Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

TEKNIK SOM FÅTT MÄNNISKORNA PÅ NYA SPÅR SOM STYRT HISTORIEN En skildring om hur en enda teknisk enhet (mikroprocessorn) blev verktyg för människans innovationskraft.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "TEKNIK SOM FÅTT MÄNNISKORNA PÅ NYA SPÅR SOM STYRT HISTORIEN En skildring om hur en enda teknisk enhet (mikroprocessorn) blev verktyg för människans innovationskraft."— Presentationens avskrift:

1 TEKNIK SOM FÅTT MÄNNISKORNA PÅ NYA SPÅR SOM STYRT HISTORIEN En skildring om hur en enda teknisk enhet (mikroprocessorn) blev verktyg för människans innovationskraft att förändra verksamheter till gott, ont, framgångar, motgångar, permitteringar och tillväxt. I detta fall inom geodesi, mät och kartläggning! En resa från 1890 – 1978 – 2013 med focus på hur några få människor påverkat utvecklingen, hur en obetydlig start kan växa till något verkligen betydelsefullt. Hur olika samhällsinstansers engagemang medverkar i näringslivets vidareutvecklingen. John-Erik haraldsson

2 1978 Bordsdatorn Mikrodatorns intåg på kontoret blev genombrottet för digital mät- och karthantering och början till nutida GIT/GIS. Datorn övergår till att vara ett verktyg för användarnas yrkesutövning, från att ha varit experternas ’trollerilåda’ som ingen vanlig hade tillgång till eller förstod sig på.

3 För att redovisa de beräknade koordinaterna kunde koordinatografen användas om det fanns på kontoret. Vanligast var nog passare och linjal. Kartritare förband sedan punktern med tuschpenna för hands Mätdata samlades med teodolit och mätband. Vinklarna lästes av på skalor och längden avlästes på tumstock då mätbandet var metergraderat. Resultaten skrevs ned på protokoll. Dagens teodolit levererar värden digitalt Tillbakablick Tiden före datorn på kontoret

4 Revolutionerande blev det att kunna lämna räknesnurran och göra beräkningar med en elektronisk kalkylatorn. Den räknade snabbt och visste decimalkommats position! Innan datorn kom till kontoret gjordes geodetiska beräkningar med värden från trigonometrisk tabeller ( 6 decimaler) och räknesnurra. Detta har pågick sedan slutet på 1800-talet fram till Tillbakablick

5 Programerbar kalkylator! Tillbakablick

6 Metric 85, en bland de första bordsdatorer som lanserades i slutet av 1970 – talet i Sverige. Andra datorer från den tiden är ABC 80, Apple Macintosh m.fl John-Erik H funderar på hur Bordsdatorn kan användas för Mät- och Kartteknik.

7 AutoKa MIDAK planerades och utvecklingen startade i Lantmäteriets lokalkontor i Vännäs av en enda person. Många skakade på huvudet, men JEH övertygade ledningen i LMV Gävle! Och, nu öppnades dörrarna för att skapa koncept för rationell hantering av fältdata, beräkningar, digitalisering, utskrifter och uppritning av beräknade kartdetaljer samt integrerad terminalhantering med centraldatorer.

8 1982 Trots alla användares våndor om att trollerilådan skulle dyka upp på kontoret och tvivlet på att den skulle ersätta manuellt arbete så installerades den digital lösning på de flesta kontoren efter hand. Det lilla kontoret kunde se ut så här med AutoKa MIDAK på bordsdatorn, skrivare och plotter! Och efter något år förstod ingen hur man kunde vara utan datorstöd för sin verksamhet.

9 Utvecklingen accentueras och flyttas till Umeå, Lennart Burman knyts till utvecklingsteamet. 1983

10 Med hjälp av de smarta operativsystemet Zebra kunde relativt stort system utvecklas på de knappa minnesresurser som var tillgängliga för bearbetning i Z80 processorn. Zebra kunde nämligen ladda in kodblock (8 kb ) under körning. Blocken sparades i externminne för snabbare access vid användning. När externminnet var fullt byttes det minst använda blocket ut.

11 1983 Så här kunde ett fullutrustat MBK – rum se ut 1982! Lägg märke till digitaliseringsbordet och rullplottern som var en investering på nära Kr. Termenologin MBK = Mätning, Beräkning, Kartteknik Skulle ha kunnat kallats GAT (Geografisk Automatiserings Teknologi) som nu är GIS då konceptet blivit Informations och - systemteknologi.

