitetsnorm Miljökvalitetsnormen är den vattenkvalitet som åtgärdsprogrammen ska syfta till att uppnå. Att upprätta åtgärdsprogram Vattenmyndigheten ska utarbeta och fastställa åtgärdsprogram inom vattendistriktet. Även om programmet formellt ska antas och genomföras relativt sent i förvaltningscykeln, är arbetet med att inventera potentiella åtgärder centralt under hela processen. Att sammanställa en förvaltningsplan Förvaltningsplanen ska ge bakgrundsinformation som rör vattenförekomsterna i distriktet. Den ska innehålla en beskrivning av hur god vattenstatus ska nås i vattendistriktet. Samverkan

3 Fem distrikt Länsstyrelsen i Norrbottens län: Bottenvikens vattendistrikt Länsstyrelsen i Västernorrlands län: Bottenhavets vattendistrikt Länsstyrelsen i Västmanlands län: Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län: Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Västerhavets vattendistrikt Ansvaret delas av många Vattenmyndighetens roll är framförallt samordnande. Både var för sig inom det egna vattendistriktet, men också gemensamt på nationell nivå genom att se till att samtliga intressenter arbetar mot samma mål. Varje vattenmyndighet har ett kansli som samordnar arbetet i och mellan vattendistrikten. Varje vattenmyndighet har en vattendelegation vilken är utsedd av regeringen och består av sakkunniga representanter. Delegationen beslutar om större frågor, till exempel miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan. Länsstyrelserna har en viktig samordningsroll På varje länsstyrelse finns ett beredningssekretariat med uppgift att hjälpa vattenmyndigheten med att genomföra vattendirektivet. Arbetet ska ske i dialog med kommuner, och lokala vattenintressenter via till exempel vattenråd. Kommuner har ett stort ansvar På lokal nivå vilar ett stort ansvar på kommunerna. De ansvarar för dricksvattenförsörjning, rening av avloppsvatten och miljötillsyn. Kommunerna beslutar också om mark- och vattenanvändning och bebyggelseplanering; frågor med tydliga kopplingar till vattenkvalitet och hållbar vattenanvändning. Fler som deltar Frivilliga sammanslutningar som vattenvårdsförbund och vattenråd deltar i arbetet med vattenförvaltningen och bidrar med kunskap om lokala förhållanden.

4 Vattenförvaltning enligt EU:s ramdirektiv för vatten Mål – behålla eller förbättra God status God tillgång Ingen försämring Hållbart utnyttjande Grundvatten - Ytvatten - Kustvatten Ekologiskt angreppssätt Biologi Avrinningsområden Kopplingar grundvatten-ytvatten-kustvatten 6 års cykliskt arbete

5 Samråd Övervakning Genomföra Åtgärder Samverkan Miljökvalitetsnorm Åtgärdsplan Rapportering Förvaltningsplan 2:a förvaltningscykel har påbörjats ! Analys Status Måluppfyllelse 2021

6 22 december 2009 beslutades bl.a. I länet berörs: 1526 sjöar 2606 vattendragssträckor 2 grundvattenförekomster (Brunflo, Grötingen) åtgärder ska ha påbörjats senast 2012

7 Vattenmyndighetens beslut Miljökvalitetsnormer (MKN) Föreskrift om kvalitetskrav Åtgärdsprogram (ÅP) Beskrivning av distriktets miljöproblem och krav på åtgärder Förvaltningsplan (FP) Beskrivning av vattenförvaltningen i vattendistriktet – status, påverkan, åtgärder, MKN m.m. Miljökonsekvensbeskrivning av ÅP

8 Miljökvalitetsnormer Kvalitetskrav för samtliga vattenförekomster i distriktet Inte allt vatten – ”avgränsade och betydande” förekomster Ytvatten och grundvatten Åtgärdsprogram Åtgärder som myndigheter och kommuner ska vidta Administrativa åtgärder (undantag Trafikverket) – ska i förlängningen leda till konkreta fysiska åtgärder Fokus på planering, kunskapsuppbyggnad, nya styrmedel och prioritering av pågående arbete Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammet ska vara igång 2012 och god status uppnådd 2015

9 Vattenförvaltningens MKN Miljökvalitetsnormer (MKN) inom vattenförvaltningen formuleras som ”samlingsbegrepp”: Ytvatten ”God/hög ekologisk status” ”God ekologisk potential” ”God kemisk ytvattenstatus” Grundvatten ”God kemisk grundvattenstatus” ”God kvantitativ status”

10 Ytvatten Ekologisk Kemisk Miljökvalitetsnorm Status / Potential / Risk Hög God Uppnår ej god God Hög God Måttlig Otillfreds. Dålig ÅTGÄRDA Grundvatten Kvantitativ God Uppnår ej god God ÅTGÄRDA Kemisk God Uppnår ej god God ÅTGÄRDA

11 Ekologisk status Jämtlands län

12 Fördelning ekologisk status – Jämtlands län Vdr (VF) i länet Sjöar (VF) i länet

13 Exempel Storsjön MKN Ekologisk statusMiljöproblemSpecifikation God ekologisk status 2021 Måttlig ekologisk status Främmande arterKanadaröding Vandrings- hinderHissmofors kraftverk MorfologiMarkanvändning RegleringRegleringsamplitud 2,75 m RiskMiljögifter EBH och miljöfarlig verksamhet Ser du inte kartan? För muspekaren över kartrutan.

