Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Regional uppföljning och bedömning av Levande skogar 2014 Lyncmöte 2014-09-12 Jimmy Lundblad Nationell miljömålssamordnare.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Regional uppföljning och bedömning av Levande skogar 2014 Lyncmöte 2014-09-12 Jimmy Lundblad Nationell miljömålssamordnare."— Presentationens avskrift:

1 Regional uppföljning och bedömning av Levande skogar 2014 Lyncmöte Jimmy Lundblad Nationell miljömålssamordnare

2 Syfte och agenda Syfte: Genomgång av anvisningar och målmanual för att underlätta och stärka den regionala uppföljningen av Levande skogar Agenda Inledning Proposition BM och ekosystemtjänster FU 2015 Rutin Följa upp miljömål Anvisningar och tidplan Målmanual Levande skogar Frågor från länen

3 En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster

4

5 Baseras på underlag från Miljömålsberedningen, utredningen om ekosystemtjänster och flera myndighetsuppdrag Regeringsbeslut om fem etappmål i februari 2014 Riksdagen beslutade om propositionen i juni 2014

6 Utgångspunkter för den svenska strategin Konventionen om biologisk mångfald (CBD) –CBD:s strategiska plan (Nagoya) –Avsikten med den strategiska planen är att effektiva och skyndsamma åtgärder ska vidtas för att hejda förlusten av biologisk mångfald så att ekosystemen år 2020 är resilienta och kan fortsätta att tillhandahålla väsentliga tjänster. EU:s strategi för biologisk mångfald till 2020 Generationsmålet och dess strecksatser De svenska miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar

7 Etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Etappmål om ekosystemtjänster och resiliens Etappmål om betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av ekosystemtjänster Etappmål om hotade arter och naturtyper Etappmål om invasiva främmande arter Etappmål om kunskap om genetisk mångfald Etappmål om helhetssyn på markanvändningen Etappmål om skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden Etappmål om miljöhänsyn i skogsbruket Etappmål om ett variationsrikt skogsbruk Etappmål om en dialogprocess i ett nationellt skogsprogram

8 Etappmål om helhetssyn på markanvändningen Etappmålet om helhetssyn på markanvändningen är att samordningen inom den statliga förvaltningen har förstärkts senast 2016 så att helhetssynen på markanvändningen har ökat. Det innebär ofta svårigheter att uppnå ett helhetsperspektiv på mark- och vattenanvändningen i den statliga förvaltningen. Det beror på att frågan är uppdelad på flera myndigheter. Regeringen avser att låta utreda hur en förstärkt samordning kan uppnås. 8

9 Etappmål om skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden Etappmålet om skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden är att minst 20 procent av Sveriges land- och sötvattensområden samt 10 procent av Sveriges marina områden senast år 2020 bidrar till att nå nationella och internationella mål för biologisk mångfald. Detta ska ske genom skydd eller annat bevarande av områden som har särskild betydelse för biologisk mångfald eller ekosystemtjänster. Bevarandet ska ske med ekologiskt representativa och väl förbundna system där reservat, andra effektiva områdesbaserade skyddsåtgärder eller miljöanpassat brukande ingår. Systemen ska vara väl integrerade i omgivande landskap och förvaltas på ett effektivt och inkluderande sätt.

10 Etappmål om skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden Skydd av områden ska till 2020 utökas med minst hektar räknat från 2012 enligt följande: –Skogar med höga naturvärden ska skyddas från avverkning. Detta ska ske genom att det formella skyddet av skogsmark har ökat med cirka hektar skogsmark med höga naturvärden och i behov av formellt skydd nedan gränsen för fjällnära skog. –Skogsbrukets frivilliga avsättningar bör ha ökat i omfattning med cirka hektar skogsmark i områden som har eller kan komma att utveckla höga naturvärden till totalt hektar. –Det formella skyddet av våtmarker har ökat med cirka hektar genom att myrar med höga naturvärden i den nationella myrskyddsplanen skyddas. –Det formella skyddet av sjöar och vattendrag har ökat med minstc hektar. –Det formella skyddet av marina områden har ökat med minst –hektar. De ekologiska sambanden har stärkts så att skyddade och på andra sätt bevarade områden och biotoper är väl förbundna och integrerade i landskapet, inklusive den marina miljön, genom att den gröna infrastrukturen har utvecklats och förstärkts.