12 Efterfrågan av grafisk redovisning direkt på skärmen efterfrågas som bordsdatorn inte orkade prestera. Därför startade ett projekt för kloning av AutoKa MIDAK till MIDAK Prime, på Lantmäteriets central dator som då var kraftfullare. Men inte ens så kraftfull som en smartphone är i dag 2013! 1985

13 Torsten Oldenmark knyts till teamet Staffan Filipsson knyts till teamet Att arbeta med terminal mot en central dator fick ingen genomslagskraft!

14 1987 Teknikutvecklingen för lantmäteriets lokala kontors rationalisering koncentreras till Västerbotten och Norrbotten inom Lantmäteriet. Tänkvärt…..

15 1987 AutoKa PC planeras. PC – kompatibla var nu kraftfulla nog för att kunna klara såväl avancerade beräkningar som realtidsgrafik för enklare kartuppbyggnad och kontroller av beräkningar.

16 1989 Den bärbara (Släpbara) i symaskinsformat dyker upp på marknaden.

17 1990 AutoKa PC planeras i detalj och mänga utvecklare inom Lantmäteriet blir delaktiga i resultat!

18

19 1993 året när GIS blev på ”riktigt” Övergång till tabell- och textinformation kopplat till kartobjekten. Amerikanska MapInfo- och ARC View programmen öppnade nya möjligheter och idéer om framtida Geografiska Informations- system. Fortfarande är Lantmäteriet (Människorna) i Västerbotten ledande inom nischen.

20 Slutet på 1993 Grupperna informerar om framtidens koncept för hantering av geografin på flera mässor i Sverige. GIS blev under den första tiden ett akademiskt uttryck och skapade många frågor om vad det egentligen är. Efter hand genom enklare lösningar och demonstrationer kunde GIS få fotfäste bland allt fler. Många av oss i teamet funderade på hur kunde man förklara alla mervärden med GIS utan att förklara tekniken ???

21 1994 Västerbotten fortsätter att utmärka sig inom området genom etableringar i Umeå och Lycksele. För att utöka utrymmet för tillväxt avknoppas utvecklingen i olika bolag. Teamet kom in i en ny organisation med för mycket traditioner i lasten varför Kordabepoken blev bara ett år.

22 Enda möjligheten att komma vidare var att starta eget vilket innebar etableringen av Cartesia i Lycksele. Tillväxten blev ett faktum trots olyckskorparnas kraxande… Utvecklingen i ekonomiska och personella termer bildade sex personer med bakgrund från lantmäteri- verksamhet företaget Cartesia Informationsteknik AB anställda (3,5MKR) anställda(7,2MKR) Cartesia börsintroduceras anställda(15.8MKR) Förvärv av fyra bolag inom samma nisch anställda(49,8MKR) (55,0MKR) ………………….2005 IGIS (61,0 ´MKR) ………………… (71,7 MKR) parl - november Samma människor startade i Lycksele bolaget Cartesia AB Ny aktör inom GIS-segmentet i Sverige med säte i Västerbottens inland. Detta har betytt mycket för utvecklingen av GIS i Sverige och är fortfarande marknadsledande. Cartesia har också varit viktig för etableringen av den ekonomiska föreningen IGIS GIS-ingenjörsprogrammet i Lycksele startar 2005 Startar planeringen av IGIS

23 IGIS etableras Kommunen och Luleå Universitets GIS-professor är nu intresserade av utvecklingen i Lycsele! För att stötta vidareutvecklingen av den unika kompetenscentreringen inom Geografisk informationsteknologi i Västerbotten, samlades berörda organisationer från samhälle, näringsliv och universitet i rådplägning. Syftet var och är att bistå med stöd till företagen att, som initialt är små, förverkliga innovationsrikedomen genom att skapa forum for samverkan i möten om utvecklingsförutsättningar. Att i sådana event diskutera potentialen i integration av GIS-moduler med andras företags komponenter till nya produkter och tjänster och på det sättet åstadkomma utökad tillväxt. Små företags fokus är på överlevnad på en grundide och orkar inte organisera sådana hör möten. Ett annat syfte diskuterades nämligen att utbilda, förenkla och intressera flera att ta till sig tekniken för att skapa framförallt bättre och aktuella beslutsunderlag. I vilket fall som helst blev beslutet var enhälligt att bilda IGIS ekonomiska förening! IGIS = Innovativa Geografiska Informationssystem

