Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Patientlagen och information till patienter och närstående

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Patientlagen och information till patienter och närstående"— Presentationens avskrift:

1 Patientlagen och information till patienter och närstående
Den nya patientlagen träder i kraft den 1 januari Lagen är ett resultat av Patientmaktsutredningen. Syftet med lagen är att stärka patientens ställning, förbättra patientens integritet, självbestämmande och delaktighet i vården. Patientlagen ger en samlad bild av vad som gäller ur patientens perspektiv. Denna presentation belyser vad patientlagen säger om information till patienter och närstående. Många bestämmelser i patientlagen återfinns redan i andra lagar, främst i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt i patientsäkerhetslagen. Presentationen är fri att använda. Vid förändringar i innehållet lägg över texten i eget bildspel. Bilderna i presentationen är upphovsrättsskyddade. Patientlagen och information till patienter och närstående Namn

2 Patientlagen – viktiga delar
Den nya patientlagen utvidgar och förtydligar informationsplikten för att främja patientens integritet och självbestämmande Hälso- och sjukvård kräver som huvudregel samtycke Patienten får välja utförare av offentligt finansierad öppen vård i hela landet, oavsett landsting Ny medicinsk bedömning utvidgas En av de viktigaste delarna i patientlagen är att hälso- och sjukvårdens informationsplikt förtydligas och utökas. Nuvarande bestämmelser (hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen) om vårdens informationsplikt är ganska allmänt formulerade. Patientlagen förtydligar vad informationsplikten omfattar. Informationsplikten har betydelse för patientsäkerheten och för resultatet av vården. Vi vet bland annat att god information innebär att patienter i större utsträckning väljer att följa de råd och ordinationer som de får. Inkluderar bestämmelser för barns inflytande över sin vård Träder i kraft 1 januari 2015

3 Som en följd av den snabba medicinska utvecklingen, med exempelvis ökat antal behandlingsalternativ, har kraven på patientens delaktighet i det kliniska beslutsfattandet ökat. Delaktighet ska dock inte innebära att patienten riskerar att hamna i en situation med bristande kompetens och stort beslutsansvar. Hälso- och sjukvårdspersonalen måste därför hjälpa patienten att värdera olika alternativ, ge aktiv vägledning och försäkra sig om att patienten har tillräckligt underlag för att kunna utöva sitt självbestämmande. Detta ställer högre krav på informationen i patientmötet. ”Det är dock i det personliga mötet mellan patient och behandlande vårdpersonal som mycket av den information som patienten behöver ska kommuniceras.” (Källa: sid 47 i propositionen 2013/14:106 Patientlag) Det är i det personliga mötet mellan patient och behandlande vårdpersonal som mycket av den information som patienten behöver ska kommuniceras.

4 Patienten ska få information om:
sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård och behandling de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning OBS: samtliga alternativ inom den öppna vården som det är rimligt att känna till - även i andra landsting Punkt 1 patienten ska få information om sitt hälsotillstånd, bland annat resultatet av undersökningar, provtagningar och liknande. Punkt 2 patienten ska få information om de metoder som finns för undersökning, vård och behandling. Patientlagen innebär att patienten får välja offentligt finansierad öppen vård i hela landet, oavsett landsting. Därmed ska man informera patienten om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns även i andra landsting eller utomlands. Detta under förutsättning att de ligger i linje med nuvarande medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet och att de är så pass vedertagna att det är rimligt att personalen känner till dem. (Med öppenvård avses primärvård och specialiserad vård som inte kräver intagning i vårdinrättning och gäller både offentliga och privata aktörer under förutsättning att vården är offentligt finansierad.) Punkt 3 patienten ska få information om de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning samt om möjligheterna att påverka vilket hjälpmedel som förskrivs. Detta är relativt nytt. Informationskravet uttrycker vad som gäller enligt hälso- och sjukvårdslagen sedan den 1 juli 2014. Det är inte alla gånger aktuellt att informera enligt samtliga punkter. Informationen skall anpassas efter vad som är relevant i det enskilda fallet. NYTT SEDAN JULI 2014

