Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Klimatförändringar och jordbrukets klimatpåverkan – en översikt alternativ titel ”Klimatgodis” Anna Hagerberg.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Klimatförändringar och jordbrukets klimatpåverkan – en översikt alternativ titel ”Klimatgodis” Anna Hagerberg."— Presentationens avskrift:

1 Klimatförändringar och jordbrukets klimatpåverkan – en översikt alternativ titel ”Klimatgodis” Anna Hagerberg

2 Lustgas N 2 O 298 gånger starkare än CO 2 Metan CH 4 25 gånger starkare än CO 2 Utan VHG skulle vi ha det kallt!! Global medeltemp. -18 C o Klimatpåverkan mäts i koldioxidekvivalenter CO 2 e GWP = Global Warming Potential H2OH2O CO 2 CH 4 N2ON2O

3 Lustgas N 2 O 298 ggr starkare än CO 2 Metan CH 4 25 ggr starkare än CO 2 Klimatpåverkan mäts i koldioxidekvivalenter CO 2 e GWP = Global Warming Potential H2OH2O CO 2 CH 4 N2ON2O Ej naturliga ämnen Fluorerade halokarboner

4 Halten CO 2 i atmosfären behöver minska till 350 ppm till 2050 om uppvärmningen ska plana ut så att 2-gradersmålet kan nås …. De senaste hundra åren 0.78 C o global ökning (minst 1 C o intecknad) Jordens medeltemperatur blir 4 och 7 grader till år 2100, om inget radikalt görs Risk för självgenererande processer som vi inte kan stoppa Tål max 2 C o

5 Klimatförändringen i Sverige hittills från 1961–1990 till 1991–2005 En grad varmare sedan 1991 Tydligast ökning under vintern Nederbörden har ökat

6 Förändring av medeltemperatur ~2085 JanuariJuni SMHI

7 Ber ä knad nederb ö rdsf ö r ä ndring (%) fr å n till Källa: SMHI (RCA3-ECHAM4, A2) vintersommar Nederbördsförändring Sverige

8 Efter Markku Rummukainen, MISTRA SWECIA Vi frös vintern 2010/2011 men det var ett varmt år på jorden Skilj på väder och klimat..

9 Källa: Naturvårdsverket, (IPCC) Nederbörds- förändring Ökad och minskad nederbörd ”Om vi inte agerar kommer klimatförändringarnas totala kostnader och risker att motsvara minst en femprocentig förlust av världens BNP, nu och för all framtid. Om man vidgar skalan av risker och följder, skulle skadorna kunna stiga till 20 procent av BNP eller mer. Kostnaderna för att agera – att minska utsläppen av växthusgaser för att undvika klimatförändringarnas värsta följder – kan däremot begränsas till cirka en procent av världens BNP per år.” Sternrapporten, 2006: Om vi inte agerar…..

10 80-95% mindre växthusgasutsläpp 2050 med (fr 1990 års nivåer) EU-kommissionen: Jordbrukssektorn i EU bör kunna minska utsläpp av metan och lustgas med ca 42–49 % till 2050 (fr 1990) Kostnad: 270 miljarder € årligen i fyra decennier eller 1,5 % av sin BNP 1,5 miljoner nya jobb Strategi för EU ( Energy Roadmap 2050, COM(2011) 885/2)

11 Människans påverkan Koldioxidhalten i atmosfären har ökat från 280 ppm atmosfären till 385 ppm 394

12 Människans påverkan Koldioxidhalten i atmosfären har ökat från 280 ppm atmosfären till 385 ppm 394

13 Konc. i atmosfären av växthusgaser år 0 till 2005 Källa: IPCC, 2007 Tänk på skalorna när du läser bilden! ”Safe CO 2 level…” ” CO 2 level i år…

