Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Nyanlända och lärande - En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan Sociologiska institutionen Nihad Bunar Docent i sociologi, Stockholms.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Nyanlända och lärande - En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan Sociologiska institutionen Nihad Bunar Docent i sociologi, Stockholms."— Presentationens avskrift:

1 Nyanlända och lärande - En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan Sociologiska institutionen Nihad Bunar Docent i sociologi, Stockholms universitet

2 STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Uppdrag Att sammanställa den svenska och till viss del den internationella forskningen om nyanlända elever, Enbart den akademiska forskningen, Ca 4 månader, Uppdraget redovisas i en rapport (implikationer för svensk forskning).

3 STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Syfte Syftet med forskningsöversikten är att i första hand kartlägga och diskutera den akademiska forskningen om nyanlända elever i Sverige samt att identifiera kunskapsluckor i forskningen om dessa elever. Syftet är också att kartlägga och diskutera en del av den akademiska forskningen om nyanlända elever i ett internationellt perspektiv. Översikten har också uppmärksammat studier som ibland direkt och ibland indirekt har berört frågan om de nyanlända genom diskussioner om relationer med lärare och föräldrar med utländsk bakgrund, assimilation, diskriminering, modersmålsundervisning, handledning på elevernas modersmål, svenska som andra språk mm.

4 STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Med nyanlända elever i denna forskningsöversikt avser jag elever som: Har invandrat till Sverige, oavsett invandringsskälet och, Saknar grundläggande kunskaper i svenska språket, oavsett skolbakgrund i övrigt och, Kommer till grund- eller gymnasieskolan strax före sin skolstart eller under sin skoltid, oavsett om de går i basklass, förberedelseklass och IVIK eller är från början fysiskt och pedagogiskt integrerade i ordinarie klasser.

5 STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Material Vetenskapliga publiceringar som böcker, avhandlingar, institutionsrapporter och artiklar i såväl svenska som internationella vetenskapliga tidskrifter (sökningen bland annat via Libris, ERIC, EBCO Host, Diva, Find IT, direkt på universitets- och högskolornas hemsidor samt via de tillgängliga publikationernas litteraturlistor)

6 STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Den svenska forskningen om nyanlända – några huvudsakliga slutsatser Olika kommuner har olika modeller så det är svårt att tala om ett system. På grund av bristande underlag är det svårt att säga vad ”den svenska forskningen har kommit fram till” i fråga om mottagningssystemet. Förberedelseklasser eller ordinarie klasser (vad är segregation och vad är integration?). De intervjuade eleverna är kluvna (trygghet vs. strävan att tillhöra). Eleverna är aktiva agenter i sitt lärande, många gånger ambitiösa och driftiga, men har olika förutsättningar. Kritiken riktas mot bristande eller obefintliga policyplaner, mot oklarheter i vilka regler som styr övergången till ordinarie klasser, mot samarbete mellan olika aktörer inom skolsystemet, mot bristande närvaro av modersmålslärarna, mot bristande information till föräldrar, mot skolornas (den övriga personalen) och rektorernas bristande intresse för utvecklingsfrågor gällande verksamheten för nyanlända, mot mekaniska språkinlärningsmetoder. Det som beröms är de berörda lärarnas kompetens, entusiasm och viljan att hjälpa eleverna komma in i den svenska skolkulturen.

7 STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Vad gäller prestationer är forskningsläget betydligt stabilare: elever som invandrar efter år 3 i grundskolan har svårt att hinna i kapp sina Sverigefödda jämnåriga (åldern varierar något beroende på varifrån eleven kommer vilket kan förutsättas hänger ihop med föräldrarnas socio-ekonomiska bakgrund). Den ojämna spridningen av de nyanlända över kommuner och skolor lämnar således ett djupt avtryck i vissa skolors samlade prestationer.

8 STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Forskningen som direkt och indirekt berör de nyanlända 1. Modersmålsundervisning och handledning på elevernas modersmål a) Urvalet sker på positiva grunder. b) Motiverade elever, engagerade föräldrar och ett kontinuerligt deltagande i en strukturerad lärandeform. c) Största fienden till modersmålets ställning i den svenska skolan är att det tillskrivs och diskuteras utifrån en instrumentell roll (kan man lära sig bättre svenska och få bättre betyg i andra ämnen?); missuppfattningen om att det handlar om inlärning av ett språk snarare än dess djupare utveckling; och modersmålslärarnas arbetsvillkor.