5 Patienten ska få information om:
4-7 FÖRTYDLIGAT vid vilken tidpunkt hen kan förvänta sig att få vård det förväntade vård- och behandlingsförloppet väsentliga risker för komplikationer och biverkningar eftervård metoder för att förebygga sjukdom eller skada Punkt 4-7 förtydligar vad som i stort sett kan anses gälla redan idag i hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen. Motsvarighet till punkt 8 finns i hälso- och sjukvårdslagen. Punkt 4 patienten ska få information om vid vilken förväntad tidpunkt hen kan förvänta sig få vård. Informationen ska ges så snart som möjligt. Informationen ska ges oavsett om vården kan ges inom ramen för vårdgarantin eller inte. Punkt 5 patienten ska få information om det förväntade vård- och behandlingsförloppet, vad patienten normalt sett kan förvänta sig. Det innebär till exempel att patienten ges information om aktuella åtgärder och följder av dessa åtgärder men även hur patienten kommer att må och fungera efter vården. Punkt 6 patienten ska få information om väsentliga risker för komplikationer och biverkningar. Det betyder inte att alla eller ovanliga risker ska redogöras för i alla lägen. Om däremot en biverkning av en behandling är förhållandevis ovanlig men mycket allvarlig, bör patienten få information om den. Med andra ord innebär det att risker som inte är försumbara måste redogöras för. Punkt 7 patienten ska få information om eftervård, vad som händer när hen har lämnat hälso- och sjukvårdsinrättningen. Exempelvis uppföljande behandling, läkemedelsbehandling, diet eller rehabilitering. Denna information bör ges så snart som möjligt och allra senast innan patienten lämnar vården. Punkt 8 patienten ska få information om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Det är inte alla gånger aktuellt att informera enligt samtliga punkter. Informationen skall anpassas efter vad som är relevant i det enskilda fallet.

6 Patienten ska få information om:
Kommunikation Patienten ska få information om: DELVIS NY möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård OBS: samtliga alternativ inom den öppna vården som det är rimligt att känna till - även i andra landsting Punkt 9 patienten ska få information om möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Där det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten få möjlighet att välja det alternativ som hen föredrar. När patientlagen träder i kraft har patienten möjlighet att välja behandlingsalternativ och vårdgivare inom den öppna hälso- och sjukvården även i andra landsting. (Med öppenvård avses primärvård och specialiserad vård som inte kräver intagning i vårdinrättning och gäller både offentliga och privata aktörer under förutsättning att vården är offentligt finansierad.) Patienten får då även möjlighet att ”lista” sig på en vårdcentral och välja en fast läkarkontakt i ett annat landsting. Det är inte alla gånger aktuellt att informera enligt samtliga punkter. Informationen skall anpassas efter vad som är relevant i det enskilda fallet.

7 Patienten ska få information om:
Kommunikation Patienten ska få information om: möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt vårdgarantin möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EES-land eller i Schweiz NYTT NYTT Punkt 10 patienten ska få information om möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt. Patientlagen innebär att en patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att inom eller utom det egna landstinget få en ny medicinsk bedömning. Landstingen är enligt hälso- och sjukvårdslagen redan idag skyldiga att i vissa situationer ge patienten möjlighet att konsultera ytterligare en läkare om sin sjukdom och behandling. I patientlagen blir det tydligt att det inte rör sig om att samma person ”förnyar” sin bedömning på egen hand eller i samråd med andra kollegor utan möjligheten att konsultera en ny läkare som inte har färgats eller påverkats av den tidigare behandlande läkaren, bedömningen eller dialogen. Tidigare fanns en begränsning av rätten till att gälla endast patienter där det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten, men den tas nu bort så att rätten utvidgas och det blir lättare för patienter att få ny medicinsk bedömning. En fast vårdkontakt ska utses för patienten om hen begär det, eller om det är nödvändigt för att tillgodose hens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Beroende på vilka medicinska och övriga behov patienten har kan en fast vårdkontakt vara någon i hälso- och sjukvårdspersonalen, t.ex. en läkare, sjuksköterska eller psykolog, men det kan också i vissa fall vara en mer administrativ funktion som koordinerar patientens vård. Patienter ska få möjlighet att välja en fast vårdkontakt i ett annat landsting i och med att patientlagen träder i kraft. Punkt 11 patienten ska informeras om vårdgarantin. Punkt 12 patienten ska få information om att Försäkringskassan kan lämna upplysningar om möjligheten att få ersättning för vård i annat EES-land eller i Schweiz. Bestämmelsen innebär däremot inte att hälso- och sjukvårdspersonalen ska redogöra för innehållet i det EU-rättsliga regelverket eller ta ställning till möjligheten att få ersättning. Det är inte alla gånger aktuellt att informera enligt samtliga punkter. Informationen skall anpassas efter vad som är relevant i det enskilda fallet.

