Information för gode män och överförmyndare

En presentation över ämnet: "Information för gode män och överförmyndare"— Presentationens avskrift:

1 Information för gode män och överförmyndare
Migrationsverkets logotype kan symbolisera migrationsrörelse mellan länder, till Sverige och/eller från Sverige. Januari 2013

2 , , Ett SVERIGE som med ÖPPENHET tar tillvara
den globala migrationens MÖJLIGHETER Migrationsverkets vision Migrationsverkets vision De senaste 25 åren har antalet människor som lämnar sitt hemland ökat kraftigt. Enligt FN uppgår antalet migranter i dag till ungefär 200 miljoner, ungefär 11 miljoner av dessa är flyktingar. Migration är en av de stora globala framtidsfrågorna vilket för med sig stora utmaningar och en stor utvecklingspotential. Vi i Sverige och Europa behöver arbetskraft för att bevara och utveckla den välfärd som grundlagts av äldre generationer samtidigt är migrationen i andra delar av världen en väg ur fattigdom till en bättre tillvaro och ökad trygghet. En grundläggande utgångspunkt för verkets arbete är respekten för mänskliga rättigheter. Vi värnar rätten för flyende människor att söka skydd undan övergrepp och förföljelse. I Sverige får flyktingar och skyddsbehövande ett humant värdigt mottagande. Migrationsverket kan inte ensamma nå visionen utan vi måste samarbeta med våra sökande, andra aktörer på migrationsområdet och med hela det svenska samhället. Vi är med och realiserar en politik som tar till vara den utvecklingspotential som den globala migrationen erbjuder både för samhället och för individen. Vi förnyar och utvecklar vårt samhälleliga uppdrag i den riktningen.

3 Information för gode män och överförmyndare
God man är en person som ska ta hand asylsökande barns intressen när deras föräldrar inte kan göra det. Det kan vara en man eller en kvinna.

4 Gode mannens roll Bekräfta ansökan om asyl.
Ge fullmakt till det offentliga biträdet. Ansvara för barnets ekonomi. Biträda barnet vid utredning och samtal hos Migrationsverket. Stöd vid kontakt med föräldrar. Bistå barnet vid efterforskning av anhöriga. bekräfta ansökan om asyl - vilket även kan göras av offentligt biträde om god man ännu inte förordnats. ge fullmakt till det offentliga biträdet - att agera för barnet i asylärendet ansvara för barnets ekonomi - genom att t.ex. ta hand om bankkort och ansöka om pengar vid behov. stöd vid kontakt med föräldrar -eller andra släktingar bistå barnet vid efterforskning av anhöriga – vid kontakter med Röda korset, socialförvaltningen m.fl.

5 Flödesschema över ansökningsprocessen för ensamkommande barn.
Barnet söker asyl i Sverige Migrationsverket kontaktar socialtjänsten i den kommun där barnet finns. Migrationsverket anmäler behov av god man till kommunen. 2. Utredningssamtal Migrationsverket frågar om barnets familj, identitet m.m. Tillfälle för information och frågor. 3. Asylutredning Barnet berättar, med stöd av offentligt biträde och god man varför han eller hon söker asyl i Sverige. 4. Beslut 5. Fortsatt asylutredning Vissa ärenden behöver kompletteras eller utredas vidare. Barnet har då stöd av offentligt biträde och god man. 6. Återvändandesamtal Barnet, god man och tjänsteman på Migrationsverket har samtal om resan till hemlandet.

6 Migrationsverkets ansvar
ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska barnens vårdnadshavare arbeta med återvändande ta emot och pröva ansökan om asyl - varvid barnet får ett offentligt biträde förordnat göra åldersbedömningar - i förekommande fall ekonomiskt bistånd – pröva om barnet behöver ekonomiskt bistånd efterforska barnens vårdnadshavare – kontakter med Röda korset och socialförvalningar arbeta med återvändande - för de barn som inte beviljas uppehållstillstånd

7 Migrationsverkets ansvar
ställa prognoser teckna överenskommelser med kommunerna anvisa kommun för boende besluta om statliga ersättningar till kommuner meddela berört landsting • ställa prognoser - och planera för behovet av mottagningsplatser • teckna överenskommelser med kommunerna - om mottagande av ensamkommande barn som söker asyl och ensamkommande barn med beviljade uppehållstillstånd anvisa kommun för boende besluta om statliga ersättningar till kommuner meddela berört landsting - för att barnet ska kallas till hälsoundersökning.