14 Svenska utsläpp samt prognos 2015

15 Utsläpp per person & år (ton CO 2 e) i Sverige 12,8 19,9 16,3 2 ok

16 Men vad är egentligen 1 ton CO 2 e?? 1 flygresa Stockholm- London Källa: Motormännen web 1000 mil med bensinbil (0,6-0,8 l/mil) motsvarar ca 1,8 ton CO 2 e Källa: Klimatkontot, IVL:s hemsida. 10 mest använda glödlampor. Byte mot lågenergilampor sparar knappt 0,5 ton CO 2 e Källa: Naturvårdsverkets webbplats Produktion av ca 1000 liter mjölk Sverige ger klimat- påverkan med ca 1 ton CO 2 e Källa: SIK En person i Sverige äter på ett år i genomsnitt kött, mjölk och ägg som gett ca 1,1 ton CO 2 e växthusgasutsläpp Utsläppen per person och år totalt i världen behöver ligga under 2 ton CO 2 e per år i slutet av århundradet……. Berglund et al., 2010

17 Källa: ””dansk?

18 Lustgas 7,1 miljoner ton CO2e alla sektorer Metan 5,3 miljoner ton CO 2 e alla sektorer Lustgas & metan från biologiska processer dominerar växthusgasutsläppen i jordbruket Koldioxid 52,9 miljoner ton CO 2 e alla sektorer Källa: Sweden's National Inventory Report 2012 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change

19 Totalt rapporterat utsläpp Sverige 2011: 61,4 miljoner ton CO 2 e exkl. LULUCF Fördelning utsläpp per sektor i Sverige 2011 Jordbruk 13% Transporter 33 % Industriella processer 11% Avfall 3% El och värme 17 % Industrins förbränning 15 % Raffinaderier Tillverkning fasta bränslen Källa: Sweden's National Inventory Report 2013 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change Förbränning areella näringar 6%

20 N 2 O från mark CH 4 från husdjurens matsmältning N 2 O & CH 4 från gödsel Utsläpp i sektorn jordbruk

21 Indirekta lustgasemissioner efter läckage av nitrat (NO 3 ) eller ammoniakförluster (NH 3 ) Lustgas N 2 O direkt lustgasavgång från mark, stall och gödsellager Metan CH 4 från matsmältning stall och gödsellager Utsläpp i jordbrukssektorn! Vad saknas?!!

22 Indirekta lustgasemissioner efter läckage av nitrat (NO 3 ) eller ammoniakförluster (NH 3 ) Valet av insatsmedel Spelar stor roll! Utsläpp vid produktion av inköpta insatsvaror Metan CH 4 från matsmältning stall och gödsellager Förlustvägar i jordbruket FODER ENERGI MINERALGÖDSEL Koldioxid CO 2 Odling på organogena jordar Energi- användning Lustgas N 2 O direkt lustgasavgång från mark, stall och gödsellager Odling på organogena jordar

23 Totala utsläpp från jordbruk i Sverige Källa: Underliggande siffror till Sweden's National Inventory Report 2012 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change

24 Totala GHG-utsläpp från jordbruk i Sverige 2010 inklusive organogena jordar Mton CO 2 e % 16% 25% 11% 8% Jordbruket tillhör den icke handlande sektorn som ska minska utsläppen med 40% till Ingen särskild målsättning för jordbruk finns än. Metan från fodersmältning Metan från gödsellager Lustgas från gödsellager Lustgas från mark Energianvändning uppvärmning Koldioxidavgång från mark Energianvändning arbetsmaskiner Kalkning LUSTGAS METAN KOLDIOXID främst från organogena jordar Källa: Underliggande siffrir till Sweden's National Inventory Report 2012 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change

25 Land Use Land Use Change and Forestry LULUCF Sverige

26 % 16% 25% 11% 8% Metan från fodersmältning Metan från gödsellager Lustgas från gödsellager Lustgas från mark Energianvändning uppvärmning Koldioxidavgång från mark Energianvändning arbetsmaskiner Kalkning vid produktion av mineralgödsel foder, energi m.m. Sveriges jordbruk har även klimatpåverkan i andra länder (som inte syns i vår rapportering) -ILUC avskogning…

27 Växtodlingsgård

28 Jordbrukets energianvändning i Sverige GWh INDIREKT energianvändning svenska gårdar vid tillverkning insatsvaror DIREKT energianvändning svenska gårdar Källa: Jordbruksverket,

29 Ungefärlig energianvändning kWh/kg mjölk 250 kor minskande ned till 57 kor Robot 300 kor minskande ned till 70 kor Mjölkgrop kWh/kg mjölk 0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 0,35 Källa: Neuman, 2008

30 Genomsnittligt årligt världsmarknadspris olja i tre scenarios Källa: Tillväxtanalys, 2012

31 Mjölkgård normalt ca 50%

32 Grisgård

33 CO H  CH H 2 O Väte frigörs när ättiksyra och smörsyra bildas. Väte förbrukas när propionsyra bildas. Väteöverskott  metan Hur bildas metan ?