8 Vårdnadshavare och närstående
Kommunikation Vårdnadshavare och närstående JUSTERAD Om information inte kan lämnas till en patient ska den istället, såvitt möjligt, lämnas till en närstående När patienten är ett barn ska även barnets vårdnadshavare få information Informationen får inte lämnas om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt hindrar detta Om information inte kan lämnas till en patient ska den istället, såvitt möjligt, lämnas till en närstående. Vem som är närstående får avgöras från fall till fall. Med närstående avses i första hand familjen och andra anhöriga, men även andra, som t.ex. mycket nära vänner, kan i det enskilda fallet räknas som närstående. Formuleringen avviker från nuvarande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen på så sätt att det anges att information ska lämnas till närstående såvitt det är möjligt. Undantaget blir tillämpligt exempelvis om patienten saknar närstående eller om den eller de närstående inte kan nås inom den tid som står till buds. När patienten är ett barn ska även barnets vårdnadshavare få information. Barn har i princip samma rätt till information som vuxna patienter har. Informationen måste dock anpassas till barnets ålder och mognad (se vidare information på bild 10). När patienten är ett barn ska även barnets vårdnadshavare, i egenskap av ställföreträdare för barnet i personliga angelägenheter, få informationen som beskrivits på de tidigare bilderna. Informationen får inte lämnas om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt hindrar detta: Sekretess gäller i förhållande till vårdnadshavare t.ex. om barnet kan skadas allvarligt psykiskt, fysiskt eller på annat sätt om uppgiften lämnas. I takt med att barnet blir äldre och mognare övergår rätten att förfoga över sekretessen mer och mer till barnet. När barnet har uppnått en viss mognad och utveckling har vårdnadshavarna inte längre rätt att få sekretessbelagd information utan barnets samtycke.

9 (Källa: exempelvis sidan 52 i propositionen 2013/14:106 Patientlag)
I praktiken måste informationen anpassas efter vad som är aktuellt i det enskilda fallet.

10 Individuellt anpassad information
Information ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar Mottagarens önskan om att avstå från information ska respekteras I nuvarande bestämmelser om informationsplikt (i HSL och patientsäkerhetslagen) anges att informationen ska vara ”individuellt anpassad”. Den nya patientlagen förtydligar detta: Punkt 1 Ålder - underåriga patienter har samma rätt till information som andra och ska därmed i princip alltid informeras om bl.a. sitt hälsotillstånd, metoder för undersökning, vård och behandling samt det förväntade vårdförloppet. Informationen måste anpassas till barnets ålder och mognad. Även mycket små barn kan ta till sig viss information om sitt hälsotillstånd. Informationen kan givetvis även behöva anpassas då mottagaren är äldre. Erfarenhet – här avses mottagarens tidigare erfarenhet av hälso- och sjukvården, men även övriga erfarenheter som bland annat kan ha betydelse för vilken förståelse han eller hon har av exempelvis skeenden i kroppen. Språklig bakgrund - patienter som inte förstår eller talar svenska fullt ut har rätt till samma goda information som andra patienter. Hälso- och sjukvårdens verksamheter bör vid behov anlita tolk och har ett ansvar för att utforma sin information så att den blir tillgänglig för alla. Andra individuella förutsättningar - andra individuella förutsättningar innebär utbildningsbakgrund, könsidentitet, religion, kognitiva och andra funktionsnedsättningar, livssituation eller andra omständigheter som kan påverka hur informationen bör ges. Punkt 2 Om patienten önskar att avstå från information ska det respekteras.

11 Har patienten förstått informationen?
Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen Forskning visar att patienter glömmer procent av den medicinska informationen som ges av hälso- och sjukvårdspersonal (Kessels, 2003) och att hälften av informationen missförstås (Anderson et al., 1979). Detta gör det än viktigare att försäkra att informationen har gått fram. För att den nya lagens bestämmelser om samtycke, delaktighet och valmöjligheter ska få genomslag i praktiken krävs en dialog som bara kan komma till stånd om mottagaren förstår den information som ges. Vårdpersonal har därför ansvar för att så långt som möjligt säkerställa att mottagaren har förstått. Detta oavsett om mottagaren är en patient, vårdnadshavare eller annan närstående till en patient.