9 STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen 2. Svenska som andra språk Den pedagogiska förträffligheten: Innehållet anpassat till barn som växer upp i miljöer där svenska språket inte är ett naturligt inslag. Det stigmatiserande urvalet: Eleverna anvisas till SVA för att de inte kan eller inte behärskar något som resten av klassen kan och behärskar; Ämnet har problem med statusen; Omgärdas inte sällan av konflikter med föräldrar; Anordnas inte sällan som stödundervisning.

10 STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Den internationella forskningen Olika länder, olika definitioner av de nyanlända Olika mottagningssystem, men liknande problematik uppmärksammas och liknande lösningar förordas Största diskussionsteman är: a) Föreberedelseklasser – segregation och integration b) Frånvaro av samlade policygrepp c) Behovet av utbildade lärare d) Modersmålets roll och närvaro av tvåspråkig personal i klassrummet e) Samverkan med det omgivande samhället

11 STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Sammanfattning av oftast förekommande rekommendationer i internationell forskning om mottagandet av nyanlända Ett samlat policygrepp, på nationell såväl som på lokal nivå; en förberedelseklass under en strikt begränsad tidsperiod (6-12 månader); placeringen bygger på en blandning av frivilighetsprincipen och ordentlig information till och samråd med föräldrarna; klassen är fysiskt placerad i skolbyggnaden; ett mycket nära samverkan med de ordinarie klasserna upprättas från första dagen och eleverna deltar i aktiviteter som inte kräver en hög kunskapsnivå i majoritetsspråket; en gradvis inkorporering sker i alla ämnen; de nyanländas närvaro på skolan och i de ordinarie klasserna avdramatiseras genom information till de övriga eleverna och deras föräldrar; parallellt med satsningar på majoritetsspråket också satsningar på modersmålsutvecklingen och närvaro av tvåspråkig personal i såväl förberedelse- som i den ordinarie klassen; de nyanlända får från första dagen två mentorer, en från majoritetsbefolkningen och en som delar den nyanlända elevens modersmål; ordentliga läroplaner och läromedel baserade på forskning och annat relevant kunskapsunderlag; lärarnas fortbildning kontinuerlig uppföljning och utvärdering.

12 STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Implikationer för svensk forskning Kunskapsluckor är betydande och därför behövs det: Tvärvetenskapliga studier där pedagogiska (didaktiska, språkvetenskapliga) och samhällsvetenskapliga (sociologi, statsvetenskap, etnologi) discipliner finns representerade. Studier som kombinerar olika metodologiska och teoretiska perspektiv. I synnerhet deltagande observationer i klassrum och på skolor där de nyanlända finns samt statistiska analyser av de nyanländas prestationer kombinerade med analyser av vilka faktorer som kan ha påverkat prestationerna. Internationella jämförande studier där olika aspekter av det svenska mottagningssystemet (från policyanalyser till klassrumspraktiker och relationer med det omgivande samhället) systematiskt analyseras och jämförs med andra länder.

13 STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Vidare behövs det särskilt forskning som undersöker följande områden: Noggranna och jämförande analyser av de nuvarande organisatoriska modellerna som tillämpas i kommunerna (centraliserade vs. de enskilda skolorna), deras funktioner och effekter. Organisationen och innehållet i svenska som andra språk, modersmålsundervisningen och handledning på modersmål för att förstå dynamiken mellan deras pedagogiska och sociala aspekter. Undersökningar av lärandeprocesser och relationer som uppstår i förberedelseklasser och deras betydelse för den fortsatta skolkarriären. Undersökningar av hur de nyanländas övergång från förberedelseklasser till ordinarie klasser går till, pedagogiskt, socialt och organisatoriskt, och med vilka effekter. Särskild hänsyn bör tas till frågor om informationsdelgivning, men också mobbning, diskriminering och isolering. Den interkulturella pedagogikens möjligheter och begränsningar när det gäller undervisningen av de nyanlända eleverna. Lärarnas attityder gentemot de nyanlända eleverna och deras föräldrar samt hur dessa påverkar lärarnas pedagogiska praktiker och kommunikationsmönster. Undersökningar av i vilken grad och på vilket sätt det omgivande samhället med frivilligorganisationer och föreningar är involverade i skolornas arbete med de nyanlända samt hinder (då samverkan inte förekommer) och möjligheter (då det förekommer). Friskolesystemets position i relation till frågor om nyanlända liksom undersökningar om hur den ökande konkurrensen mellan skolorna kan ha påverkat skolornas beredvillighet att ta emot nyanlända elever.

14 Sociologiska institutionen


Ladda ner ppt "Nyanlända och lärande - En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan Sociologiska institutionen Nihad Bunar Docent i sociologi, Stockholms."

Liknande presentationer


Google-annonser