14 Åtgärdsarbete inom delavrinningsområden Exempel på delavrinningsområden inom Indalsälven

15 Vad ska kommuner göra enligt ÅP? Från 2011 årligt rapportera genomförda åtgärder (#1) Prioritera inom tillsyn (verksamheter och föroreningsskadade områden) i områden med vatten som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. (#32) Ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. (#33) Dricksvattentäkter: –Kommunala: inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter(#34) –Andra större: tillse god status + långsiktigt skydd (#35) Utveckla kommunal planläggning och prövning efter MKN (#36) Utveckla vatten- och avloppsvattenplaner särskilt för områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. (#37)

16 Aktuella möten/workshops 1 novSäker dricksvattenförsörjning en kommunal överlevnadsfråga! Säker dricksvattenförsörjning en kommunal överlevnadsfråga! Nationellt nätverk för dricksvatten välkomnar dig till en workshop i Sundsvall tisdagen den 1 november. Räcker kommunens vatten till för expansion av bebyggelse, turism och andra verksamheter? Vilken beredskap har ni för att undvika olyckor, virus och bakterier eller sabotage? Vad vet vi om hur klimatförändringarna kommer att påverka vårt dricksvatten? Viktigt att kommunerna är representerade både politiker och chefstjänstemän inom plan-, teknisk-, och miljöförvaltning 7 nov Möte mellan Länsstyrelsen och Östersunds kommun (vattenförvaltning, åtgärdsplan, mm)

17 Info på nätet Kolla ditt vatten – status & MKN: Dokument, info & bakgrund: tenhavet/

18 Ny vattenplan för Storsjön – sammanfattning möten kommuner/länsstyrelsen Den 17 mars 2011 träffades Östersunds kn och representanter från länsstyrelsens vattenenhet och samhällsenheten/plan för att diskutera om vattenplanering för Storsjön. Detta på Östersunds kommuns begäran. I Östersunds kommun pågår arbete med en revidering av den kommuntäckande översiktsplanen och kommunen kände behov av att relatera den till en aktuell vattenanvändingsplan (parassit-utbrottet hade aktualiserat vattenfrågorna). Östersunds kommun visade en del material angående den pågående revideringen av översiktsplanen, tidigare vattenplan 2004 samt vattenanvändningsplan för Storsjön Behovet av en mellankommunal samordning runt Storsjön blev en naturlig fråga. Syftet med en eventuell mellankommunal samverkan är att hitta gemensamma mål/riktlinjer inom olika områden som berör vattenanvändning (vattenskydd, vattenkvalitet, turism, strandskydd osv.) Den 04 maj 2011 träffades länsstyrelsen och Storsjön-kommunerna. Länsstyrelsen och Östersunds kommun förklarade syftet med mötet och informerade om vattendirektivet, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram, planeringsunderlag för vatten m.m. Diskussionen kom inte fram till något gemensamt och tydligt ställningstagande. Många frågor som berör vattenanvändning har olika utgångspunkter och för vissa, t.ex. strandskydd, ansåg kommunerna att det var svårt att enas om gemensamma riktlinjer pga olika förutsättningar. Länsstyrelsen förklarade då att en mellankommunal samordning är önskvärd vad gäller vattenfrågor, men att länsstyrelsen inte kan ta på sig rollen att aktivt driva frågan vidare. Länsstyrelsen ville inte riskera att göra intrång i områden där kommunen har ansvaret. Naturligtvis ser länsstyrelsen fördelen i att delta i eventuella mellankommunala insatser för att vara med i ett tidigt skede vad gäller vattenfrågor/planfrågor, men utan mandat i lagstiftningen kan länsstyrelsen inte aktivt leda processen. Länsstyrelsens vattenenhet har initierat ett arbete som syftar till att stödja kommunerna i deras arbete med vattenförsörjningsplaner. Representanter från vattenenheten, miljöskyddsenheten och samhällsenheten/plan ska träffa kommunerna för att informera igen om vattendirektivet och visa hur kommunen kan jobba vidare med frågan i olika områden (vattenförsörjningsplan, avlopp, översiktsplanering, åtgärdsprogram osv.). Första mötet sker med Krokoms kn den 18 oktober och sedan står Östersunds kn på tur den 07 november. Där vill länsstyrelsen ännu en gång lyfta fram behovet av en samordning vad gäller vattenfrågor för Storsjön. En bra utgångspunkt kan bli stommen i Vattenplan för Storsjön 2004 som visades vid det första mötet. Där kan kommunerna börja komma överens om vilka frågor som kan utvecklas till ett gemensamt underlag och vilka som däremot hellre bör behandlas kommunvis.

19


Ladda ner ppt "Vattenförvaltning Dörrsån, 2008 Foto: Mattias Lindell."

Liknande presentationer


Google-annonser