8 Hur många barn kommer? Migrationsverkets prognos för 2013 är att ensamkommande barn och ungdomar kommer ansöka om asyl i Sverige. Bristen på platser är fortfarande stor och akut. För att engagera fler kommuner i mottagandet av de ensamkommande barnen har en stor mängd aktiviteter genomförts, ytterligare aktiviteter genomförs kontinuerligt såväl i verkets regi som i samarbete med andra aktörer. Migrationsverket har under 2012 tagit emot ansökningar om asyl från ensamkommande barn och ungdomar. Den genomsnittliga handläggningstiden för ett ensamkommande barns asylärende under 2012 är 98 dagar. 65 % av de barn och ungdomar som fått besked i sina ärenden om asyl under 2012 beviljas uppehållstillstånd av Migrationsverket. Om man räknar bort de som är s.k. Dublin-ärenden och de ärenden som avskrivs under så är andelen som beviljas uppehållstillstånd 82 %.

9 De 10 största nationaliteterna - 2012
Majoriteten av de ensamkommande barn är från Afghanistan, även om antalet under 2012 markant har ökat från länder i Nordafrika.

10 Ålder De överlägset största antalet barn och ungdomar som kommer till Sverige som ensamkommande asylsökande barn är tonåringar, 91 %, varav de som är 16 år eller äldre utgör 58 % av totalen. De yngsta barnen kommer ofta tillsammans med äldre syskon (vilka själva kan vara ensamkommande barn) eller tillsammans med släktingar, t. ex. som kusiner i en familj. Eftersom de personer som dessa barn kommer tillsammans med inte är deras legala vårdnadshavare så är de ensamkommande barn i Sverige. Dessa barn följer så gott som alltid med de som de kommit med och blir ytterst sällan aktuella för anvisning till kommuner med överenskommelse om platser.

11 Medborgarskap och kön för de 10 största nationaliteterna under 2012
Könsfördelningen visar att majoriteten är pojkar samtidigt som man kan se att det skiljer sig mellan nationaliteterna. Totalt sett utgör flickor cirka 16 % av de ensamkommande barn och ungdomar som söker asyl. För 2012 är fördelningen pojkar och 581 flickor.

12 Beslut Dessa %-satser omfattar givetvis samtliga ensamkommande barn och ungdomar som söker asyl i Sverige. Av de ensamkommande barn som kommer från Somalia och Afghanistan beviljas mer än 90% uppehållstillstånd. I gruppen avskrivna finns bland annat de barn och ungdomar som avviker och inte kommer tillbaka.

13 Asylsökande barn har rätt att komma till tals har rätt att gå i skola
har rätt till vård har rätt att komma till tals – barn under 12 år… ska … har rätt att gå i skola – alla barn upp till 16 års ålder ska erbjudas full skolundervisning även om skolplikt inte råder för asylsökande barn. har rätt till vård – alla barn har rätt till samma hälso-, sjuk- och tandvård som alla andra barn som bor i Sverige

14 Rätten till asyl enligt utlänningslagen
flyktingkonventionen - flyktingar får asyl skyddsbehov EU:s - gemensamma regler särskild hänsyn ska tas till barnets bästa Flyktingkonventionen innebär att varje ansökan om asyl ska prövas. Flyktingar får asyl. Skyddsbehov - enligt utlänningslagen kan även personer som inte är flyktingar men ändå har behov av skydd ges uppehållstillstånd EU-gemensamma regler – Sverige måste följa de EU:s direktiv Särskild hänsyn ska tas till barnets bästa – portalparagraf i Utlänningslagen