24 År 2000 startar GIS-ingenjörsprogrammet i Lycksele År 2002 får Lycksele lärcentrum ett uppdrag av kommunledningen– Hur förmera satsningarna på GIS i Lycksele? IGIS aktiva aktörer år Eva Wiberg - processledare Lycksele kommun, John-Erik Haraldsson – vd Cartesia GIS AB, Anders Östman - professor Luleå Universitet och Lilly Bäcklund - kommunstyrelsens ordförande. Triple Helix som arbetsmetod, baserad på transparens, förtroende och respekt för de olika aktörernas incitament Deltar år 2003 i VINNOVAS första utlysning VINNVÄXT – IGIS blir inte vinnare av 100 miljoner men vinst i form av kunskap, nätverk, förebilder och genomslag som innovationssystem i Sverige. GIS ett av Kommunstyrelsens fyra insatsområden År 2007 bildas inkubatorn IGIS Innovation Factory 2009 IGIS bedriver KCGEO projektet (Tillväxtverket) 2011 IGIS bedriver GISTECH projektet (Tillväxtverket) 2013 IGIS medverkar i klusterprogrammet och GISTECH-projektet förlängs (Tillväxtverket) IGIS stolpar -

25 IGIS GIS-företag Inkubator Högskole- utbildningar Konsult- utbildningar Forskning och utveckling Lab ShowRoom VISION 2006 GIS-centrum Lycksele Drömscenario som nästen infriats! Huset är inte byggt ännu!

26 IGIS betydelse Teamet utökas med IGIS processledare Linda Algotsson och projektledare Sofia Gideonsson som blir nationellt kända profiler inom GIS Med ytterst små resurser och med Lycksele kommun, Nutek och Vinnovas hjälp kunde föreningen ändå nå några av målsättningarna Genombrottet kom i ett större projekt KCGEO med tillväxtverket (EU- strukturfonder) som största finansiär. GIS/GIT i Norrlands inland blir synlig på kartan.

27 Tillväxt tar fart Olika möten mellan projekt och IGIS – medlemmar kan leda till en ny tjänst eller produkt vid sittande bord. Ytterligare två GIS bolag startades och innovationerna kunde prövas gom utveckling av demon med hjälp av finansering från projektet.

28 2011 Erfarenhet och kontinuitet Genom erfarenheter om KCGEO projektet kunde GISTECH projektet med samma upplägg ta vid efter KCGEO. Aktörer kommer in i olika delprojekt över hela landet och spridningen är imponerande. IGIS processledare Linda Algotsson t.v. KCGEO och GISTECH projektledare Sofia Gideonsson t.h. Deras erfarenheter går inte av för hackor. Att manöverera projekten genom regelverken är komplicerat och ansvarsfullt.

29 NULÄGE Teamet har visat att ingenting är omöjligt och olyckskorparnas kraxande hörs allt mindre! Nu är de många aktörer inom nischen GIT/GIS. IGIS och projektens insatser har fått en nationell spridning och tillväxten är svår att beräkna då man inte enbart kan avläsa den i Lycksele.

30 Den här bilden visar hur spridningen av alla aktörer som deltagit under de två projekten KCGEO och f.n. GISTECH med de gröna symbolerna. Källa: Proanalytiks Den här bilden visar spridningen av alla kontakter som deltagit i olika aktiviteter. Röda = kvinnor, blå = män Vi vet att GIS i Lycksele har påverkat hela Sverige och även internationellt genom s.k. teamet, EU, kommun, samhälle och näringsliv. Vi vet vilka och vart medverkandes organisationer är, men vi kan inte redovisa den totala tillväxten då vi saknar sådana data i databasen.

31 GIS används inom allt fler områden. IGIS betydelse växer! Mer om ShowRoom, besök GIS – Centrum i Lycksele


Ladda ner ppt "TEKNIK SOM FÅTT MÄNNISKORNA PÅ NYA SPÅR SOM STYRT HISTORIEN En skildring om hur en enda teknisk enhet (mikroprocessorn) blev verktyg för människans innovationskraft."

Liknande presentationer


Google-annonser