12 Kommunikation För många patienter kan det vara svårt att till fullo ta till sig den muntliga information som ges under besöket i hälso- och sjukvården. Informationen kan vara detaljerad och patienten är ofta i en ovan och ibland även svår situation. Ett sätt att lämna skriftlig information på är standardiserade texter om vanliga ingrepp och behandlingar, som används redan idag. Ett annat är att göra utdrag ur patientens journal. Informationen ska lämnas skriftligen om det behövs med hänsyn till mottagarens individuella förutsättningar eller om hen ber om det

13 1177 Vårdguiden webbplats Tusentals artiklar om hälsa, sjukdomar, undersökningar, behandlingar, regler och rättigheter som kan skrivas ut och användas i mötet med patienten Temasidor med fakta, råd och stöd, reportage, krönikor och filmer. Till exempel barn och föräldrar, cancer, gravid, psykisk hälsa, stroke, tänder, sex och relationer, senior Allt material produceras och kvalitetssäkras med experter på områden inom hälso- och sjukvård och tandvård i flera led Möjligt ta del av andras erfarenheter På 1177.se finns material som kan användas innan, under och efter besök. Skriv gärna ut artiklar om sjukdomar, undersökningar och behandlingar och använda och dela ut i mötet med patienten. Tipsa patienter och anhöriga om att det finns mer information på 1177.se och att man på sidan kan ta del av andras erfarenheter.

14 Om det har inträffat en vårdskada ska patienten snarast få information om
händelsen som har inträffat vilka åtgärder som ska vidtas möjligheten att anmäla klagomål och begära ersättning information om patientnämndernas verksamhet Om det har inträffat en vårdskada ska patienten snarast få information om: Händelsen som har inträffat. Patienten ska få information om vilka åtgärder som vårdgivaren avser att vidta för att en liknande händelse inte ska inträffa igen. Information ska ges om möjligheten att anmäla till IVO samt om möjligheten att begära ersättning från Patientförsäkringen eller från Läkemedelsförsäkringen. Information ska även ges om patientnämndernas verksamhet. Varje vårdgivare ska ha rutiner för hur man informerar patienten om de olika instanser man som patient kan vända sig till om en vårdskada inträffat.

15 Ansvar för informationen
Vårdgivaren ansvarar för att organisera verksamheten så att informationsskyldigheten kan uppfyllas Verksamhetschefen vid enheten ansvarar för att det finns rutiner eller lokala instruktioner för detta I propositionen förtydligas vem som har ansvar för informationen. Hälso- och sjukvårdspersonalen har ansvar för att informationsplikten utförs. De bär ansvaret för att informationen i patientmötet kommer fram och att patienten har förstått. Det är dock vårdgivarens ansvar att se till att organisera verksamheten så att personalen kan uppfylla informationsplikten. Verksamhetschefen ska se till att det finns rutiner och instruktioner så att personalen vet vad som gäller.

16 Möjliga diskussionsfrågor
Har vi rätt rutiner för att anpassa information till patientens situation? Är det något i vårt arbetssätt som behöver förändras? Hur ser vi till att patienter och anhöriga förstår och kommer ihåg den information de får? Får informationen ta den tid som behövs? Hur ska vi rådge patienter gällande val av vård när patientlagen träder i kraft? Hur hittar vi information om vård och hjälpmedel?

17 Mer information Vardgivarguiden.se/patientlagen SKL.se
Socialstyrelsens publikationer På finns mer information och material om patientlagen, bland annat två filmer och en generell presentation om patientlagen som är fria att använda i informationsinsatser. För en komplett bild av patientlagen, se propositionen 2013/14:106 (www.regeringen.se/content/1/c6/23/55/28/b8c8d500.pdf) Information finns även på SKL:s webbplats (http://skl.se/halsasjukvard/patientinflytande/patientlagen.2083.html), eller sök på patientlagen. Mer om din informationsskyldighet finns i Socialstyrelsens publikationer ”Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig” (för vårdpersonal) och ”Min guide till säker vård” (för patienter).


Ladda ner ppt "Patientlagen och information till patienter och närstående"

Liknande presentationer


Google-annonser