15 Beslutsgrunder i utlänningslagen
flykting skyddsbehövande synnerligen ömmande omständigheter Flykting - förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter. Det kan också vara så att myndigheterna inte kan eller vill ge skydd mot förföljelse från enskilda personer eller grupper. Flyktingkonventionen finns inskriven i svensk lag tillsammans med regler om flyktingstatusförklaring. Flyktingstatusförklaringen är ett internationellt begrepp som grundar sig på FN:s flyktingkonvention och EU- regler. Skyddsbehövande - Även om den som söker asyl inte anses vara flykting kan han eller hon ändå ha rätt till uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Den som är skyddsbehövande kan få uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande. Synnerligen ömmande omständigheter - kan vara en grund för uppehållstillstånd i Sverige. Det handlar om situationer där omständigheterna är sådana att den sammanvägda situationen framstår som synnerligen ömmande. Det gäller exempelvis personer som lider av en livshotande sjukdom som han eller hon inte kan få behandling för i hemlandet.

16 Dublinärende Dublinförordningen reglerar vilket land som ska ansvara för asylärendet asylansökan prövas endast i ett av EU-länderna Dessa länder omfattas av ... ... Dublinförordningen EU-länderna Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Island, Norge och Schweiz omfattas av Dublinförordningen genom ett särskilt avtal. Om ett ensamkommande barn tidigare har ansökt om asyl i ett annat land, som omfattas av den s.k. Dublinförord­ningen, skickas en begäran om "återtagande" dit. Det är det land där barnets asylansökan finns, som ska pröva barnets rätt till asyl. Om barnet har familjemedlemmar i en annan medlemsstat kan istället en begäran om "övertagande" göras för att barnet ska kunna sammanföras med familjen i det andra landet. Under den tid förfrågningar om åter-/övertaganden pågår har det asylsökande barnet inte rätt till juridiskt biträde utan den gode mannen måste vara beredd att företräda barnet.

17 Identitet viktigt att klarlägga identiteten tidigt
åldersbedömningar i vissa fall Viktigt att asylsökande barns identitet klarläggs tidigt i asylprocessen Bevisbördan ligger på den asylsökande- att göra sin identitet sannolik Oklar identitet försvårar asylutredningen och efterforskning av anhöriga och bidrar till att handläggningstiden blir längre. Ensamkommande barn ska medverka så mycket som möjligt — med hänsyn till ålder, mognad och personliga förutsättningar i övrigt — till att klarlägga sin identitet I vissa fall råder oklarhet om den asylsökande är under 18 år eller under 14 år. 18 år är gränsen för när en person upphör att betraktas som barn och 14 år är den åldersgräns som gäller för när fingeravtryck ska lämnas till Migrationsverket. Det förekommer både att vuxna uppger för låg ålder och att minderåriga uppger sig vara vuxna. Om den asylsökande inte har några godtagbara identitetshandlingar gör Migrationsverket en bedömning av den lämnade åldersuppgiften. Migrationsverket tar ställning till om uppgiften har gjorts sannolik eller inte.

18 Om barnet får stanna bevis om uppehållstillstånd- UT- kort
Skatteverket - folkbokföring kommunen har ansvaret Migrationsverket kallar barnet och den gode mannen till mottagningsenheten- info om beslutet. Den gode mannen och barnet ska kontakta Skatteverket för att folkbokföra barnet. Detta görs så snart barnet fått sitt UT-kort. Barnet får sitt personnummer. En månad efter beslutet om uppehållstillståndet beviljats skrivs barnet ut från Migrationsverkets mottagningsenhet. I samband med att barnet skrivs ut från Migrationsverket upphör rätten till dagersättning och bankkortet slutar att fungera.