34 ( kg metan/djur/år) Emissionsfaktorer - metan husdjur, matsmältning (Emissionsfaktorer som används vid beräkningar för officiell statistik) Hur bildas metan?

35 Global ökning av antalet kor i världen Källa: Creutzen et al., 2007

36 Djur i Sverige utveckling Källa: Sweden's National Inventory Report 2012 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change

37 ammonium ”reaktivt KVÄVE" NH 4 + NO 3 - N2N2 N 2 O bildas vid ofullständig denitrifikation N 2 O bildas när nitrifikationen är hämmad Denitrifikation När bakterier omvandlar kväveföreningar bildas lustgas N 2 O som en biprodukt i små mängder. Lustgas avgår då från mark, vatten och sediment och till exempel gödsellager. nitrat ”reaktivt KVÄVE" STABIL atmosfärisk kvävgas Nitrifikation ”reaktivt KVÄVE" Hur bildas lustgas?

38 400 miljoner ton kväve/år omvandlas till reaktivt kväve "reaktivt N“ oxiderat NO x och reducerat NH 4 + N2 N2 När vi tillverkar mineralgödsel odlar kvävefixerande grödor tillverkar fossila bränslen N2 N2 Människan står för nära hälften. Vi överskrider nu vad planeten klarar (Rockström et al, 2008) …och naturligt via av växter och bakterier i naturliga ekosystem på land och i hav. Åska frigör också lite reaktivt kväve N2 N2 N2 N2 NO x NH 4 +

39 Källa: Galloway et al. 2004, Biogeochemistry Global tillförsel av kväve N 2 från atmosfären miljoner ton N per år Fossilt bränsle Fixering av N vid odling Produktion av mineralgödsel Naturlig fixering N i havet Naturlig fixering N på land Naturlig fixering N vid åska Planetary boundary enligt Rockström et al.,

40 Ett sparat kilo kväve minskar utsläppen mer än en sparad liter diesel 1 kg mineral- gödsel 1 liter diesel kg CO 2 e lustgas N 2 O kg CO 2 e koldioxid CO ” ”Klimat- deklarerad” prod. med bästa teknik Varje kilo kväve spelar roll för klimatet

41 Eftersom klimatförändringen är ett globalt miljöproblem är det viktigt att titta på utsläpp i kg CO 2 e per kg produkt både vid inköp av insatsvaror och när produktionens utsläpp värderas. Resurseffektivitet och långsiktig markvård är A och O för att minimera utsläppen Vad kan vi göra för att minska utsläppen från jordbruket

42 vid produktion av kraftfoder per kg fodermedel Växthusgasutsläpp foder

43 Växthusgasutsläpp vid produktion av kraftfoder per kg protein

44 Hög jämn produktion i förhållande till insatta resurser av kväve och energi Hur minska jordbrukets klimatpåverkan…

45 För att bli klimatrådgivare Grundkurs ”Jordbruket och klimatet” (2 dagar) rekommenderas för alla Grepparådgivare (hålls kvartal ) Klimatkollenkurs (1 dag) våren 2014 Behärska och kunna tolka resultat i klimatberäkningsverktyg -utbildning via webb (kvartal 1) -godkänd beräkning egen gård Vilja att förkovra sig och att löpande uppdatera sina kunskaper inom klimatområdet och delta i utbildningar som hålls


Ladda ner ppt "Klimatförändringar och jordbrukets klimatpåverkan – en översikt alternativ titel ”Klimatgodis” Anna Hagerberg."

Liknande presentationer


Google-annonser