11 Etappmål om miljöhänsyn i skogsbruket Etappmålet om miljöhänsyn i skogsbruket är att senast 2015 är de förväntningar som samhället har på miljöhänsyn i skogsbruket tydliggjorda och kända för skogsbruket, så att de får en praktisk tillämpning. Det är mycket viktigt att miljöhänsynen utvecklas inom skogsbruket så att samhällets krav i fråga om hänsyn till natur- och kulturmiljövårdens intressen tillgodoses fullt ut. 11

12 Etappmål om ett variationsrikt skogsbruk Etappmålet om ett variationsrikt skogsbruk är att bestämmelser har förtydligats så att det senast 2015 finns goda förutsättningar för ett variationsrikt skogsbruk. Skog och skogsmark kan nyttjas för många ändamål, t.ex. för produktion av virke och annan biomassa, rekreation, friluftsliv, jakt, rennäring och turism. Ett variationsrikt skogsbruk kan åstadkommas på många olika sätt, dels inom ramen för det som betecknas som trakthyggesbruk, dels med alternativa metoder. Möjligheter med ett variationsrikt skogsbruk med exempelvis en högre andel lövskog är en viktig komponent i detta och kan ha betydelse för att minska sårbarheten för klimatförändringarna och dess effekter. 12

13 Etappmål om en dialogprocess i ett nationellt skogsprogram Etappmålet om en dialogprocess i ett nationellt skogsprogram är att en öppen dialog med intressenter som berörs av skogen och dess värde- kedja har etablerats senast den 1 juli Dialogen omfattar ekonomiska, sociala och miljömässiga värden och syftar till att skogen och dess värdekedja ytterligare bidrar till utvecklingen mot ett hållbart samhälle och en växande biobaserad samhällsekonomi. 13

14 Betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster Biologisk mångfald är en grundförutsättning för ekosystemens långsiktiga kapacitet att bidra till människors välbefinnande. Ekosystemtjänsterna är en bas för samhällsekonomin och välfärden. Både den offentliga och privata sektorn är direkt eller indirekt beroende av de tjänster som ekosystemen levererar. En livskraftig eller återställd biologisk mångfald är en förutsättning för en ansvarsfull långsiktig ekonomisk utveckling och för mänskligt välstånd. Analogt kan förlorad biologisk mångfald och ekosystemtjänster leda till höga samhällsekonomiska kostnader. Att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald är därför investeringar i välstånd.

15 Ekosystemtjänster Begreppet ekosystemtjänster innefattar ekosystemens bidrag till människors välbefinnande. Ekosystemtjänster tydliggör människans beroende av naturen och att mångfalden av bl.a. växt- och djurarter i skogar, hav, sjöar, våtmarker och andra ekosystem förser mänskligheten med ett brett urval av nyttigheter. De mer synliga ekosystemtjänsterna, exempelvis produktion av livsmedel, bioenergi och träråvara, påverkar och är beroende av andra ekosystemtjänster, som t.ex. jordmånsbildning och närings- och vattenreglering. Ett och samma ekosystem kan dessutom bidra med flera ekosystemtjänster.

16 Integrerat arbete är nödvändigt För att åstadkomma ett effektivt åtgärdsarbete som samlat leder till att mål på alla nivåer nås är det angeläget att arbeta integrerat med målen och de insatser som krävs och betrakta dem i ett sammanhang. Det är viktigt att bevarandet av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna sker på ett integrerat sätt med insatser för skydd, skötsel, brukande och restaurering. Strategin behövs för en helhetssyn i utvecklingen av miljöhänsynen inom brukandet och de frivilliga insatserna liksom myndigheternas åtgärder. Detta kräver betydligt mer utvecklade samarbetsformer mellan de berörda aktörerna. Arbetet bör utgå från en tillämpning av ekosystemansatsen. Det innebär att anlägga ett helhetsperspektiv för bevarande av naturvärden och ett hållbart utnyttjande av naturresurser med målet att säkerställa att användningen av ekosystemen sker inom ekosystemens gränser.