19 Familjeåterförening flykting eller skyddsbehövande
synnerligen ömmande omständigheter Uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande –familjen kan ansöka om att återförenas Kärnfamilj, d.v.s. föräldrar och minderåriga syskon, kan ansöka om att återförenas med barnet i Sverige om det ensamkommande barnet beviljats uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande, (om det inte finns särskilda omständigheter). Barnet måste ha kommit till Sverige utan föräldrar. Uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter – familjen kan inte ansöka om att återförenas i Sverige. Kärnfamilj till barn som har fått uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter omfattas inte av rätten till familjeåterförening. Vid behov utförs DNA-analyser för att fastställa släktskap. Dessa kostnader står Migrationsverket för. Varje ansökan prövas individuellt, man ser om familjen kan återförenas där merparten av familjen har rätt att vistas. En prövning utifrån barnets bästa ingår också i bedömningen. ( Anledningen är att barnet i utlänningslagens mening inte har något skyddsbehov).

20 Om barnet får avslag på sin ansökan
möten med Migrationsverket överklagande nöjdförklaring Barnet och den gode mannen kallas till ett möte vid Migrationsverkets mottagningsenhet. Där förklarar man varför barnet fått avslag. Överklaga- det offentliga biträdet, den gode mannen och barnet kan välja att överklaga. Överklagandet ska ha inkommit till verket inom tre veckor efter att beslutet meddelats den gode mannen. Migrationsverket granskar överklagandet och tar ställning till om verket ska ompröva beslutet, i annat fall skickas ärendet vidare till en Migrationsdomstol. Om barnet, den gode mannen och biträdet inte vill överklaga, blir en nöjdförklaring och barnet återvänder hem.

21 Nya händelser efter avslag
Exempel på händelser som gör det omöjligt för barnet att återvända: politiska förhållanden i barnets hemland har ändrats barnet har en livshotande sjukdom barnet kommer att tvingas leva skilt från sina anhöriga hemlandet tillåter inte att barnet återvänder dit Ett slutgiltigt beslut (som inte längre går att överklaga) Händelser som kan göra det omöjligt för barnet att återvända God man eller juridiskt ombud skriver ett brev till Migrationsverket Migrationsverket prövar om verkställighetshinder föreligger Exempel på sådant som kan förändra tidigare beslut är: -De politiska förhållandena i barnets hemland har ändrats och det gör att barnet inte kan återvända -Barnet har en livshotande sjukdom och det går inte att få vård i hemlandet -Barnet kommer att tvingas leva skilt från sina nära anhöriga under lång tid -Barnets hemland tillåter inte att barnet återvänder dit Oro inför återresan eller sociala eller ekonomiska problem i hemlandet är inte tillräckligt för att Migrationsverket ska ändra beslutet. Migrationsverket ska uppmärksamma om det finns hinder för barnet att återvända hem. Verket har då möjlighet att avbryta hemresan. Om ärendet är överlämnat till polisen har även de ett ansvar för att rapportera till Migrationsverket om det uppkommer hinder för att genomföra återresan. I brevet ska framgå: -Barnets ärendenummer -Vad som är nytt och varför barnet inte kan återvända hem -Barnets adress Brevet ska undertecknas och eventuellt bifogade dokument som ska styrka nya skäl bör helst skickas med i original.

22 Självmant återvändande
Migrationsverket kan ge stöd och hjälp till barn som ska återvända möten med Migrationsverket Kontakta anhöriga/myndigheter Resehandlingar Verkets personal följer med barnet på resan (särskild bedömning kan ske i samband med överföring enligt Dublinförordningen) Möten -vem eller vilka som ska ta emot barnet -att det i första hand är föräldrarna som ska ta emot barnet, men att även andra släktingar kan göra det, till exempel mor- och farföräldrar eller vuxna syskon. Om det inte finns några släktingar kan barnet tas emot på något annat väl lämpligt sätt. -att Migrationsverket hjälper till om barnet reser tillbaka frivilligt. -att barnet och du som god man har ett ansvar att lämna namn och telefonnummer till barnets föräldrar eller släktingar, så att Migrationsverket kan kontakta dem

23 Återvändande – polisen
Migrationsverket arbetar bara med självmant återvändande. Överlämnande till polis sker om: barnet och god man uteblir vid möten om återvändande om barnet inte medverkar till hemresan Om barnet är oanträffbart När Migrationsverkets möjligheter är uttömda eller när polisiär kompetens behövs Om det kan antas att tvång kommer att behövas för att verkställigheten ska kunna genomföras Skulle barnet försvinna i samband med beslut om, eller planering av, återvändandet anmäls försvinnandet till polisen och återvändandeärende överlämnas till polismyndigheten.

24 Statlig ersättning Till god man Till barnet: arvode dagersättning
särskilt bidrag Staten ersätter i efterskott kommu­nernas överför­myndare för de kostna­der de haft för arvoden till gode män för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar. Det är överför­myndaren som ansöker om den stat­liga ersättningen för kostnader för god man och det ska göras på en särskild blankett som finns på Migrationsverkets webbplats – toppmeny- externa aktörer/För kommuner/Överförmyndare Exempelvis ersätts inte: -utbildning för god man -umgänge med barnet utöver uppdraget (frivilligt) -inköp till barnet som t.ex. kläder, skor och glasögon där den gode mannen (eller barnet självt om det fyllt 16 år) ska söka särskilt bidrag. -läkarbesök, apoteksvaror (läkarbesök är avgiftsfria för barn och kostnader för apoteksvaror ska täckas av dagersättning eller särskilt bidrag) -telefonkort (ska täckas av dagersättningen) -mat till barnet/ungdomen t.ex. vid utredningar (ansvaret för omkostnader har kommunen om barnet bor på ett boende där mat ingår annars ska dagersättningen täcka matkostnaden) -kostnad för offentligt biträde vid ett Dublinärende. Barn som ansöker om asyl har vid behov rätt till ekonomiskt bistånd i form av dagersättning och särskilt bidrag För barn under 16 år är det alltid den gode mannen, som ansöker om dagbidrag och eventuellt särskilt bidrag för barnets räkning. Gode mannen tar också emot barnets bankkort, (ICA-kort) och bestämmer hur det ska hanteras. Barnet har rätt att ansöka om särskilt bistånd om det finns ett angeläget behov (särskilt bidrag) som inte ryms inom dagersättningen. Det är bara när behovet framstår som mycket starkt som bidrag beviljas. Exempel på dessa kan vara: vinterkläder, glasögon, spädbarnsutrustning.

25 Lagar och förordningar
Lag (1994 : 137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) Lag ( 2005: 429) om god man för ensamkommande barn Utlänningslagen Utlänningsförordningen Fler relevanta lagar och förordningar hittar du på Relevanta lagar och förordningar.

26 Kontaktuppgifter Telefonnummer: Migrationsverkets växel/kundtjänst E-post: Du hittar fler kontaktuppgifter på Migrationsverkets webbplats : För den som söker kontakter på Migrationsverket.

27 ”Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar” är en folder som tagits fram gemensamt av Migrationsverket Sveriges Kommuner och Landsting Socialstyrelsen Den beskriver kortfattat olika myndigheternas ansvar avseende ensamkommande barn och ungdomar. ”Aktuellt om” är ett dokument som kontinuerligt under året, månadsvis, uppdateras och som huvudsakligen presenterar: Aktuellt läge avseende inströmningen av ensamkommande barn och ungdomar Läget avseende överenskommelse om mottagande med kommuner Andra intressanta saker som sker under året Hemsidan Informationsmaterial, Nyhetsbrevet, blanketter och annan information hittar man på

28 Migrationsverkets sidor för barn.

29 SKL:s sidor För ett bättre mottagande av ensamkommande barn och ungdomar.

30 Information för gode män och överförmyndare
Hela presentationen finns i högerspalten på: Information för gode män och överförmyndare Hela presentationen (inklusive talmanus) ligger på Migrationsverkets hemsida, i högerspalten, under rubriken ”För gode män och överförmyndare” .