17 Grön infrastruktur Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur bör tas fram i samarbete mellan berörda landskapsaktörer som t.ex. markägare, brukare, myndigheter, ideella organisationer och andra relevanta aktörer på lokal och regional nivå. Syftet med planerna är att identifiera naturområden, biotoper, strukturer och element i landskapet som skapar ett ekologiskt sammanhang i landskapet och som utgör förutsättningen för att bevara landskapets biologiska mångfald och främja ekosystemtjänster. Befintliga instrument, information och frivilliga insatser är viktiga grunder för bevarandet. Arbetet med att utveckla regionala handlingsplaner för en grön infrastruktur bör baseras på geografisk information där ingående delar klassificeras och behovsanalyseras avseende behov av brukningsmetod, skötsel, skydd, bevarande eller restaurering Arbetet bör initieras under 2014 och vara genomfört i större delen av landet 2017.

18 Fortsatt arbete Ett flertal uppdrag till berörda myndigheter Arbetet med nationellt skogsprogram påbörjat Finns även pågående arbetet som kopplar till flera av etappmålen MMB har lämnat betänkandet Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten (SOU 2014:50) Insatser från alla delar av samhället är avgörande

19 FU15

20 Fördjupad utvärdering 2015 Regeringsuppdrag som ska slutredovisas september 2015 Projekt som samordnas av Naturvårdsverket –Del A: Utvärdering av miljökvalitetsmålen –Del B: Fokusområden - Näringslivets miljöarbete, Hållbar konsumtion, Hållbara städer –Del C: Samlad analys och bedömning samt internationell utblick

21 FU15 – Levande skogar Delprojekt som drivs av Skogsstyrelsen Projektledare Camilla Andersson Fokus på gynnsam bevarandestatus och skogsvårdslagen Extern referensgrupp

22 Rutin – Följa upp miljömål

23 Följa upp Levande skogar – –Nationellt –Regionalt Uppdatera miljömålsindikatorer (FU)

24 Tydligare arbetssätt Definierat ansvar, samverkan, beslutsordning Upprätta årlig tidsplan Koppling till processkartor

25 Processkarta – Följa upp miljömål

26 Processkarta- regional uppföljning

27 Tidplan och anvisningar

28 Tidplan för arbetet Lyncmöte 12 september – arbetet påbörjas Samtliga underlag för uppföljning tillgängliga 26 september Utkast för avstämning 17 oktober Lyncmöte 20 oktober – halvtidsavstämning Föredragning och beslut (senast) 15 november Samlad rapport till NV från resp. län 30 november

29 Anvisningar Länsstyrelsernas, för Levande skogar Skogsstyrelsens, regionala årliga uppföljning syftar dels till att ge underlag till den nationella miljömålsuppföljningen, dels att ge kunskap till olika aktörer i respektive län om målet. Uppföljningen ska utifrån ett regionalt perspektiv redovisa det senaste årets information och data om miljötillstånd och miljöarbetet samt analysera utvecklingen för miljökvalitetsmålet. Disposition Tablåtext (300 tecken) Resultat (3000 tecken) Analys och bedömning (3000 tecken)

30 Målmanual Levande skogar

31 Målmanualen Beslutad i maj 2014 Innehåller indikatorer och mått för uppföljning av Levande skogar Alla underlag kommer inte att finnas framme denna gång De som finns kommer att vara tillgängliga senast 26 september Även relevanta rapporter/PM kommer att samlas på ett ställe

32 Miljömålsindikatorer Levande skogar Areal formellt skyddad skog (beslutad areal) Hänsyn vid föryngringsavverkning –Hänsynskrävande biotoper –Skyddszoner –Transport över vattendrag Skador på forn- och kulturlämningar Gammal skog, Hård död ved, Äldre lövrik skog, Antal grova träd Häckande fåglar i skogen

33 Genomgång per precisering Skogsmarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna. Skogens ekosystemtjänster är vidmakthållna. Skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga naturgeografiska regioner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden som en del i en grön infrastruktur. Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla skogar. Främmande arter och genotyper hotar inte skogens biologiska mångfald. Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. (Natur- och) kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns. Skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna

34 Frågor från länen

35 Övriga frågor

36 Mötet avslutas Tack!


Ladda ner ppt "Regional uppföljning och bedömning av Levande skogar 2014 Lyncmöte 2014-09-12 Jimmy Lundblad Nationell miljömålssamordnare."

Liknande presentationer


Google-annonser